Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged Darwin

Rss Feed Group items tagged

caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  •  
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  •  
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
Niklas Karlsson

Troende om Darwin och Darwin om Gud - Vetenskapsnyheter - sr.se - 2 views

  • . Frågan är om hans idéer nu hotas av vår tids religiösa krafter ledda av USAs kristna höger?
    • fredrik_andersson
       
      Radioprogram där man berättar om Darwins liv och intervjuar några personer som både är motståndare och anhängare till Darwins teori.
    • Ida Wästeräng
       
      Radioprogrammet framställer Darwin som varken troende eller ateist, utan neutral i dessa frågor. När han efter många år av arbete med evolutionsteorin äntligen är klar, inser han riskerna med att ge ut teorin. Kommer den att utnyttjas av ateister? Kommer det bli en skandal? Detta var frågor som hindrade Darwin från att ge ut teorin. Man vet heller inte varför han ändrade sig, man tror att en annan vetanskapsman kan ha kommit med samma teori och Darwin som var lite av en ärelysten man beslutade sig för att ge ut boken. Några personer som intevjuades i programmet trodde att Gud skapade jorden för omkring 10 000 år sedan, medans evolutionsteorin menar att allting som lever på jorden har utvecklats här under en mycket lång tid, långt mycket längre än 10 000 år. Detta gör att den kristna tron och evolutionsteorin inte funkar ihop, trots detta tyckte personen i intervjuen att tro och vetenskap går ihop. En man som intervjuades verkade irriterad över att alla inte tyckte som han, och det verkade frustrerande för honom att alla inte hade kommit till den insikt han själv hade kommit till. Sådana här saker har orsakat konflikter för människan under en lång tid. Man förstår inte varandra och detta gör inte att "jakten på den rätta teorin" lättare, utan försvårar arbetet. Alla tänker olika, därför vore det bra om man fick olika människor att jobba med detta tillsammans för att komma vidare med teorin. För trots att vi har arbetat med teorin såpas länge, finns det fortfarande stora brister i den.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
hannes_lagerroth

Lamarck - 2 views

  • Lamarck is considered the more complete theorist of the early promoters of the Theory of Evolution that Charles Darwin later adopted and greatly expanded.
  • The Problems with Natural Selection Luria's and Delbruk's successful investigations removed one doubt from the Theory of Natural Selection--that random mutations could improve a species chance of survival. The Darwinians had no more doubts in their beliefs. Over the years, a lesser recognized group of evolutionists demanded answers to their questions: (1) Why haven't the fossil remains displayed intermediary stages of growth expected from the gradual changes of Natural Selection? (2) How can the unpredictable nature of random mutations provide a suitable mechanism for the development of complex systems such as the nervous system, eye and armed weapons in animals, such as sprays? (3) Do a sufficient number of generations exist to adapt to the slow changes predicted by random mutations and evolve to the human species as it exists today? (4) Does a slight superiority of a positive, but still not obvious benefit of a particular mutation, mean that mating will proceed quickly enough to capture the benefits of the mutation? Can't it more easily lag into obscurity?
  • The Social Elegance of Directed Evolution Scientific fulfillment was not the only reason driving the Neo-Lamarckians. Directed evolution pleases social reformers. Natural Selection angers them. Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. Darwin represents survival of the fittest. Lamarck speaks of the species making itself fit. Natural selection makes humankind a pawn of random mutations that indirectly determine its fate. Inheritance of acquired characteristics has humankind more directly involved in its fate. Natural Selection is harsh, cruel and insensitive. Inheritance of acquired characteristics is optimistic, soothing and sensitive. Natural Selection has not shown practical applications. Inheritance of acquired characteristics promises practical applications that can benefit humankind. Random mutations can be lethal. Adaptive mutations are not lethal.
    • albin_garpetun
       
      Jaa, Lamarcks teori var ju den som lade grunden för Darwinismen, och var väl den första egentliga evolutionsteorin? Men vad var det som gjorde Darwins verision av evolutionen mer känd, och vad är dom stora skillnaderna? "Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. " Med dom här orden kan man få en uppfattning om vad det hela handlar om. (Nu utgår jag helt ifrån denna texten, och kanske är helt ute och cyklar ifall källan är felaktig, men here goes) Darwinismen bygger på att individen överlever lättare genom att den är starkare, att den är troligare att få bära vidare sina gener, eller att den helt enkelt överlever. Lamarck däremot, säger att det handlar om gruppen, att en förståndshandikappad apa skulle kunna ha fört vidare sina gener tills idag, i och med att gruppen hade stöttat denne "art" igenom de generationerna där sjukdomen uttryckts, och sedan kanske inte uttryckts. Fascinerande att tänka i dom banorna. ^^
  • ...2 more annotations...
  • According to Megan Higgie and colleagues at the University of Queensland, Australia, a type of male fruit fly altered within just nine generations the chemical signals it puts out to attract females in its species.
    • hannes_lagerroth
       
      Men eftersom det handlar om ett feromon som attraherar honorna, så är väl detta ett perfekt exempel på sexuellt urval, som faktiskt ÄR en form av riktad evolution, till skillnad från naturligt urval, som förlitar sig på slumpmässiga mutationer. Borde inte då nio generationer "räcka" för att alterera någonting sådant här?
  • Weissman's barrier
    • hannes_lagerroth
       
      Viktig term att ha kolla på om man ska förstå kritiken och hålen i Lamarkism.
  •  
    Sida gjord 2001 som berättar kort om Lamarcks teori, historisk och nära nutida upptäckter. Handlar också om några tester som genomfördes för att försöka bevisa att lamarckismen har rätt men de flesta motbevisade den.
  •  
    Problemet med Lamarcks teori är att den likt Intelligent Design har så många hål att man kan filtrera kaffe med den. Teorin går i grund och botten ut på att dina utvecklade förs vidare till barnet. För att ta ett exempel: Om du tränar upp en stor muskelmassa, kommer dessa gener för stor muskelmassa föras vidare till barnet. Eller att en giraff som konstant sträcker på nacken efter blad längre upp skulle få en avkomma med längre nacke. På vissa sätt är det ju samma teori som Darwin hade - den starkaste överlever. Att det är naturen och dess förutstättningar som bestämmer vem som överlever och vem som inte, snarare än att någon extern organism har designat hela jordlivet så att det är lika perfekt som idag. Men precis som Intelligent Design har sin gigantiska akilleshäl - "Den ultimata Boeing 747", som jag skrev om i ett annat inlägg, så har Lamarck ett liknande problem. Det viktigaste här är, som jag skrev väldigt kort om förut - Weissman's barrier. Weissman upptäckte att endast generna i könscellerna förs vidare till avkomman. På så sätt spelar det ingen roll hur mycket barnet sträckte på nacken, för de övriga cellerna i kroppen kan ändras hur de vill utan att påverka könscellerna.
filip_hedlundh

