Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged religion

Rss Feed Group items tagged

Adam Lakris

Evolutionsteorin -- vår tids religion - 6 views

  • hur en lärare skall hantera problemet med troende elever som går till "angrepp mot evolutionsläran"
  • Det övernaturliga ligger defintionsmässigt utanför vetenskapens kompetensområde. Problemet för den som avfärdar skapelse som en möjlig förklaring till alltings ursprung, med motiveringen att skapelse inte är en vetenskaplig teori, är att metoden då blir viktigare än sanningen.
  • Jag har kommit fram till slutsatsen att darwinismen inte är en testbar vetenskaplig teori, utan ett metafysiskt forskningsprogram — en möjlig ram för testbara vetenskapliga teorier
  • ...12 more annotations...
  • Min inställning är, mycket kort uttryckt, följande: Jag står på vetenskapens och förnuftets sida, men jag vänder mig mot de överdrivna anspråk som vetenskapen ibland haft, och som med all rätt fördömts som "scientism" [tillbedjan av vetenskap som ett uttryck för den yttersta sanningen], Jag står på sanningssökandets sida och sympatiserar med intellektuell våghalsighet när det gäller att söka sanningen; men jag är mot intellektuell arrogans, och speciellt mot det missriktade anspråket att vi har sanningen i en liten ask eller att vi kan närma oss absolut visshet...
  • Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt.
  • De som kritiserar evolutionsteorin brukar av det "evolutionära prästerskapet" definitionsmässigt delas in i följande fyra kategorier: De okunniga, som inte orkat sätta sig in i teorin. De ointelligenta, som helt enkelt är för korkade för att förstå teorin. De fanatiskt religiösa, som inte bryr sig om logiska argument och fakta. De allmänt illvilliga, som är emot allting (T ex "Sällskapet för Platta Jorden").
  • Evolutionen är obevisad och obevisbar. Vi tror på den eftersom enda alternativet är skapelse, vilket är otänkbart.
  • Jag tror att vetenskapsmän, hur skeptiska de än må vara, kan erkänna att universum eller naturen eller vad vi nu må kalla det, är skapande. För universum har producerat människan; det har producerat Shakespeare och Michelangelo och Mozart, och därmed indirekt deras verk. Det har producerat Darwin, och på så sätt skapat teorin för naturligt urval. Naturligt urval har förstört beviset för det övernaturliga specifika ingripandet av en Skapare. Men det har lämnat oss med undret av universums skapande förmåga, av livet och av det mänskliga intellektet. Även om vetenskapen inte har något att säga om en personlig Skapare, kan knappast existensen av nyskapande och kreativitet förnekas...
  • "Öppen för skilda uppfattningar" måste rimligen innebära att man presenterar skilda uppfattningar för eleverna. Och om skolan skall ge "möjlighet" till "personliga ställningstaganden" förutsätter detta att eleverna får ta del av olika perspektiv (hur skall de annars kunna ta ställning — det blir ju i så fall som valen i Sovjet, alla fick rösta, men det fanns bara ett parti att rösta på). Att "eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta…" kräver att eleverna får tillgång till fakta och inte bara färdiga tolkningar av fakta, dvs teorier (som t ex evolutionsteorin), och att de tränas i att vara kritiska. Och då även kritiska mot evolutionsteorin (huuh så hemskt, hur kan jag bara skriva så — fy på mig!). Varför skulle denna teori inte vara underställd de vanliga spelreglerna inom vetenskapen? I så fall deltar ju inte evolutionsteorin i det vetenskapliga spelet. Då har denna teori övergått från att vara en vetenskapligt teori till att bli en totalitär ideologi.
    • fredrik_andersson
       
      Varför jämför evolutionsteorin med Sovjet. Skapelseberättelser undervisas i religion inte i biologi. En ide tar makten när den är svår att motbevisa plus att skapelseteorin har faktiskt utvecklats.
    • Adam Lakris
       
      Håller med Fredrik. Man måste hålla isär det som kan bevisas och det som inte kan bevisas. Med andra ord vetenskap och religion. Men man FÅR ju faktiskt ta del av olika perspektiv i skolgången. T.ex. får vi en vetenskaplig bild i biologi, naturketenskap m.m. Fri från värderingar och tro. Sen får vi en annan bild i ämnen som samhällskunskap och religionskunskap, där hela kursen bygger på religion m.m.
    • Tim Svanberg
       
