Charles Darwin beskrev blindtarmsbihanget som ett tillbakabildat organ, en värdelöst rest från tidigare förfäder. Det är den bild som fortfarande ges i idag, men nu skriver forskare att han hade fel, blindtarmsbihanget ska inte ses som en evolutionär rest. Blindtarmsbihanget är det lilla utskott från blindtarmen som vi mest känner till för att det måste opereras bort när det blir inflammerat. Det här lilla utskotet från blindtarmen finns hos många olika djur, alltifrån lemurer, gnagare och även hos vissa pungdjur, vilket enligt forskarna innebär att det kan ha funnits i 80 miljoner år, mycket längre än man tidigare trott. Det verkar också ha uppstått två gånger under avolutionen. Samma forskare har även visat att blindtarmsbihanget fyller en viktig funktion, eftersom den kan härbärgera goda tarmbakterier när kroppen drabbas av till exempel svåra diaréer. Forskarna menar att Darwin aldrig hade beskrivit blindtarmsbihanget som en rest om han visste vad man vet idag.

Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning.

Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.

En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga.

Enligt Siv Andersson kan man, nu när man vet hur cellerna gör för att producera proteiner, använda den kunskapen inom medicinen. FAKTA Mer om kroppens celler, dess delar och funktioner:1177.se – Jag leker med tanken att göra en bakterie som kan producera insulin. Man transplanterar sen in den i kroppen och så sitter den är och producerar insulin, säger Siv Andersson.

From soup to cells — the origin of life Explore our current understandings of the origins of life and how scientists are able to investigate the details of such ancient events.