Naturlig selektion för laktostolerans - 3 views

  • Våra förfäder behövde inte kunna bryta ned (digerera) mjölk efter amningsperioden eftersom färsk mjölk inte fanns tillgängligt innan djuren togs om hand. Detta skedde för första gången för ca 9000 år sedan. Närvaron av färsk mjölk utgjorde ett positivt selektivt tryck för enzymet laktas att kvarstanna i tarmarna ända tills man blev vuxen. Swallow analyserade med utgång från laktasgenernas utseende de krafter som har lett till att vi idag kan dricka mjölk även när vi blir äldre. Forskarna utgår från att människor utvandrade från Afrika innan färsk mjölk blev tillgängligt . Medan afrikaner har en bred genetisk diversifiering i genen för laktose så har icke-afrikaner en homogenare laktos gen. I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder. Personer som bor i norra Europa har en lång historia av färsk mjölkkonsumtion och de är också de enda folkgrupper som har en kvarstående produktion av laktas. Personer som lever i norra Europa har också gemensamt en viss markör bredvid laktasgenen som forskarna tror har ett samband med förmågan att digerera mjölk. Förmågan att utnyttja mjölk utgjorde enligt forskarna en selektiv fördel för befolkningen som i sin tur påverkade generna för laktas. De selektiva fördelarna av mjölk skulle kunna vara bättre nutrition och bättre kalcium upptag. Forskarna hoppas kunna utöka sina studier för att ytterligare bekräfta sambandet mellan kultur och genetik.
  •  
    Jag tycker att detta ämne faktiskt mer skulle klassas som Lamarckism då det mer tillliknas ''anpassning'' framför naturligt selektion. Dock så stämmer inte Lamarckism. Men vill påstå att texten är skriven i ett mer ''anpassningsvis'' skrivet upplägg. Texten borde skriva om så det mera blev som ett ''naturligt urval'' och slumpässiga mutationer. Men frågan är om detta är hela sanningen? Men vad var det som gjorde att vi även vid äldre år fortsatte att framställa och bevara enzymet laktas som klipper ner laktos. Vad var det som gjorde att en naturlig selektion av laktos uppkom? Min teori är att levnadsstandarden utvecklades med decennierna. En primitiv med dock fungerande läkekonst utvecklades med raska kliv! Bättre bostäder i form med att samhället mer utvecklades från jägar och samlarsamhälle till ett jordbruks och boskapssamhälle där individerna kunde bosätta sig. Förr så levde en vanlig människa till ungefär 35 år, innan hon dukade under av då naturliga dödsjukdommar (kallbrand,vintersjukdomar etc etc) och att kroppen mera användes mycket hårdare än när redskap och hjälpdjur började användas. Nu började människorna att dricka mjölk och grädde, och även också leva längre eftersom levnadsstandarden blev högre så behövdes också ett starkare skelett. Kroppen utvecklade då i sikt enzymet laktas för att stanna. Detta bidrog med att en rikare kost med kalcium fanns och konsumerades ---> benskönheten minskade. Eftersom människorna kunde bli äldre så var behovet av ett starkare skelett nödvändigt som kunde hålla bättre i längden. Människans medel livslängd ökade. Men ju äldre man blir desto lättare blir det att utveckla andra sjukdomar. Kroppen är inte byggd för att överleva i all oändlighet. Cancer är mycket vanligt i äldre år. Jag började bli lite skeptiskt mot om det är värt att forska om botemedel mot cancer för främst äldre personer. Många får det som att
  • ...6 more comments...
  •  
    Många får det som att låta som att cancer är något relativt nytt. Men i själva verket så har det alltid funnits där. Det kommer bara ju äldre man blir. Vissa sjukdomar är faktiskt till för att, ja det låter kanske inte för humant ''rena och rensa'' upp på jorden för att vi inte skall bli överpoluplerade utrotar man cancer kommer denna att bli ersatt av något annat. Människokroppen är ett fantastiskt byggnadsverk, men även det har sitt början och sitt slut.
  •  
    Jag har funderat en del kring laktosintolerans, avsaknat av enzymet laktas och dess roll i utvecklingen. Jag håller med Emil att detta mer känns som en ''anpassning'' än en del i evolutionen. Vissa folkslag och vissa delar av jordens befolkning har ju större eller mindre antal personer som saknar laktas. Dessutom finns en gradvis avsaknad. Vore det endel i evolutionen borde genen för bildande av laktas blivit konstant eller försvunnit? Behovet av att dricka mjölk i norden borde vara större. Vi har mindre sol och får därmed mindre D-vitamin som behövs för att bygga upp ett starkt skelett. Detta har betydelse under hela livstiden. Att däremot äldre blir bensköra idag, saknade betydelse förr eftersom medelåldern var mycket låg. Man undrar vad det är för mekanismer eller vad som ligger bakom att människor i framförallt arabvärlden och Asien saknar enzymet alkoholdehydrogenas som bryter ner alkohol. Är detta också något som kan förklaras med evolution eller Lamarckism och varför skulle det vara bra i vissa delar av världen men inte på andra ställen?
  •  
    "I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder." Enligt Darwins teori, skulle det kunnat vara på det sättet att när mjölken kom in i bilden som föda för människor, så var det kanske de människor som som hade mer utvecklade laktasgener som överlevde och förde sina gener vidare. Små mutationer gjorde så man kunde dricka mjölk och bryta ner laktosen, vilket var gynnsamt för individen som då fick ökad överlevnads-chans och förde generna vidare till barn, barnbarn osv. Var de yttre förhållanderna till och med så att mjölken var en sådan viktig del av basfödan att de som hade svårt att bryta ned laktosen inte överlevde på sikt? I så fall kommer vi in på det naturliga urvalet, förutsatt att Darwins teori stämmer Alltså när mjölken kom in i bilden, föll korten så att de som hade förutsättningarna att ta vara på den överlevde. Enligt Lamarck skulle det nog låta lite annorlunda. Han skulle förklara det genom att man utvecklade egenskapen att dricka mjölk genom att göra det och sträva efter det under en lång tid. Och att dessa utvecklade egenskaper sedan skulle nedärvas till nästa generatio. Lamarck kopplar det vi gör i våra liv till vad för egenskaper nästkommande generation ärver och därmed hur raser och djur utvecklas genom tiderna. Medan Darwin förlitar sig till slumpmässiga mutationer som källan till alla våra komplexa organ och biologiska mekanismer som vi har idag. (Detta i kombination med det naturliga urvalet.) Det första jag slås av när jag jämför dessa två teorier är att tidsaspekten ser ut att skilja dem åt. Man kan efter djupare titt på Darwins teori förstå vilka otroliga tidsaspekter vi pratar om, när det gäller utvecklingen av en art. Men Lamarcks tidsaspekt är mer grumlig. Är det frågan om en, två eller tusen generationer av strävan och "behövda eg
  •  
    fortsättning.............. "behövda egenskaper" vi pratar om? Det verkar onekligen som att Lamarcks teori rör ett kortare tidsperspektiv. Men vilken teori av dessa ska man utgå ifrån då? Eller stämmer överhuvudtaget någon av dessa? Det var ju trots allt länge sedan och teorierna har vidar utvecklas sedan de först skrevs ned. Men det är ju faktiskt Darwins teori som slagit igen och som är den allmänt uppfattade "rätta" teorin idag. kanske beror det på, enligt mig, att han förklarar på ett djupare sätt över hur det går till, varifrån egenskaoerna kommer och varför arter skiljer sig åt osv. Alla komplexa biologiska fenomen och problem samt frågeställningar kan man nästan förklara med två simpla drag - mutationer i arvsmassan och naturligt urval. Även om det är svårt att förstå så låter det rimligt och det är en förklaring som håller ganska bra. "ganska" eftersom den kanske inte täcker in precis allt och det finns tvivel. Men den är i alla fall mest vetenskaplig och korrekt på de flesta plan.
  •  
    Filip, på denna tid så fanns inte ett så stort och brett utbud av kost som idag, Därför blev också kroppen nedsliten. Att arbeta hela dagarna gav en stark kropp men sänkte också livslängden dessutom. Benskörhet behöver inte bara vara att äldre människor ramlar och bryter lårbenshalsen ;) ett starkt skelett klarar belastning bättre, och för stor belastning på för klena ben under längre tid ger benskörhet och ont i skelettet. Mjölken hjälper till att förbättra styrkan. I mjölk finns Fett,protein och kolhydrater. Fettet och proteinet kan kroppen lätt ta tillvara på. kolhydrater är dessvärre bundna i laktos och kan inte brytas ner till användara kolhydrater för människor utan laktas. Människorna under denna tid drack nog mjölken eftersom den gav energin från fettet och proteinerna. De visste ju ingenting om varken energi och ännu mindre om energiformerna. Man åt och drack för att man var hungrig/törstig. Men efter ett långt intag från generation till generation så utvecklades (eller framkom) genen för laktas för att ta vara på den viktigaste energin i mjölken. Innan det så hade den bara pissats ut igen =D
  •  
    Vitaminer och mineraler får man i sig i mjölk, andelen är fortfarande så obetydligt liten så det fungerar gott och väl med mat utan mejeriprodukter =) Även om avsaknad i längden är skadligt, helt correcto! Det där med att bryta ner alkohol har nog faktiskt med precis samma sak att göra! Jag har hört någonstans att kroppen förbränner ca 2cl alkohol i timmen (källa saknas). Alkohol innehåller en enorm mängd energi. Kroppen vill ha all energi eftersom den pimitiva hjärnan gör att kroppen skall överleva, ren instinkt. Kroppen kan inte utvecklas så fort på ett sådant sätt att vi helt plötsligt bara bevöver gå till korvmojjen för att käka när vi för 2000 år sedan behövde kanske jaga i flera dagar för att få ihop tillräckligt med käk bara för att överleva. Därför vill kroppen ta tillvara på precis ALLT vad energi heter och bevara den på bästa sätt. Och alkohol innehåller som sagt stora mängder energi så det vill kroppen gärna lägga på sig mer, i inget annat syfte än att överleva Glykogenet i kroppen och musklerna håller knappt för max en dag. Madens 2kg kroppsfett räcker för en hel vecka. (allmänbildning samt bevisat i Illustrerad vetenskap nummer ?? -09) Fett är alltså en mer överlevnadsinriktad energikälla =) Ju mer man äter. Ju mer fett får man och desto bättre överlever man..... för 2000 år sen som sagt =D
  •  
    När man läser texten känns det mer som Lamarckism eftersom det inte framkommer någon direkt tidsaspekt. Texten ger enligt mig intrycket att människorna börjat dricka mjök, druckit mer mjölk, och sedan har dessa människors avkommor lyckats med detta då de anpassat sig. Darwinismen antyder istället att en mutation, för människans förmån, har gjort att någons laktas i tarmarna kvarstannat in i vuxen ålder. Detta blev till individens fördel, vilket gjorde att individen lättare kunde föra sina gener vidare. Något som under en lång tid förs över till många. Ursprungligen drack inte människan mjölk i vuxen ålder, vilket också betyder att det inte är livsviktigt för oss. Men det bringar en såpass stor fördel att människan kunde "anpassa" sig till att dricka mjölk. Dock finns det fortfarande många laktosintoleranta i världen och av Sveriges befolkning uppskattas det vara 10% som har laktosintolerans, enligt en forskning på Uppsala universitet. Detta är ändå relativt mycket. Om man ser till Darwinismen så är detta en fortgående process vilket betyder att i framtiden skulle det kunna vara så att alla tål mjölk. Ser man till människans historia skulle man nästan kunna kalla det här för en mikroevolution inom homo sapiens sapiens. Vår art har förändrats lite, genom att vi nu kan dricka mjölk vilket gett oss en fördel.
  •  
    Jag håller med om att innehållet i texten känns mer som lamarckism. Jag tror personligen inte att individen har anpassat sig för att kunna dricka mjölk. För är man laktosintolerant så är man det och jämför man då med någon som inte tål nötter så skulle denne individ inte kunna anpassa sig helt plötsligt och sedan tåla nötter... Jag tror att det måste ha skett ett naturligt urval och att de människor som har klarat av att dricka mjölken i vuxen ålder har dragit en fördel i sin överlevnad och sedan sänt sina gener vidare till näst kommande generation. Precis som Alexandra säger så är det 10% laktosintoleranta endast i Sverige, tänker man då hur många procent de finns i resterande delar av världen så bör detta enligt min mening peka på att utvecklingen fortfarande sker och att människan fortfarande förändras efter det naturliga urvalet.
Adam Lakris