      Åter kommer jag att tolka stycket i fråga, det är inte skapelseteorin i sig han jämför med Sovjetiska val, utan skolväsendet. Vilket sägas bidra till att placera dig i ett fack av gemensamt erkänd kunskap, ett val du själv inte förmår göra och accepteras för det. Nu till Adam som vidareutvecklade idéerna, till att börja med så ställer jag mig vid dina argument och motiv, som jag personligen menar vara tillräckliga. Men detta troligtvis eftersom att jag anser mig tillhöra den vetenskapligt "upplysta" skaran. Visst delges vi skilda perspektiv, men det är först därefter som det essentiella ställningstagandena görs. De som involverar "sanningen". Religion har format samhället men finnes det något i dess läror(utöver de etiska) är du villig att erkänna som sådana, sanningar alltså eller ens alternativ? Utifrån detta är det ovanstående argumenterar. Vi lär oss acceptera religion just för vad det är, alltså tro och hopp utan verklighetsförankring. En bild vilken målas upp för oss t.o.m. under våra religionslektioner. En produkt dessförinnan samhälle och lag vuxit fram. Innan vetenskap och följder kunde göras förstådda, resultat av en mer primitiv tid tid och kultur, en var sanning definierades genom individens tro. Målsättningsvis vill Krister ställa teorierna sida vid sida, var relevas och korrekthet skall kritiskt granskas av var individ. Hur ofta ter sig en religionskunskaps lektion på det vis att läraren inleder lektionen: det är så här världen uppkom och alla djur blev till... mer bekant är troligen "det var så här aztekerna trodde/föreställde sig att skapelsen gick till och livet uppkom. Skulle man jämföra det med en naturkunskapslektion eller biologilektion tror jag merparten av eleverna hört läraren säkerställa den "totalitära ideologin" kring darwinismen som det enda alternativet och den verkliga sanningen trots att denna enbart är, just likt kreationismen, omsider vid veteskaplig redogörelse
    • albin_garpetun
       
      Jag håller där emot inte med Fredrik. Sovjet har inget väsentligt med texten att göra, valet där används mer som en liknelse för att visa att lärosystemet är fascistiskt, för att få läsaren att reagera starkare. Jag håller visserligen med dig till viss del, att man inte ska blanda ihop för många ämnen, för att det då blir krångligare. Men om det inte vore för "krångelfaktorn" så ser jag ingen anledning till att inte blanda ihop ämnen, speciellt ämnen som religion och vetenskap. Sålänge detta görs utifrån en objektiv synpunkt, vilket Tim stryker vikten utav i citatet "den "totalitära ideologin" kring darwinismen", där han visar att evolutionsteorin börjar bli Sveriges nya kristendom. Jag ser absolut inget problem med att sammanfoga kunskap inom skolgången, för det är väl det vi ska göra i slutändan, när vi använder oss utav kunskapen i sammanhang där de faktiskt behövs, och inte för att vi bara ska lära oss dom?
    • hannes_lagerroth
       
      Varför ska inte författaren få kritisera evolutionsteorin? Varför ska inte Staffan få kritisera kreationsteorin? Detta är ju den ädlaste form av argumentering. Den ena sidan lägger fram sina argument, och den andra sidan svarar. Att då censurera något av det skulle ju i sig vara att värdera. Men nu är jag väl ändå lite dubbelmoralisk. Innan har jag ju argumenterat för att man ENDAST ska lära ut evolutionsteorin i skolan. Vad gör evolutionsteorin så mycket bättre än Intelligent Design? Vad gör den så mycket bättre än tron på osynliga rosa enhörningar? Vad gör den så mycket bättre än tron på flygande spaghettimonster? Alla är ju teorier om jordens uppkomst, så varför lär man inte också ut dem i skolorna? Svaret är enkelt, och något jag har rört här innan. Dels har skolan inte tillräckligt med resurser, och barnen inte tillräckligt mycket tid, men sedan så står alla andra teorier än evolutionsteorin på så osäker grund att de faller pladask bara Darwin så mycket som andas på dem, varför förklarade jag i och med "Den ultimata Boeing 747". Du kan helt enkelt inte kalla dig en seriös biolog och försvara kreationsteorin, som jag har sagt inte ens är en vetenskaplig teori på grund av att den inte går att falsifiera. En konkurrerande teori växer fram för att det finns ett behov att täcka hål som den "ordinarie" teorin har. Evolutionsteorinsteorin är inte perfekt, så som knappt ingen teori är. Men att ersätta den med kreationsteorin, som får ett durkslag att se ut som ett solitt träblock? Nej tack. Kreationsteorin växte till skillnad inte fram från ett behov av att täcka evolutionsteorins hål, utan snarare från att religiösa behövde hävda sig i en allt mer sekulariserad värld. Titta på fysiken, till exempel. Här ser vi flera konkurrerande teorier. Ta strängteorin. Strängteorin i sig själv är kontroversiell, och trots stora experiment som LHC är inte alla fysiker övertygade, och även str
    • fredrik_andersson
       
      Skapelseberättelser ser ofta saker på ett "fast sätt" genom att t.ex allt liv som finns kommer inte att ändra sig. Detta är lätt att motbevisa och många berättelser säger att jorden är mycket yngre än vad den är. Istället för att hålla sig till något som är fast så bör man undersöka vad som faktiskt är sant i naturen istället för att bara chansa på någon berättelser som man har hitta på med fakta man har nu.
  • "Jag skall alltså tala om kreationismen — och det gör mig lite bekymrad, för jag önskar att jag inte skulle behöva tala om detta. Men det blir mest en "pep-talk", för ni är ju alla biologilärare." Så inledde Staffan Ulfstrand sin föreläsning. Och en pep-talk skulle det bli, eller om man hellre vill, ett väckelsemöte för de redan frälsta. Här handlade det nämligen inte om att vetenskapligt beskriva vad kreationsimen är och sedan vederlägga densamma. I stället målades en nidbild av skapelsetro upp av professor Staffan Ulfstrand, en nidbild han sedan angrep — i betydelsen förlöjligade, häcklade.
    • fredrik_andersson
       
