Tänk er en gud som skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud. När sedan samme gud sätter sina fötter här på jorden (som Jesus) och uppmanar oss till kärlek och omsorg om de svaga, så blir han även schizofren. Varför skall jag plötsligt ta hand om den svage, när hela min existens som art beror på att jag tidigare slagit ihjäl honom? Och inte nog med detta. Samme gud påstår att döden är ett resultat av människans synd. Men hur kan den vara det? Döden har ju funnits på jorden i miljoner år innan människan trädde in på scenen. Gud blir alltså även en lurendrejare. Och varför dör Jesus på ett kors? Gör Han det för att rädda oss från döden som ju bara är Guds egen metod att skapa oss? Plötsligt är Gud också inkonsekvent. Och vem vill tillbedja och ge sitt liv till en blodtörstig, schizofren och inkonsekvent lurendrejare?

Vi människor har olika utseenden och egenskaper.

Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa "övergångsformer" än i dag med sin frånvaro, generande nog. Fossilexperten Stephen Jay Gould har kallat detta "paleontologins yrkeshemlighet" - det vill säga någonting man inte gärna pratar om. En rimlig förklaring är förstås att de aldrig existerat, eftersom någon evolution aldrig ägt rum.