Evolutionsteorin -- vår tids religion - 6 views

  • hur en lärare skall hantera problemet med troende elever som går till "angrepp mot evolutionsläran"
  • Det övernaturliga ligger defintionsmässigt utanför vetenskapens kompetensområde. Problemet för den som avfärdar skapelse som en möjlig förklaring till alltings ursprung, med motiveringen att skapelse inte är en vetenskaplig teori, är att metoden då blir viktigare än sanningen.
  • Jag har kommit fram till slutsatsen att darwinismen inte är en testbar vetenskaplig teori, utan ett metafysiskt forskningsprogram — en möjlig ram för testbara vetenskapliga teorier
  • ...12 more annotations...
  • Min inställning är, mycket kort uttryckt, följande: Jag står på vetenskapens och förnuftets sida, men jag vänder mig mot de överdrivna anspråk som vetenskapen ibland haft, och som med all rätt fördömts som "scientism" [tillbedjan av vetenskap som ett uttryck för den yttersta sanningen], Jag står på sanningssökandets sida och sympatiserar med intellektuell våghalsighet när det gäller att söka sanningen; men jag är mot intellektuell arrogans, och speciellt mot det missriktade anspråket att vi har sanningen i en liten ask eller att vi kan närma oss absolut visshet...
  • Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt.
  • De som kritiserar evolutionsteorin brukar av det "evolutionära prästerskapet" definitionsmässigt delas in i följande fyra kategorier: De okunniga, som inte orkat sätta sig in i teorin. De ointelligenta, som helt enkelt är för korkade för att förstå teorin. De fanatiskt religiösa, som inte bryr sig om logiska argument och fakta. De allmänt illvilliga, som är emot allting (T ex "Sällskapet för Platta Jorden").
  • Evolutionen är obevisad och obevisbar. Vi tror på den eftersom enda alternativet är skapelse, vilket är otänkbart.
  • Jag tror att vetenskapsmän, hur skeptiska de än må vara, kan erkänna att universum eller naturen eller vad vi nu må kalla det, är skapande. För universum har producerat människan; det har producerat Shakespeare och Michelangelo och Mozart, och därmed indirekt deras verk. Det har producerat Darwin, och på så sätt skapat teorin för naturligt urval. Naturligt urval har förstört beviset för det övernaturliga specifika ingripandet av en Skapare. Men det har lämnat oss med undret av universums skapande förmåga, av livet och av det mänskliga intellektet. Även om vetenskapen inte har något att säga om en personlig Skapare, kan knappast existensen av nyskapande och kreativitet förnekas...
  • "Öppen för skilda uppfattningar" måste rimligen innebära att man presenterar skilda uppfattningar för eleverna. Och om skolan skall ge "möjlighet" till "personliga ställningstaganden" förutsätter detta att eleverna får ta del av olika perspektiv (hur skall de annars kunna ta ställning — det blir ju i så fall som valen i Sovjet, alla fick rösta, men det fanns bara ett parti att rösta på). Att "eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta…" kräver att eleverna får tillgång till fakta och inte bara färdiga tolkningar av fakta, dvs teorier (som t ex evolutionsteorin), och att de tränas i att vara kritiska. Och då även kritiska mot evolutionsteorin (huuh så hemskt, hur kan jag bara skriva så — fy på mig!). Varför skulle denna teori inte vara underställd de vanliga spelreglerna inom vetenskapen? I så fall deltar ju inte evolutionsteorin i det vetenskapliga spelet. Då har denna teori övergått från att vara en vetenskapligt teori till att bli en totalitär ideologi.
    • fredrik_andersson
       