      Religion ska inte undervisas i bioloig.
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt i min mening Fredrik, denna artikel var som sagt till bredden fylld med värderingar och vår käre författares åsikter om Staffan Ulfstrand framkommer klart och tydligt vid återkommande tillfällen. Onekligen bör man inte tolerera religionen att angripa de naturvetenskapliga ståndpunkterna. Men frågan man bör ställa sig efter att ha läst detta stycke, så som jag väljer att tolka det, är ifall det var korrekt agerat av föreläsaren att förlöjliga kreationism och individers tro på detta vis. Att "häckla" i sin egen självsäkerhet ser jag inte som ett bevis på högre intellekt. Att medge sin ståndpunkt luta åt det vetenskapligt bevisade kan te sig som självklart, men att rättvist redogöra för samtliga begrepp vilka talar för respektive mot kreationismen hade väl knappast varit till hans nackdel. Självsäkerhet föds ur övertygelse, vetenskaplig övertygelse föds ur bevis. Att detta förmodligen inte granskades, förutsatt att vår författare talar sanningsenligt och objektivt, ter sig ologiskt. Vad var då egentligen syftet bakom hans ord? En osäkerhet vilken jag just likt Krister Renard delar. Varför inte presentera de argument som en gång troligtvis övertygade honom om hans ståndpunkt, förutsatt att denna har en rent vetenskaplig grund, något jag under min läsning och utifrån hans ställningstagande har dragit konklusionen om.
  • Elever som vill att skapelsetro skall behandlas vetenskapligt på biologilektioner — vid sidan av evolutionsteori
    • fredrik_andersson
       
      Man undervisar skapelseberättelser i religion inte i biologi plus att de är väldigt svåra att behandla vetenskapligt och de ger inte lika grund för alla i skolan.
  • (Ulfstrand) Problemet är att de [kreationisterna] vill ta tid från ett ämne [biologi] och använda det till ett annat. Det är som om militanta biologer skulle begära att vi skall få presentera Darwin på religionstimmarna.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man just ta biologi för att undervisa i skapelseberättelse och varför skulle biologer prata om Darwin på religionstid?
  • Det råder knappast någon tvekan om att det i den svenska skolan pågår en medveten och konsekvent påverkan i materialistisk och ateistisk riktning.
    • fredrik_andersson
       
      Låter som en skola bör vara utan, anknytning till religion.
  • En allmän tendens i svenska läroböcker är att man sällan eller aldrig skiljer mellan vetenskap och metafysik och oftast framställer metafysiska hypoteser om alltings ursprung som om de vore vetenskapliga fakta. Detta går ju uppenbarligen stick i stäv mot Skolverkets höga ambitioner när det gäller objektivitet. Det råder nog ingen tvekan om att svenska läromedel internationellt sett har mycket låg vetenskaplig standard i detta avseende.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man undervisa i något som man kan lätt motbevisa istället bör man fokusera på att förbättra bökerna genom att ta in ny information istället för att slösa pengar på något sånt som skapelseberättelse som skulle leda till att skolan skulle får stark kritik eftersom antagligen vill man bara att den kristna skapelseberättelsen undervisas vilket skulle kunna vara ett stort motslag för religionsfrihet annars måste man undervisa i flera olika skapelseberättelser vilket skulle bli dyrt och skada eleverna i andra ämnen som är mycket viktigare.Det ger inte samma grund för alla heller. Sånt ska istället undervisas på religion.
  • Det synes mig som om vetenskapen på det mest otvetydiga sätt understöder den kristna uppfattningen att vi bör fullkomligt underkasta oss Guds vilja. Vetenskapen säger: Sätt dig ner som ett litet barn inför fakta. Var villig att uppge varje förutfattad mening. Var villig att följa naturen vart den än leder. I annat fall kommer du inte att förstå någonting.
    • fredrik_andersson
       
      Tänk på att vi inte skulle ha det så bra utan vetenskapen medan vi inte skulle ha blivit hjälpta av någon skaparberättelse.
  •  
    Artikeln är författad av Krister Renard, en man presenterad som tidigare ateist men numera religiöst kristen. Artikeln är mycket kritisk mot evolutionsteorin samt darwinismen av anledningar mer djupsinnigt förklarade i texten. Författningen är tveklöst intressant och de filosofiska aspekterna tankeväckande. Mitt råd förblir dock att läsa texten med skepticism då denna tveklöst är värderingsladdad och åsikterna i stort personliga. Hård kritik framförs mot var evolutions teorin brister och målsättningarna tycks vara att binda samma det filosofiska med livet, skapandet och utvecklingen. Övriga intressanta aspekter som behandlas är skolväsendets syn på det hela(problematiken i detta). Källorna tycks vara korrekta, dock är detta svårt att helt understryka utan djupare efterforskningar. Hård kritik framgår mot exempelvis föreläsare som Staffan Ulfstrand och det svenska skolväsendet
  •  
    Vilka taggar är lämpliga för detta bokmärket?
  •  
    kreationism, Darwin (Darwinism) evolutionsdebatt, skolväsende kring biologi (undervisning i biologi) som några
Tim Svanberg