      Varför jämför evolutionsteorin med Sovjet. Skapelseberättelser undervisas i religion inte i biologi. En ide tar makten när den är svår att motbevisa plus att skapelseteorin har faktiskt utvecklats.
    • Adam Lakris
       
      Håller med Fredrik. Man måste hålla isär det som kan bevisas och det som inte kan bevisas. Med andra ord vetenskap och religion. Men man FÅR ju faktiskt ta del av olika perspektiv i skolgången. T.ex. får vi en vetenskaplig bild i biologi, naturketenskap m.m. Fri från värderingar och tro. Sen får vi en annan bild i ämnen som samhällskunskap och religionskunskap, där hela kursen bygger på religion m.m.
    • Tim Svanberg
       
      Åter kommer jag att tolka stycket i fråga, det är inte skapelseteorin i sig han jämför med Sovjetiska val, utan skolväsendet. Vilket sägas bidra till att placera dig i ett fack av gemensamt erkänd kunskap, ett val du själv inte förmår göra och accepteras för det. Nu till Adam som vidareutvecklade idéerna, till att börja med så ställer jag mig vid dina argument och motiv, som jag personligen menar vara tillräckliga. Men detta troligtvis eftersom att jag anser mig tillhöra den vetenskapligt "upplysta" skaran. Visst delges vi skilda perspektiv, men det är först därefter som det essentiella ställningstagandena görs. De som involverar "sanningen". Religion har format samhället men finnes det något i dess läror(utöver de etiska) är du villig att erkänna som sådana, sanningar alltså eller ens alternativ? Utifrån detta är det ovanstående argumenterar. Vi lär oss acceptera religion just för vad det är, alltså tro och hopp utan verklighetsförankring. En bild vilken målas upp för oss t.o.m. under våra religionslektioner. En produkt dessförinnan samhälle och lag vuxit fram. Innan vetenskap och följder kunde göras förstådda, resultat av en mer primitiv tid tid och kultur, en var sanning definierades genom individens tro. Målsättningsvis vill Krister ställa teorierna sida vid sida, var relevas och korrekthet skall kritiskt granskas av var individ. Hur ofta ter sig en religionskunskaps lektion på det vis att läraren inleder lektionen: det är så här världen uppkom och alla djur blev till... mer bekant är troligen "det var så här aztekerna trodde/föreställde sig att skapelsen gick till och livet uppkom. Skulle man jämföra det med en naturkunskapslektion eller biologilektion tror jag merparten av eleverna hört läraren säkerställa den "totalitära ideologin" kring darwinismen som det enda alternativet och den verkliga sanningen trots att denna enbart är, just likt kreationismen, omsider vid veteskaplig redogörelse
    • albin_garpetun
       
      Jag håller där emot inte med Fredrik. Sovjet har inget väsentligt med texten att göra, valet där används mer som en liknelse för att visa att lärosystemet är fascistiskt, för att få läsaren att reagera starkare. Jag håller visserligen med dig till viss del, att man inte ska blanda ihop för många ämnen, för att det då blir krångligare. Men om det inte vore för "krångelfaktorn" så ser jag ingen anledning till att inte blanda ihop ämnen, speciellt ämnen som religion och vetenskap. Sålänge detta görs utifrån en objektiv synpunkt, vilket Tim stryker vikten utav i citatet "den "totalitära ideologin" kring darwinismen", där han visar att evolutionsteorin börjar bli Sveriges nya kristendom. Jag ser absolut inget problem med att sammanfoga kunskap inom skolgången, för det är väl det vi ska göra i slutändan, när vi använder oss utav kunskapen i sammanhang där de faktiskt behövs, och inte för att vi bara ska lära oss dom?
    • hannes_lagerroth
       
      Varför ska inte författaren få kritisera evolutionsteorin? Varför ska inte Staffan få kritisera kreationsteorin? Detta är ju den ädlaste form av argumentering. Den ena sidan lägger fram sina argument, och den andra sidan svarar. Att då censurera något av det skulle ju i sig vara att värdera. Men nu är jag väl ändå lite dubbelmoralisk. Innan har jag ju argumenterat för att man ENDAST ska lära ut evolutionsteorin i skolan. Vad gör evolutionsteorin så mycket bättre än Intelligent Design? Vad gör den så mycket bättre än tron på osynliga rosa enhörningar? Vad gör den så mycket bättre än tron på flygande spaghettimonster? Alla är ju teorier om jordens uppkomst, så varför lär man inte också ut dem i skolorna? Svaret är enkelt, och något jag har rört här innan. Dels har skolan inte tillräckligt med resurser, och barnen inte tillräckligt mycket tid, men sedan så står alla andra teorier än evolutionsteorin på så osäker grund att de faller pladask bara Darwin så mycket som andas på dem, varför förklarade jag i och med "Den ultimata Boeing 747". Du kan helt enkelt inte kalla dig en seriös biolog och försvara kreationsteorin, som jag har sagt inte ens är en vetenskaplig teori på grund av att den inte går att falsifiera. En konkurrerande teori växer fram för att det finns ett behov att täcka hål som den "ordinarie" teorin har. Evolutionsteorinsteorin är inte perfekt, så som knappt ingen teori är. Men att ersätta den med kreationsteorin, som får ett durkslag att se ut som ett solitt träblock? Nej tack. Kreationsteorin växte till skillnad inte fram från ett behov av att täcka evolutionsteorins hål, utan snarare från att religiösa behövde hävda sig i en allt mer sekulariserad värld. Titta på fysiken, till exempel. Här ser vi flera konkurrerande teorier. Ta strängteorin. Strängteorin i sig själv är kontroversiell, och trots stora experiment som LHC är inte alla fysiker övertygade, och även str
    • fredrik_andersson
       
      Skapelseberättelser ser ofta saker på ett "fast sätt" genom att t.ex allt liv som finns kommer inte att ändra sig. Detta är lätt att motbevisa och många berättelser säger att jorden är mycket yngre än vad den är. Istället för att hålla sig till något som är fast så bör man undersöka vad som faktiskt är sant i naturen istället för att bara chansa på någon berättelser som man har hitta på med fakta man har nu.
  • "Jag skall alltså tala om kreationismen — och det gör mig lite bekymrad, för jag önskar att jag inte skulle behöva tala om detta. Men det blir mest en "pep-talk", för ni är ju alla biologilärare." Så inledde Staffan Ulfstrand sin föreläsning. Och en pep-talk skulle det bli, eller om man hellre vill, ett väckelsemöte för de redan frälsta. Här handlade det nämligen inte om att vetenskapligt beskriva vad kreationsimen är och sedan vederlägga densamma. I stället målades en nidbild av skapelsetro upp av professor Staffan Ulfstrand, en nidbild han sedan angrep — i betydelsen förlöjligade, häcklade.
    • fredrik_andersson
       