BBC NEWS | Americas | US school's new challenge to Darwin - 2 views

  • It is a conservative part of the country, overwhelmingly white and Christian,
  • The local high school has just become the first in the country to discuss an alternative to Darwin's theory of evolution in class, called Intelligent Design.
  • Critics say it is a back-door to introducing the story of the creation and because it has no empirical basis it does not belong in science classes.
  • ...3 more annotations...
  • "Because Darwin's Theory is a theory, it continues to be tested as new evidence is discovered. The Theory is not a fact. Gaps in the Theory exist for which there is no evidence. A theory is defined as a well-tested explanation that unifies a broad range of observations. Intelligent Design is an explanation of the origin of life that differs from Darwin's view."
  • Intelligent Design has no physical basis - it is a matter of faith.
  • Carol admits that there are gaps in Darwin's theory, but she says: "The theories that we teach the students have at least some physical evidence. Intelligent Design has no physical basis. It is a matter of faith."
  •  
    En onekligen intresseväckande artikel, vilken ur ett i stort sett neutralt och värderingsbefriat perspektiv granskar fenomenet kring hur kreationismen åter fått rotfäste i läroplanen hos somliga amerikanska skolor. Något utav en tankeställare i min mening då kritik riktad mot muslimska länder vilka nyttjar samma princip, knappast granskas i samförstånd, utan domen om dess obildade och primitiva skolväsende framstår då som ett faktum. Frågeställningen från min sida är nu hur allmänheten ställer sig till detta och ur just denna simpla tankgång vill jag greppa chansen att ställa er frågan ifall ni anser detta vara ett korrekt beslut fattat. Bör allmänheten tolerera religiösa "teorier", vilka inte ter sig vara vetenskapligt understödda, tillhöra kunskapskriterier inom det naturvetenskapliga ämnet? Motivera mera! mvh/ tim svanberg
  • ...3 more comments...
  •  
    Mja, som världens mest kristna land ligger det självklart en hel del snea blickar mot Darwins i de större kristna staterna. (t. ex södra pennsylvania, som nämns i artikeln.) Självklart ska man alltid vara kritisk, även till det absolut mest inrotade, som evolutionen. Men var går gränsen egentligen? Ska man lära ut ID kan man väl även lära ut teorier om att det var aliens som skapade oss? Eller varför inte min personliga favorit - att ett flygande spaghettimonster skapade hela unviersum. Det är alla teorier, eller hur? Och du kan inte motbevisa dem, precis som du inte kan bevisa Big Bang eller evolutionen. Men skolan har inte alla resurser i världen, och eleverna har inte all tid/ork och ambition i världen. Vid en punkt måste man helt enkelt stå fast vad som är det mest väsentliga för en individ att lära sig efter att han gått ur grundskolan. Då står jag bakom majoritetens av skolornas beslut att lära ut evolutionen eller Big Bang, då den är, bortsett från att vara den mest logiska teorin, vetenskapliga teorier som har sin grund i analyser, kalkyler och fakta, snarare än blind tro. Angående din frågeställning så tror jag att vi tar till oss detta mer för att det är "en av oss", en i västvärlden, och det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild. Fördomar eller inte så ser vi det som mer "normalt" att öst- och muslimländer har en mer radikal och fundamentalistisk syn på religion, då våra livsstilar skiljer sig så mycket mer än mot USA så är det inte lika lätt att koppla och relatera till det landet.
  •  
    Onekligen ter det sig så. ^^ Att vår käre Darwin skulle bli utnämnd till årets individ känns föga trovärdigt. Vad det gäller det andra stycket förstår jag din poäng, vad gör en typ utav kreationism mer förespråkad(ansedd korrekt) än andra? Fast skulle vi nu återgå till meningen dessförinnan då jag citerar dig "världens mest kristna land". Att denna sinnesbild därefter av dig, delvis mig och flertalet utomstånde delas anser jag i stort definierar anledningen varför regionen och teorin av kristen härkomst kom att fastställas som den i situationen given mest lättanpasslig och av allmänheten accepterad som korrekt. Sedan talar vi även utifrån vilka kunskaper som befanns vara de mest väsentliga att uppnå då man lämnar grundskolan bakom sig. Ett beslut som fattades av individer vilka onekligen ansåg detta vara ett korrekt val, av vilken klar anledning skulle dessa i annat fall göra valet? Vi får vara försiktiga med att i texten tillåta subliminala återspeglas. För vidare reflekterat, den individ som fattar ett beslut motstridande all kunskap och vett, är onekligen en av dum art, inte sant? Reda här finner vi värderingar som gör frågeställningen till en av ack så intressant typ. Men som sagt, alltid var målsättningen att skriva i provokativ anda därav framtvinga, genom frågeställningarnas utformning, läsaren att uttrycka sitt synsätt. Den större majoriteten av världens utbildade ställer sig i alla lägen bakom evolutionsteorin, likaså du likaså jag, inga undantag kort summerat är deltagande vid denna debatt. Och denna slutliga aspekt, din personliga, var den av störst vikt. Något jag i slutligt skede förtydligar är att aldrig målsättningen var att ifrågasätt evolutionsteorins relevans och riktighet, utan enbart att tillåta individen tillgodose att "de mer radikala fundamentalisterna", vars synsätt man onekligen finner svårt att acceptera, samt vara grundat på lösa fundament, även kan återspeg
  •  
    även kan återspeglas i nationer vilkas standarder gällande utbildningsnivå och livsstil står dig nära. Vi faller nu in på allas lika värde och accepterandet av skilda värderingar. Bör man fördomsfullt kasta blickar på individer i fjärran länder samt acceptera dem av anledningen att man finner sig själv vara förmer? Motivation: "De besitter trots allt inte högre kunskaper, kanske inte de kulturella eller ekonomiska möjligheterna för detta heller", men när detta påträffas runt "farstukvisten", om man så vill, där vetenskap grundat samhället och där man trodde individers värderingar var av samma art som de egna, hur ställer man sig då till detta? Helt plötsligt blir något vi utan vidare av religiösa skäl accepterar i främmande kulturer en tragedi för den egna samhället(i vårt fall liknande det egna) var fenomenet påträffas, alltså där ingen i sin vildaste fantasi på allvar vågat anta det ske. Åter igen ett Hannes citat: "det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild" - talande om de förenta staterna. Om detta påstående vore korrekt, hur kunde fenomenet då, ur vetenskaplig aspekt, påträffas och står vi i Europa plötsligt ovan den västerländska standarden(en amerikansk prägel)? För västerländsk är synonymt med vetenskaplig, effektiv och korrekt? Eller hur var den nu igenom som detta uttryck bör preciseras? ;) mvh/ tim svanberg
  •  
    Den Kristna, islamska och Judiska (m.m) tron ligger djupt rotad i människors uppfostran och medvetande efter över 2000 års generationer som präglat sitt liv åt religionen. Ännu längre tillbaka ser vi asatron och andra religioner som bland annat förklarar skapelsen av människan och jorden. Människor är för smarta för sitt eget bästa, vi vet för mycket och ville för flera tusen år sedan ha förklaringar på de frågor vi ställde oss och självklart kunde vi med våran intelligens och fantasi svara. Svaren blev resultatet vi ser idag, tänker jag (Religioner och skapelseberättelser). Så det är väll inte så konstigt att vi idag har svårt att släppa den "gamla tron" och het enkelt konvertera till en förklarlig vetenskaplig lära. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så tror jag att vetenskapen framstår som allt för rå och kall för många människor som gärna finner trygghet i tron på en gud. Då kan jag fråga mig, är det fel att tro på en gud (som i andra ögon inte existerar) om man känner sig tryggare och får ett behagligare liv på det sättet? Över till skolan: Visserligen är det väl så att det är svårt att fullt bevisa någon teori varken evolutionen, skapelsen eller spagettimonstret, men i dagens samhälle måste vi väl ändå välja utifrån den fakta som finns och den teori som i alla fall till stora delar är bevisbar - nämligen evolution, big bang med flera - istället för att helt överge vetenskap och bevis och går över till något som verkligen bara är teori/fantasi. Det tror jag är viktigt att tänka på. Även om evolutionsteorin är tvivelaktig till viss del så är den ju faktiskt till stor del bevisbar och vi får väl trots allt hålla oss till det vi kan hänvisa till - verkligheten.
  •  
    Mitt citat "det landet i västvärlden som är mest utvecklats" skulle jag nog tas bort, eftersom det är väldigt lätt feltolkat. Kontentan var att det är ett sådant kraftfullt och inflytelserikt land. Tim, Tim, Tim. Du har ett väldigt unikt sätt att skriva och jag vettefasiken om jag förstår allt av vad du skriver, men jag tror jag har tilltagit essensen av det, i vilket fall. ; ) Poängen är ju, som du tar upp, är ju vad som ska anses vara korrekt och vad som är rätt, och du framställer en del intressanta frågeställningar. Men du snackar också vad som är "rätt" och "fel". Jag ska inte hoppa in i filosofi här i Biologin, men "rätt" och "fel" känns väldigt svart och vitt. Vårat (svenska) samhälle accepterar ju i dagsläget både religion och vetenskapen, och så tycker jag att det ska vara. Man får dock inte glömma bort att båda har var sin distinkta plats. Alla ska få tro och tycka vad de vill, annars är det brott mot yttrandefriheten. Men samtidigt så ska skolan lära ut från ett vetenskapligt perspektiv. Ingen ska få hindras från att lära sig alternativa teorier, men det är inte skolans jobb, utan då får de söka sig till religionen. Staten och religionen ska vara starkt skilda.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
Karolina Jergling