      Religion ska inte undervisas i bioloig.
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt i min mening Fredrik, denna artikel var som sagt till bredden fylld med värderingar och vår käre författares åsikter om Staffan Ulfstrand framkommer klart och tydligt vid återkommande tillfällen. Onekligen bör man inte tolerera religionen att angripa de naturvetenskapliga ståndpunkterna. Men frågan man bör ställa sig efter att ha läst detta stycke, så som jag väljer att tolka det, är ifall det var korrekt agerat av föreläsaren att förlöjliga kreationism och individers tro på detta vis. Att "häckla" i sin egen självsäkerhet ser jag inte som ett bevis på högre intellekt. Att medge sin ståndpunkt luta åt det vetenskapligt bevisade kan te sig som självklart, men att rättvist redogöra för samtliga begrepp vilka talar för respektive mot kreationismen hade väl knappast varit till hans nackdel. Självsäkerhet föds ur övertygelse, vetenskaplig övertygelse föds ur bevis. Att detta förmodligen inte granskades, förutsatt att vår författare talar sanningsenligt och objektivt, ter sig ologiskt. Vad var då egentligen syftet bakom hans ord? En osäkerhet vilken jag just likt Krister Renard delar. Varför inte presentera de argument som en gång troligtvis övertygade honom om hans ståndpunkt, förutsatt att denna har en rent vetenskaplig grund, något jag under min läsning och utifrån hans ställningstagande har dragit konklusionen om.
  • Elever som vill att skapelsetro skall behandlas vetenskapligt på biologilektioner — vid sidan av evolutionsteori
    • fredrik_andersson
       
      Man undervisar skapelseberättelser i religion inte i biologi plus att de är väldigt svåra att behandla vetenskapligt och de ger inte lika grund för alla i skolan.
  • (Ulfstrand) Problemet är att de [kreationisterna] vill ta tid från ett ämne [biologi] och använda det till ett annat. Det är som om militanta biologer skulle begära att vi skall få presentera Darwin på religionstimmarna.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man just ta biologi för att undervisa i skapelseberättelse och varför skulle biologer prata om Darwin på religionstid?
  • Det råder knappast någon tvekan om att det i den svenska skolan pågår en medveten och konsekvent påverkan i materialistisk och ateistisk riktning.
    • fredrik_andersson
       
      Låter som en skola bör vara utan, anknytning till religion.
  • En allmän tendens i svenska läroböcker är att man sällan eller aldrig skiljer mellan vetenskap och metafysik och oftast framställer metafysiska hypoteser om alltings ursprung som om de vore vetenskapliga fakta. Detta går ju uppenbarligen stick i stäv mot Skolverkets höga ambitioner när det gäller objektivitet. Det råder nog ingen tvekan om att svenska läromedel internationellt sett har mycket låg vetenskaplig standard i detta avseende.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man undervisa i något som man kan lätt motbevisa istället bör man fokusera på att förbättra bökerna genom att ta in ny information istället för att slösa pengar på något sånt som skapelseberättelse som skulle leda till att skolan skulle får stark kritik eftersom antagligen vill man bara att den kristna skapelseberättelsen undervisas vilket skulle kunna vara ett stort motslag för religionsfrihet annars måste man undervisa i flera olika skapelseberättelser vilket skulle bli dyrt och skada eleverna i andra ämnen som är mycket viktigare.Det ger inte samma grund för alla heller. Sånt ska istället undervisas på religion.
  • Det synes mig som om vetenskapen på det mest otvetydiga sätt understöder den kristna uppfattningen att vi bör fullkomligt underkasta oss Guds vilja. Vetenskapen säger: Sätt dig ner som ett litet barn inför fakta. Var villig att uppge varje förutfattad mening. Var villig att följa naturen vart den än leder. I annat fall kommer du inte att förstå någonting.
    • fredrik_andersson
       
      Tänk på att vi inte skulle ha det så bra utan vetenskapen medan vi inte skulle ha blivit hjälpta av någon skaparberättelse.
  •  
    Artikeln är författad av Krister Renard, en man presenterad som tidigare ateist men numera religiöst kristen. Artikeln är mycket kritisk mot evolutionsteorin samt darwinismen av anledningar mer djupsinnigt förklarade i texten. Författningen är tveklöst intressant och de filosofiska aspekterna tankeväckande. Mitt råd förblir dock att läsa texten med skepticism då denna tveklöst är värderingsladdad och åsikterna i stort personliga. Hård kritik framförs mot var evolutions teorin brister och målsättningarna tycks vara att binda samma det filosofiska med livet, skapandet och utvecklingen. Övriga intressanta aspekter som behandlas är skolväsendets syn på det hela(problematiken i detta). Källorna tycks vara korrekta, dock är detta svårt att helt understryka utan djupare efterforskningar. Hård kritik framgår mot exempelvis föreläsare som Staffan Ulfstrand och det svenska skolväsendet
  •  
    Vilka taggar är lämpliga för detta bokmärket?
  •  
    kreationism, Darwin (Darwinism) evolutionsdebatt, skolväsende kring biologi (undervisning i biologi) som några
Niklas Karlsson

The Evolution Video - YouTube - 2 views

shared by Niklas Karlsson on 05 Feb 10 - Cached
  •  
    En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.
  • ...6 more comments...
  •  
    Den lägger fram påståenden som motverkar teorins grunder, som till exempel att tusentals fossil från mellanformer mellan djur skulle ha hittats om evolution gick till så här. Ett exempel som tas upp är sälar som går upp på jorden och blir landdjur, då borde vi ha hittat skelett som visar djuret mellan sälen och landdjuret. Det behöver däremot inte betyda någonting, då de kan ha förstörts över tidens lopp eller så har vi helt enkelt inte hittat dem än. Jag måste däremot medge att de har rätt när de påpekar att det verkar som om djur uppstått direkt vid en viss tidsperiod helt anpassas till omgivningen, och därefter dött ut.
  •  
    En relativt lättförståelig förklaring på det hela, fastän videon var på engelska. Får en att tänka till och börja fundera på hur det egentligen kan ha gått till. Jag tror att Darwin-teorin har blivit så uppmärksammad på grund utav att vi människor hela tiden söker efter svar på allt, vi vill veta allting. Darwin-teorin är troligen en av de mer trovärdiga teorierna, antagligen är det därför vi människor har tagit den till oss och accepterat den som "den rätta teorin".
  •  
    I filmen pratar de mycket om hur en teori aldrig kan bli en fakta om den inte bevisas. De berättar om hur forskare har experimenterat med bananflugor och fått fram nya flugor som ser helt annorlunda ut. I experimentet använde de strålning som orsakade förändringar i flugans DNA, inte slumpmässiga mutationer som enligt Darwins teori. De menar att man inte ska se teorin som fakta, men som den allmänt accepterade teorin. Själv, tycker jag att även Darwins teori har starka underlag som stärker giltigheten av teorin men det finns också en del fakta som kan falsifiera den.
  •  
    Intressant video, helt klart värd att ägna tid åt. Vad jag bland annat fann intresseveckande var uttrycket att enligt Darwins evolutionsteori borde alla arter bli mer och mer komplexa. Detta mynnade ut i tankarna angående människans plats i utvecklingen, är det av en ren slump som vi blivit så intelligenta? Och varför slumpade det sig då så att just vår utveckling lyckades få så många positiva mutationer som sedan fördes vidare? För vid närmare beaktande utav det hela så finns det inga djur som konkurrerar med oss om vår plats, så är vår utveckling bara en väldigt lyckosam slump?
  •  
    Filmen tar upp de klassiska motargumenten till varför evolutionsteorin inte stämmer och själv tycker jag att den inte är direkt övertygande då den tar upp saker som livets uppkomst som ett argument för att inte evolutionen äger rum och att forskare inte kunnat "billda" liv. Då evolutionsteorin mer berör hur liv livet förgrenas, förändras och blir mer "utvecklade" för att överleva. Däremot kanske det är värt att titta på hur bevisbar evolutionstorin egentligen är, för visst finns det "hål" i teorin? Det mest väsentliga de nämnde tyckte jag var det där om att det skulle funnits massor av "mellan stadier" av arter innan de blev vad de är nu. Ju mer jag läser om både kritiska och objektiva texter om evolution så tänker jag allt mer på hur lite vi människor egentligen vet rörande alla de miljoner år innan vår existens på jorden. Vad vet vi egentligen om vad som hände, utav att bara läsa av de få spår som händelserna lämnade efter sig? Så även om vi kan bevisa evolutionsteorin så kan det bli svårt att bevisa den hela vägen?
  •  
    Just evolutionsteorin är ju väldigt svår att bevisa, eftersom processen är väldigt lång och den intelligenta människorasen har inte funnits tillräckligt länge för att kunna föra ner förändringar mellan djuren, och teorin i sig har ju bara funnits i några få århundraden. Ska vi bevisa teorin måste vi nära studera arterna under flera hundra tusen år, för att ens märka resultat. Detta gäller ju däremot bara om man låter det ske ostört, utan att försöka påskynda processen på något sätt.
  •  
    Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,
  •  
    fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.
daniel_claesson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsradion | Sv... - 3 views