Evolutionsteori.se - 1 views

  • Det är svårt, kanske t.o.m. omöjligt, att hitta de enorma tider utvecklingsläran kräver i den bibliska berättelsen. Åtminstone om man vill hålla hela Bibeln för sann
    • Karolina Jergling
       
      Att få religonen och vetenslap gå ihop hand i hand är som sagt nästan omöjligt. Kan man antingen skildra religonen och vetenskapens teorier åt, eller välja att säga att religösa texter har "en tanke bakom" och vetenskapen mer berättar genom bevis att "det här har hänt". Då menar jag att man kan förena dessa två:)
    • antonh
       
      Det finns ingenting som garanterar att det inte går att smälta samman religionen och vetenskapen. Många säger att det är två olika perspektiv av samma sak så länge man tolkar dem rätt. Dessutom tyckte jag att texten baserades väldigt mycket på egen åsikt och inte fakta, och därmed inte borde tas som källa. Dessutom måste jag tillägga att hela bibeln kan inte tas för sanning. Vissa delar må möjligen vara sanna, men då boken författats av personer i historien oberoende av varandra som sedan redigerats och skrivits om samt berättats muntligt i flera århundraden för att sedan skrivas ner så är det nog bara budskapet i texterna som är sanna, om ens de. Vetenskapen är mycket yngre och nästan all landvinning har dokumenterats, vilket gör att den i nuläget är mer tillförlitlig.
  •  
    religion vs vetenskap
Adam Lakris

Evolutionsteorin mer bekräftad än någonsin - Artikel av Patrik Lindenfors - N... - 5 views

  • Det finns några enstaka biologer i världen som är tveksamma till evolutionsteorin, med då är det alltid för att religiösa övertygelser står i vägen för en objektiv granskning av verkligheten. I övrigt är det religiösa forskare ifrån andra discipliner och framför allt bokstavstrogna bibelfanatiker som inte kan ta till sig kunskapen om evolutionen.
    • Adam Lakris
       
      Tänkte på det där alexandra sa om att religion och vetenskap inte går hand i hand... Är det inte så att religion alltid vill strö kuddar omkring sig och göra livet till en mysig rosa fest? Enliget kristendomen: Man ska vara snäll mot alla, man ska behandla alla lika och när man dör kommer man till himlen! Låter som rena drömmen. I biologin låter dock livet mycket råare och farligare, även fast många ändå inte vill inse det. Den som är starkas överlever, den andra dör, för alltid borta och blir bara en del av evolutionen. Bara någon enstaka av flera tusen blir något starkare av mutationer, medans de andra kanske hämmas. Kanske bara en kyckling överlever den iskalla vintern för bara hans slumpmässiga mutation gjorde dunet lite,lite varmare och de andra kycklingarna dog. (extremt exempel) Just det tror jag att folk har svårt att ta in, eftersom man gärna vill tro att man är del av något och att man vill känna att livet har en mening, vilket gö at svårt att bara se evolutionen som något som bara händer för att det sker slumpmässiga fel i de molekyler som finns i våra celler.
    • hannes_lagerroth
       
      Jag har inte läst artikeln än, så jag kan bara kommentera Adams artikel direkt, men det är ju egentligen bara den nutida kristendomen som är så snäll som du beskrev den. Förr i tiden var kyrkan en riktig maktpelare, för att ha kontroll över folk så fungerade det inte med snuttiputtfasoner. Det var hot om skärseld, helvete, sjukdomar och diverse andra sjukdomar för den syndige som inte följde kyrkans egna regler. Bara det faktum att du kunde KÖPA dig fri från skärselden tycker jag bevisar ganska starkt hur korrumperad kyrkan var. Sanningen är dock, som du säger, rå och orättvis. Men jag ska inte in på ett Biologiforum och debattera filosofi. ;)
    • albin_garpetun
       
      Jag skulle gärna vilja diskutera artikeln i fråga utifrån ett biologiskt perspektiv, men jag ser ingen annan mening i texten förutom att den förmedla att religiöst folk gillar att förneka evolutionsteorin (NEWSFLASH!) och att bevisen inte alls har blivit svagare, utan starkare. Att slåss för att evolutionsteorin är trovärdig gör jag i tråden angående "You Tube - The Evolution Video" Det hela handlar dock tyvärr om objektivt tänkande, vilket få människor har, och vilket skribenten för den artikeln verkligen inte ens verkade försöka använda sig utav. Men, ju fler källor, desto bättre svar. ;)
    • hannes_lagerroth
       
      Nu tar jag upp en ordentlig kliché - men artikeln var faktiskt väldigt intressant. Som artikeln tar upp är ju förmodligen evolutionen en av de äldsta vetenskapliga teorierna som faktiskt fortfarande håller. I dagens värld där man förkastar teorier efter kanske bara ett par år. (kolla bara på hur ny strängteorin är, en teori som nu nästan alla fysiker har accepterat) Evolutionen får ju precis som alla vetenskapliga teorier kritik från alla möjliga håll. En av den kritiken som framförs här är hur "information inte bara kan skapas ur ingenting". Har du en bok och sedan lägger till/tar bort lite slumpmässig text, kommer väl boken inte bli bättre? Men istället för att möta kritiken direkt kommer jag istället att referera till Richard Dawkins (Känd biolog på Oxford som har agerat frontfigur för ateismen och vetenskapen) bok "Illusion om Gud". Dawkins nämner där vad jag anser vara det ultimata argumentet för evolutionen, det han kallar för "Den ultimata Boeing 747". Dawkins fick en gång höra att det är lika sannolikt att vi människor skulle skapas helt ifrån slumpmässiga mutationer, som att ett det skulle stå en helt färdigbyggd boeing 747 efter att en orkan kört igenom ett skrotupplag. Det mest logiska är ju då att någon har skapat, eller "designat", om du så vill, människan. Men den här teorin har ju ett sådant otroligt stort hål, för med samma logik skulle ju det vara helt otänkbart att Gud bara skulle skapas helt "slumpmässigt", och Gud själv skulle då behöva en designer, och Guds designer skulle behövt en designer, och han skulle behövt en designer, och så vidare, och så vidare. Argumentet blir då så löjligt att man inte behöver besvara argument mot evolutionen, eftersom den motstridande teorin faller under samma argument som används för att förstärka den.
  • Men då Darwin presenterade teorin om det naturliga urvalet förklarade han i ett slag hur livets mångfald uppkommit. Han rensade därmed biologin fullständigt från behovet av en gudshypotes.
Dennis Bennhage

Evolution och kristen tro - går dessa att förena? - 2 views

  • Tänk er en gud som skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud. När sedan samme gud sätter sina fötter här på jorden (som Jesus) och uppmanar oss till kärlek och omsorg om de svaga, så blir han även schizofren. Varför skall jag plötsligt ta hand om den svage, när hela min existens som art beror på att jag tidigare slagit ihjäl honom? Och inte nog med detta. Samme gud påstår att döden är ett resultat av människans synd. Men hur kan den vara det? Döden har ju funnits på jorden i miljoner år innan människan trädde in på scenen. Gud blir alltså även en lurendrejare. Och varför dör Jesus på ett kors? Gör Han det för att rädda oss från döden som ju bara är Guds egen metod att skapa oss? Plötsligt är Gud också inkonsekvent. Och vem vill tillbedja och ge sitt liv till en blodtörstig, schizofren och inkonsekvent lurendrejare?
    • Dennis Bennhage
       
      Tyckte att detta var lite roligt.
  •  
    En reflektion om kristen tro och evolution, det är en lärare som har skapat hemsidan och även skrivit den här artikeln. Han är för mig trovärdig med de källor han visar.
  • ...3 more comments...
  •  
    En mycket intresseväckande artikel, bra reflektion över detta mycket omtalade ämne. I artikeln nämns det att det är högst svårt att tro att den goda gud som beskrivs i bibeln har skapat allt detta "dödande" som sker i vår värld. Han gav ett antal exempel, ett av dem var en ung pojkes parasit-sjukdom, som hade gjort så att delar av pojkens ansikte hade fräts bort. Med detta menade han att den goda gud som beskrivs i bibeln inte skulle kunna ha skapat en sådanhär sjukdom. Eftersom gud ofta nämner i bibeln att vi ska ta hand om våra barn. Men det kanske inte var gud som skapade parasiterna utan vi själva. Människan har sedan länge tillbaka slaktat varandra genom krig, förstört jorden, utrotat djurarter och mycket mer. Alla dessa hemska saker som människan har orsakat kanske hänger ihop med pojkens sjukdom, det kanske är vi själva som har misshandlat andra och jorden så mycket och detta är ett resultat av det.
  •  
    Personligen har jag framfört frågan beträffande evoultionsteorin och världens skapelse utifrån det naturvetenskapliga perspektivet till en kristen inom den protetantiska krykan. Personen i fråga var inte bokstavstroende utan ansåg att bibelns texter skall tolkas, men svaret jag fick ansåg jag likväl intresseveckande. "Vem skapade då big bang? Vem skapade möjligheterna för ett universum att skapas?". Och då med det, "vem skapade då grunden för att liv skulle kunna bildas?" Den vetenskapliga teorin kan, vad jag tolkat det som, fungera tillsammans med den kristna tron, även om biologi och religion inte bör beblandas. Dock krockar ofta de bokstavsteoendes tro med den vetenskapliga teorin om evolutionen.
  •  
    Mycket tankeväckande artikel. Jag har aldrig trott på någon gud alls, men om det skulle finnas en så är det som sagt i artikeln inte den gud man föreställer sig inom den kristna tron.
  •  
    Jag tycker att det är intressant med religion och även om jag inte själv är det minsta kristen måste jag ändå vilja lägga in några motsättningar från de kristnas sida. I artiklen talar de om hur bibeln beskriver Gud. De kan inte förstå hur han kan vara god nu när det sker så mycket hemskt i världen. Men bibeln är hur man tolkar den, I bibeln står dert även att det finns lidelse på jorden, men att man senare efter döden kommer till den underbara värld (himmelen). Tänker man på det så skulle det kan man lika denna liknelse med en far med sin son. Fadern talar om att han inte ska åka skateboard för att han kommer att ramla och skada sig, pojken vill åka ändå och vad händer, jo han ramlar och skadar sig förstås. Är fadern ond och utan kärlek till sonen då för att han inte tog bort skateboarden från pojken så att han inte KUNDE ramla? Nej, självklart inte. Samma sak skulle en kristen kunna säga om Gud. Dessutom att vi anser att det biologiska mångfaldet är en grym process, hur skulle det kunna vara det enligt kristendomen? De som dör, de vill säga de som inte klarar av att leva på jorden längre, kommer ju till himmelriket, medan de som fortfarande får glädje utav det, känner livslust, har rätt förutsättningar m.m. får leva kvar. Jag tror stenhårt på att religon och vetenskap kommer att gå att förena. Eftersom jag anser att de diskuterar två helt parallella vägar.
  •  
    Det var då värst vad allting var intressant eller tankeväckande.. Nej, själv så tycker jag bara att den bekräftar det jag hela tiden har tyckt: Finns det en gud, så har han inte gjort mycket mer än att skapa Universum (tänk Big-Bang, vem orsakade den?), och kommer inte göra mycket mer än så. Så vem bryr sig om det finns en gud eller inte? Nej, tacka vet jag Agnostisism <3
caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans&nbsp;fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga&nbsp;urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än&nbsp;Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har&nbsp;betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika&nbsp;slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare&nbsp;artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar&nbsp;sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i&nbsp;Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga&nbsp;urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor&nbsp;population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala&nbsp;mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en&nbsp;evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens&nbsp;problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
daniel_claesson