  •  
    Epigenetik Man har länge trott att när man klonar en organism så får man en exakt kopia. I det här programmet får vi veta att de har bevisat att det inte är så. Anledningen i det här fallet är att man klonade en honkatt. En hona har 2 X-kromosomer och vid utvecklingen måste därför vissa processer välja mellan dessa. Det leder till att det kan uppstå skillnader. Det som styr de här valen kallas epigenetik. Det går ut på att sätta på och stänga av gener genom så kallad genmetylering eller genasylering. Genmetylering stänger av en gen medan genasylering aktiverar en gen. Det här är speciellt intressant vid studier av cancersjukdomar eftersom man då hoppas kunna använda sig av genmetylering för att stänga av gener och på så sätt bromsa cancercellens delning. I och med att epigenetiken har visat att det inte bara är frågan om vilket DNA utan även hur detta används så har också nya tankar på hur miljöfaktorer kan påverka och föras vidare i arvsmassan. Vissa experiment under andra världskriget visade att epigenetiken hos avkomman påverkades av miljöfaktorer som mödrarna utsattes för. Detta kan kallas för Lamarckism[1] som i motsats till Darwinism[2] hävdar att miljön har betydelse. Det som styr genmetylering och genasylering är olika enzym. Kunskapen om dessa enzymer och hur de aktiveras är ännu ofullständig och en kartläggning liknande den som gjorts för vårt DNA planeras för att förstå epigenetiken på ett djupare plan. Källor: [1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamarckism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Evolutionsteori
  •  
    Frågan är om det är rätt att välja ett liv framför ett annat. Utgången blir ju helt olika.
Niklas Karlsson

Evolutionen i arbete - Vetenskapsnyheter - sr.se - 3 views

  • Medan Beagles besättning kartlade öarna, gick Charles Darwin iland. Ibland sov han på stränderna, dagtid samlade han och betjänten Covington in stenar, växter och sköt fåglar. Allt hjälpte Charles Darwin komma evolutionsteorin på spåren. – Vi har studerat släktingar till de finkar som Darwin samlade in 1835, säger RoiseMary Grant från Harvard.
Emil Qvist

Rovdjurens evolution - Abisko - Darwins resa - nu börjar vargjakten - Naturmo... - 3 views

  • Nils Uddenberg om Darwins resa med Beagle
  •  
    En resa som Darwin gör med Beagle
  •  
    Rovdjurens evolution och påverkan av människan. Negativt eller också något positivt?
  •  
    SR.se Rovdjurens evolution
Tim Svanberg