Skapelse eller evolution - 1 views

  •  
    Den här sidan är en intressent religion vs evolution diskussion som innehåller några argument mot evolutionsteorin. Jag tycker dock att det är ytterligare ett dåligt försök att bråka med evolutionsteorin. Skälet till att jag tycker det är att evolutionsteorin är både bättre bevisad och mer trolig än skapelseteorierna. Vad tycker ni andra naturvetare? ;)
  • ...2 more comments...
  •  
    Inte direkt fakta om evolution, men det tar upp intressanta frågeställningar om kritik mot evolutionen
  •  
    Kort kritik mot evolutionsteorin, inte helt trovärdig dock intressanta tankar
  •  
    "kapelse eller evolution? Varje tid har sina förhärskande paradigmer, dvs övergripande tankeströmningar, i vars "ljus" alla observationer och spekulationer tolkas. Det är ingen tvekan om att ett av vår tids dominerande paradigmer är evolutionsparadigmet. Alltings ursprung - universums, livets och människans - förklaras här med hjälp av en kombination av slump och naturlagar. Evolutionsmodellen, som från början var en rent biologisk modell, används numera för att förklara nästan allting, eller som den amerikanske filosofen Tomas Nagel uttrycker det: Vissa kan frestas att erbjuda, eller åtminstone att föreställa sig, en evolutionär förklaring, så som bruket är i dessa dagar för allt under solen. Evolutionärt viftande är ett exempel på tendensen att ta en teori som har varit framgångsrik inom en domän och tillämpa den på vad som helst annat som man inte begriper - ja inte ens tillämpa den, utan vagt föreställa sig en sådan tillämpning. Evolutionsperspektivet anses allmänt, i massmedia och skolans läroböcker, vara fullständigt bevisat bortom varje rimligt tvivel. Möjligen återstår några smärre luckor att fylla i. Man menar t o m att evolutionsteorin inte längre kan betraktas som en vetenskaplig teori, utan att den i själva verket är ett faktum, vilket inte kan, bör eller får ifrågasättas. Varje kritik av evolutionen bemöts oftast med hån, löje och förakt. Utmärkande är att man sällan bemöter kritikernas argument utan koncentrerar sig på att tala om hur dumma, okunniga och oärliga kritkerna är. Och visst finns sällskapet för platta jorden representerat även bland evolutionskritiker, tyvärr, men det finns också seriös kritik från framstående forskare, vilken är väl värd att ta på allvar. Följande sidor försöker ta upp sådan seriös, vetenskaplig kritik av teorierna för universums, livets och arternas ursprung. Huruvida jag verkligen lyckats överlåter jag åt den ärlige läsar
  •  
    Eftersom det är så lätt att motbevisa skapelseberättelser så är det inte konstigt att evolutionsteorin har en sådan dominant ställning. Tack vare den har vi kunnat utveckla ny mediciner för t.ex och vi har mycket lättare kunnat hitta hur livet faktiskt har utvecklats. Har skapelserättelser hjälpt oss med något som detta? Sidan verkar också vara väldigt ensidig på skapelseberättelser och jag såg bara en där det stod den kristna skapelseberättelsen.
1 - 8 of 8
Showing 20 items per page