BBC NEWS | Americas | US school's new challenge to Darwin - 2 views

  • It is a conservative part of the country, overwhelmingly white and Christian,
  • The local high school has just become the first in the country to discuss an alternative to Darwin's theory of evolution in class, called Intelligent Design.
  • Critics say it is a back-door to introducing the story of the creation and because it has no empirical basis it does not belong in science classes.
  • ...3 more annotations...
  • "Because Darwin's Theory is a theory, it continues to be tested as new evidence is discovered. The Theory is not a fact. Gaps in the Theory exist for which there is no evidence. A theory is defined as a well-tested explanation that unifies a broad range of observations. Intelligent Design is an explanation of the origin of life that differs from Darwin's view."
  • Intelligent Design has no physical basis - it is a matter of faith.
  • Carol admits that there are gaps in Darwin's theory, but she says: "The theories that we teach the students have at least some physical evidence. Intelligent Design has no physical basis. It is a matter of faith."
  •  
    En onekligen intresseväckande artikel, vilken ur ett i stort sett neutralt och värderingsbefriat perspektiv granskar fenomenet kring hur kreationismen åter fått rotfäste i läroplanen hos somliga amerikanska skolor. Något utav en tankeställare i min mening då kritik riktad mot muslimska länder vilka nyttjar samma princip, knappast granskas i samförstånd, utan domen om dess obildade och primitiva skolväsende framstår då som ett faktum. Frågeställningen från min sida är nu hur allmänheten ställer sig till detta och ur just denna simpla tankgång vill jag greppa chansen att ställa er frågan ifall ni anser detta vara ett korrekt beslut fattat. Bör allmänheten tolerera religiösa "teorier", vilka inte ter sig vara vetenskapligt understödda, tillhöra kunskapskriterier inom det naturvetenskapliga ämnet? Motivera mera! mvh/ tim svanberg
  • ...3 more comments...
  •  
    Mja, som världens mest kristna land ligger det självklart en hel del snea blickar mot Darwins i de större kristna staterna. (t. ex södra pennsylvania, som nämns i artikeln.) Självklart ska man alltid vara kritisk, även till det absolut mest inrotade, som evolutionen. Men var går gränsen egentligen? Ska man lära ut ID kan man väl även lära ut teorier om att det var aliens som skapade oss? Eller varför inte min personliga favorit - att ett flygande spaghettimonster skapade hela unviersum. Det är alla teorier, eller hur? Och du kan inte motbevisa dem, precis som du inte kan bevisa Big Bang eller evolutionen. Men skolan har inte alla resurser i världen, och eleverna har inte all tid/ork och ambition i världen. Vid en punkt måste man helt enkelt stå fast vad som är det mest väsentliga för en individ att lära sig efter att han gått ur grundskolan. Då står jag bakom majoritetens av skolornas beslut att lära ut evolutionen eller Big Bang, då den är, bortsett från att vara den mest logiska teorin, vetenskapliga teorier som har sin grund i analyser, kalkyler och fakta, snarare än blind tro. Angående din frågeställning så tror jag att vi tar till oss detta mer för att det är "en av oss", en i västvärlden, och det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild. Fördomar eller inte så ser vi det som mer "normalt" att öst- och muslimländer har en mer radikal och fundamentalistisk syn på religion, då våra livsstilar skiljer sig så mycket mer än mot USA så är det inte lika lätt att koppla och relatera till det landet.
  •  
    Onekligen ter det sig så. ^^ Att vår käre Darwin skulle bli utnämnd till årets individ känns föga trovärdigt. Vad det gäller det andra stycket förstår jag din poäng, vad gör en typ utav kreationism mer förespråkad(ansedd korrekt) än andra? Fast skulle vi nu återgå till meningen dessförinnan då jag citerar dig "världens mest kristna land". Att denna sinnesbild därefter av dig, delvis mig och flertalet utomstånde delas anser jag i stort definierar anledningen varför regionen och teorin av kristen härkomst kom att fastställas som den i situationen given mest lättanpasslig och av allmänheten accepterad som korrekt. Sedan talar vi även utifrån vilka kunskaper som befanns vara de mest väsentliga att uppnå då man lämnar grundskolan bakom sig. Ett beslut som fattades av individer vilka onekligen ansåg detta vara ett korrekt val, av vilken klar anledning skulle dessa i annat fall göra valet? Vi får vara försiktiga med att i texten tillåta subliminala återspeglas. För vidare reflekterat, den individ som fattar ett beslut motstridande all kunskap och vett, är onekligen en av dum art, inte sant? Reda här finner vi värderingar som gör frågeställningen till en av ack så intressant typ. Men som sagt, alltid var målsättningen att skriva i provokativ anda därav framtvinga, genom frågeställningarnas utformning, läsaren att uttrycka sitt synsätt. Den större majoriteten av världens utbildade ställer sig i alla lägen bakom evolutionsteorin, likaså du likaså jag, inga undantag kort summerat är deltagande vid denna debatt. Och denna slutliga aspekt, din personliga, var den av störst vikt. Något jag i slutligt skede förtydligar är att aldrig målsättningen var att ifrågasätt evolutionsteorins relevans och riktighet, utan enbart att tillåta individen tillgodose att "de mer radikala fundamentalisterna", vars synsätt man onekligen finner svårt att acceptera, samt vara grundat på lösa fundament, även kan återspeg
  •  
    även kan återspeglas i nationer vilkas standarder gällande utbildningsnivå och livsstil står dig nära. Vi faller nu in på allas lika värde och accepterandet av skilda värderingar. Bör man fördomsfullt kasta blickar på individer i fjärran länder samt acceptera dem av anledningen att man finner sig själv vara förmer? Motivation: "De besitter trots allt inte högre kunskaper, kanske inte de kulturella eller ekonomiska möjligheterna för detta heller", men när detta påträffas runt "farstukvisten", om man så vill, där vetenskap grundat samhället och där man trodde individers värderingar var av samma art som de egna, hur ställer man sig då till detta? Helt plötsligt blir något vi utan vidare av religiösa skäl accepterar i främmande kulturer en tragedi för den egna samhället(i vårt fall liknande det egna) var fenomenet påträffas, alltså där ingen i sin vildaste fantasi på allvar vågat anta det ske. Åter igen ett Hannes citat: "det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild" - talande om de förenta staterna. Om detta påstående vore korrekt, hur kunde fenomenet då, ur vetenskaplig aspekt, påträffas och står vi i Europa plötsligt ovan den västerländska standarden(en amerikansk prägel)? För västerländsk är synonymt med vetenskaplig, effektiv och korrekt? Eller hur var den nu igenom som detta uttryck bör preciseras? ;) mvh/ tim svanberg
  •  
    Den Kristna, islamska och Judiska (m.m) tron ligger djupt rotad i människors uppfostran och medvetande efter över 2000 års generationer som präglat sitt liv åt religionen. Ännu längre tillbaka ser vi asatron och andra religioner som bland annat förklarar skapelsen av människan och jorden. Människor är för smarta för sitt eget bästa, vi vet för mycket och ville för flera tusen år sedan ha förklaringar på de frågor vi ställde oss och självklart kunde vi med våran intelligens och fantasi svara. Svaren blev resultatet vi ser idag, tänker jag (Religioner och skapelseberättelser). Så det är väll inte så konstigt att vi idag har svårt att släppa den "gamla tron" och het enkelt konvertera till en förklarlig vetenskaplig lära. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så tror jag att vetenskapen framstår som allt för rå och kall för många människor som gärna finner trygghet i tron på en gud. Då kan jag fråga mig, är det fel att tro på en gud (som i andra ögon inte existerar) om man känner sig tryggare och får ett behagligare liv på det sättet? Över till skolan: Visserligen är det väl så att det är svårt att fullt bevisa någon teori varken evolutionen, skapelsen eller spagettimonstret, men i dagens samhälle måste vi väl ändå välja utifrån den fakta som finns och den teori som i alla fall till stora delar är bevisbar - nämligen evolution, big bang med flera - istället för att helt överge vetenskap och bevis och går över till något som verkligen bara är teori/fantasi. Det tror jag är viktigt att tänka på. Även om evolutionsteorin är tvivelaktig till viss del så är den ju faktiskt till stor del bevisbar och vi får väl trots allt hålla oss till det vi kan hänvisa till - verkligheten.
  •  
    Mitt citat "det landet i västvärlden som är mest utvecklats" skulle jag nog tas bort, eftersom det är väldigt lätt feltolkat. Kontentan var att det är ett sådant kraftfullt och inflytelserikt land. Tim, Tim, Tim. Du har ett väldigt unikt sätt att skriva och jag vettefasiken om jag förstår allt av vad du skriver, men jag tror jag har tilltagit essensen av det, i vilket fall. ; ) Poängen är ju, som du tar upp, är ju vad som ska anses vara korrekt och vad som är rätt, och du framställer en del intressanta frågeställningar. Men du snackar också vad som är "rätt" och "fel". Jag ska inte hoppa in i filosofi här i Biologin, men "rätt" och "fel" känns väldigt svart och vitt. Vårat (svenska) samhälle accepterar ju i dagsläget både religion och vetenskapen, och så tycker jag att det ska vara. Man får dock inte glömma bort att båda har var sin distinkta plats. Alla ska få tro och tycka vad de vill, annars är det brott mot yttrandefriheten. Men samtidigt så ska skolan lära ut från ett vetenskapligt perspektiv. Ingen ska få hindras från att lära sig alternativa teorier, men det är inte skolans jobb, utan då får de söka sig till religionen. Staten och religionen ska vara starkt skilda.
fredrik_andersson

Tro, vetande och vetenskap: Jag tror inte på Darwins teori om evolutionen - 1 views

  • Visste ni, att alla de exempel på evolution, som återfinns i våra skolböcker, grundligt tillbakavisats av ämnesexperter i stora vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature? Denna debatt är utmärkt återgiven i boken "Icons of Evolution" av Jonathan Wells.
    • fredrik_andersson
       
      Skolböker kan vara gamla och det är inte alltid som experterna har rätt heller men evolutionsteorin förblir grunden eftersom den är den terori som man har hittat mest stöd för.
    • Emil Qvist
       
      Jag instämmer till Adam! En blogg är personlig och inte sedd utifrån sann fakta. Sen kan jag tillägga det att ''experter'' inte alltid har rätt, snarare tvärtom. Det kommer ständigt nya synsätt på saker i fart med nya ''experter'' Det ena året tycker och tror man en sak, ett år senare något helt annat.
    • Axel Karlsson
       
      Det kan ju vara så att alla argument är sanna men det är långt ifrån en säker källa som Adam och Emil har sagt. Han påpekar hela tiden bara dåliga saker och sådant som ska vara fel med darwins teori och aldrig någonting som är positivt inställt till den.
  •  
    Som sagt är detta en blogg och innebär att texten är skriven av en person. Den är väldigt vinklad enligt personens åsikter om Darwins evolutionsteori, vilket gör den till en väldigt dålig fakta källa. Dock kan det vara intressant att läsa båda sidor - evolution och sådana som är kritiska mot den. Men som sagt en blogg och han ger en väldigt kritisk bild.
Emil Qvist

Darwin's Theory Of Evolution - 2 views

  • "To suppose that the eye with all its inimitable contrivances for adjusting the focus to different distances, for admitting different amounts of light, and for the correction of spherical and chromatic aberration, could have been formed by natural selection, seems, I freely confess, absurd in the highest degree."
    • Adam Lakris
       
      Här börjar Darwin själv spekulera i hur komplexa biologiska fenomen, det naturliga urvalet egentligen kan åstakoma? Intressant tanke. Också intressant att han tvivlar på sin egen teori.
    • Axel Karlsson
       
      Mycket fakta och bra, det är ganska lätt att förstå den. Värt att läsa
  • Over time, beneficial mutations accumulate and the result is an entirely different organism (not just a variation of the original, but an entirely different creature
  • The inferior (disadvantaged) members of the same species would gradually die out, leaving only the superior (advantaged) members of the species.
  • ...1 more annotation...
  • Darwin's Theory of Evolution - Slowly But Surely... Darwin's Theory of Evolution is a slow gradual process. Darwin wrote, "…Natural selection acts only by taking advantage of slight successive variations; she can never take a great and sudden leap, but must advance by short and sure, though slow steps
  •  
    Engelsk text. Står utförligt om evolutionsteorin.
  •  
    Intressant läsning om Charlans synsätt =) Highlightar det jag tyckte var mest intressant i blått. Värt att läsa hela texten ändå!
caroline svensson

Naturligt urval - Wikipedia - 1 views

  • Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning.
  • Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.
  • En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga.
  • ...1 more annotation...
  • Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika könen investerar olika mycket tid och resurser i sin avkomma. Därför anses anisogami vara den ultimata orsaken till att sexuell selektion uppkommit. Ju mindre tid en individ investerar i sin avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den få med andra partners. Det kön som investerar mest i avkomman kommer att vara den begränsande faktorn för hur många avkommor som produceras inom populationen. Det begränsande könet är därför det kön som i första hand väljer partner. Individer av det kön som inte är begränsande kan få avkommor med flera olika partners under samma parningssäsong. Detta kön (oftast hanen) har har även en mycket högre livstidsreproduktionspotential. Hos däggdjur är det nästan undantagslöst honan som investerar mest i avkomman men hos många fiskar, amfibier och fåglar är det hanarna som tar hand om äggen och ungarna, därför är det då han som investerar mest i avkomman.
  •  
    Kort text som beskriver det naturliga urvalet och vad den har för betydelse i den naturliga delprocessen i evolutionen. Samt vad det är som gör att den specifika individens gener förs vidare till vidare generationer med hjälp av avkomman.
  • ...1 more comment...
  •  
    Fick lite bättre grepp om hur evolution påverkas av både slumpmässig mutation och miljön när jag läste texten. Charles Darwin och Alfred Russel Wallace påstod att det var det naturliga urvalet som var förklaringen till skillnaderna mellan olika arter. Grunden för det naturliga urvalet är att alla levande varelser inom en viss art är olika. De har olika genotyper och därför också olika fenotyper. Egenskaperna gör det lättare att överleva och sedan kunna föröka sig. Arvsanlagen förs vidare till en ny generation och andelen gynnsamma arvsanlag i den kommande generationen ökar.
  •  
    "De har olika genotyper och därför också olika fenotyper." Jag tror du är helt medveten om detta, men olika genotyper betyder inte nödvändigtvis olika fenotyper. Om vi tar exemplet med en heterozygot Aa som parar sig med en annan heterozygot Aa: Genotyper: AA, Aa, aA, aa Fenotyper: A, a Detta betyder att, även om dom har en fenotyp som ger dom en större chans att överleva, kan dom ha en genotyp som ger dom recessiva anlag för att inte överleva lika lätt. Dessa kan bryta ut i senare generationer på grund av förändringar i klimtatet, som att dom blir utsatta för strålning, för att ta ett extremt exempel. Eller en ärftlig sjukdom som gör att det dominanta anlaget inte fungerar som det ska, kan bryta ut. Det är förstås, om detta bryter ut innan den recessiva genen för sämre överlevnad helt har avlats bort.
  •  
    Bra poäng, även om en organism har en fenotyp som ger dem en fördel och lättare för överlevnad så kan dem inom denna genotypen ha en gen som ger dem recessiva anlag för en mutation som försvårar överlevnads chanserna. Vissa genpar ger också samma fenotyp som att AA, Aa och aA ger fenotypen A medan aa ger a. Det finns alltså fler genotyper än fenotyper. Men det är tack vare att det finns olika fenotyper som det naturliga urvalet kan ske.
Tim Svanberg

Darwin's Theory Of Evolution - 1 views

  •  
    Denna sida förklarar på engelska men med ett simpelt språk principerna bakom evolution och det naturliga urvalet. Källorna ter sig minst sagt trovärdig, då jag personligen undersökt referensernas giltighet. Denna framför likaså avslutningsvis en utav de vetenskapliga motsägelserna/bristerna i teorin dessförutan att hänvisa till religiösa argument. Klart rekommenderad läsning i avsikt att uppnå grundläggande förståelse för "darwinismen".
Karolina Jergling

Sten Bergmans paradisfåglar förvånar - Naturhistoriska riksmuseet - 4 views

  • Paradisfåglar, med sin spektakulära fjäderprakt, används ofta som symboliskt exempel på sexuellt urval – urval genom partnerval. Nya resultat i en studie från Naturhistoriska riksmuseet går tvärs emot vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval påskyndar evolutione
  • – Ända sedan Darwins tid har just paradisfåglarna varit symbol för sexuellt urval och det var därför förvånande att se att varken utvecklingen av fjäderdräkten eller uppkomsten av nya arter hos dessa fåglar har gått snabbare än hos andra kråkfåglar, säger forskaren Martin Irestedt vid Naturhistoriska riksmuseet.
    • Karolina Jergling
       
      Såhär förklarade Darwin sexuellt urval "Och det leder mig in på att nämna något om vad jag kallar sexuellt urval. Detta beror inte på kampen för tillvaron, utan på en kamp mellan hannar för att få tillgång till honor; resultatet blir inte att den som misslyckas dör utan att denne endast får ett fåtal el­ ler inga avkomlingar alls. " Alltså^, menar han att det sexuella urvalet delvis styr hur evoulutionen skapas och därmed vill jag ha snarare ha en debatt om att det kanske inte är slumpvist hur evolutionen fortskrider.. Och att de där med har rätt att sexuellt urval påverkar men inte påskyndar. Jag tänker också, konstanterade vi inte att evoulutionen sker under århundraden, och det kan inte inte ha skett så många geneationer.. Jag tycker också att det verkar som om de är lite snabba med sin jämföring mellan paradisfåglar och vanliga kråkor. För visst finns den sexuella urvalet hos kråkor med!? Även om vi inte ser det lika tydligt?
  • Naturligt urval och sexuellt urval är två mekansimer som Darwin förklarade evolutionen med. Medan naturligt urval handlar om egenskaper som ökar chansen att överleva, så handlar sexuellt urval om att locka till sig en partner för att föra sina gener vidare. Paradisfåglar är exempel på detta där ornament och parningsritualer avgör vem som får föra sina gener vidare till nästa generation.
  • ...1 more annotation...
  • forskarna upptäckte att vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval skulle påskynda evolutionen kanske inte är så generell.
Niklas Karlsson

I fokus: Staffan Ulfstrand om en av världens mest berömda vetenskapsmän, Char... - 0 views

  • Charles Darwin föddes och 150 år sedan han gav ut sin berömda bok, Om arternas uppkomst.
hannes_lagerroth

Evolution - Wikipedia - 1 views

  • Charles Darwin
    • hannes_lagerroth
       
      Central figur. Viktig för evolutionens vetenskapliga vinst över kreationismen.
  • Charles Darwin
  • Charles Darwin
fredrik_andersson

Evolution - 3 views

  •  
    Grundläggande fakta om Charles Darwin och evolution.
1 - 20 of 37 Next ›
Showing 20 items per page