Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged Evolutionsteori

Rss Feed Group items tagged

caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
elin k

Evolutionsteori.se - 4 views

  • inträffar över generationer
  • mutation
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution
  • ...13 more annotations...
  • Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. D
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.
    • Niklas Karlsson
       
      Jag känner mig mycket osäker på denna sidan eftersom jag inte vet vem som har skrivit den och vad personen står för. Har bara hunnit skumläsa den. Vad har du för åsikt?
    • elin k
       
      Nu i efterhand anser jag att denna källa inte är relativ trovärdig. Texten har en avsändare men man får inget veta om honom och jag ser ej några källor som han har använt sig av. Så som sagt jag är tveksam om denna sida är trovärdig.
  • Det finns flera saker som kan falsifiera evolutionsteorin.
  • Skulle artbildning genom kreation observeras, skulle evolutionsteorin falsifieras.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen.
  • väl underbyggd förklaringsmodell.
  •  
    kort om evoultuon även kort om mutation
  •  
    Grundlig information om vad evolution är.
  •  
    Denna sidan beskriver enkelt vad evolution betyder och hur evolution sker. De tar också upp olika faktorer som går mot evolutionsteorin och kan falsifiera den.
daniel_claesson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsradion | Sv... - 3 views

  •  
    Epigenetik Man har länge trott att när man klonar en organism så får man en exakt kopia. I det här programmet får vi veta att de har bevisat att det inte är så. Anledningen i det här fallet är att man klonade en honkatt. En hona har 2 X-kromosomer och vid utvecklingen måste därför vissa processer välja mellan dessa. Det leder till att det kan uppstå skillnader. Det som styr de här valen kallas epigenetik. Det går ut på att sätta på och stänga av gener genom så kallad genmetylering eller genasylering. Genmetylering stänger av en gen medan genasylering aktiverar en gen. Det här är speciellt intressant vid studier av cancersjukdomar eftersom man då hoppas kunna använda sig av genmetylering för att stänga av gener och på så sätt bromsa cancercellens delning. I och med att epigenetiken har visat att det inte bara är frågan om vilket DNA utan även hur detta används så har också nya tankar på hur miljöfaktorer kan påverka och föras vidare i arvsmassan. Vissa experiment under andra världskriget visade att epigenetiken hos avkomman påverkades av miljöfaktorer som mödrarna utsattes för. Detta kan kallas för Lamarckism[1] som i motsats till Darwinism[2] hävdar att miljön har betydelse. Det som styr genmetylering och genasylering är olika enzym. Kunskapen om dessa enzymer och hur de aktiveras är ännu ofullständig och en kartläggning liknande den som gjorts för vårt DNA planeras för att förstå epigenetiken på ett djupare plan. Källor: [1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamarckism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Evolutionsteori
  •  
    Frågan är om det är rätt att välja ett liv framför ett annat. Utgången blir ju helt olika.
Karolina Jergling

Evolutionsteori.se - 1 views

  • Det är svårt, kanske t.o.m. omöjligt, att hitta de enorma tider utvecklingsläran kräver i den bibliska berättelsen. Åtminstone om man vill hålla hela Bibeln för sann
    • Karolina Jergling
       
      Att få religonen och vetenslap gå ihop hand i hand är som sagt nästan omöjligt. Kan man antingen skildra religonen och vetenskapens teorier åt, eller välja att säga att religösa texter har "en tanke bakom" och vetenskapen mer berättar genom bevis att "det här har hänt". Då menar jag att man kan förena dessa två:)
    • antonh
       
      Det finns ingenting som garanterar att det inte går att smälta samman religionen och vetenskapen. Många säger att det är två olika perspektiv av samma sak så länge man tolkar dem rätt. Dessutom tyckte jag att texten baserades väldigt mycket på egen åsikt och inte fakta, och därmed inte borde tas som källa. Dessutom måste jag tillägga att hela bibeln kan inte tas för sanning. Vissa delar må möjligen vara sanna, men då boken författats av personer i historien oberoende av varandra som sedan redigerats och skrivits om samt berättats muntligt i flera århundraden för att sedan skrivas ner så är det nog bara budskapet i texterna som är sanna, om ens de. Vetenskapen är mycket yngre och nästan all landvinning har dokumenterats, vilket gör att den i nuläget är mer tillförlitlig.
  •  
    religion vs vetenskap
Alexandra Wirgart

Claphaminstitutet » Livets uppkomst - fortfarande en gåta! - 1 views

  • Att livet inte har någon högre mening är idag en idé med stort inflytande i västvärlden. Man tror att livet har skapats och utvecklats via slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval.
  • Den genetiska koden anses av biologer vara organismens instruktionsmanual för sin egen utveckling.
  • Den grundläggande frågan är naturligtvis hur denna information ursprungligen skapats. Den standardförklaring, som ges för all evolution, är att den genetiska koden har utvecklas genom gynnsamma slumpvisa mutationer, som bevaras genom naturligt urval
  • ...10 more annotations...
  • Sådana förändringar bekräftar riktigheten i evolutionsteorins tes: “survival of the fittest”. I andra ändan av spektrumet har man mutationer som bara berör förändring av en enda nukleotid, s k punktmutationer. De är allra vanligast och 25 gånger vanligare än makromutationer. I motsats till makromutationen är punktmutationen väldigt subtil och leder därför oftast inte till att någon muterad individ dör eller hindras att föra sin mutation vidare till nästa generation.
  • I likhet med den enskilda punktmutationen är effekten av 100 - 300 spridda punktmutationer hos varje individ ytterst subtil, berör mindre än en tiomiljondel av genomet, och kommer i allmänhet aldrig till uttryck i ökad dödlighet eller minskad reproduktion.
  • 0,4 procent av den fenotypiska variationen beror på en rent ärftlig genetisk variation
  • Förklaringen till denna låga siffra, anser han, är att så mycket som hälften av en organisms reella överlevnadsduglighet beror på miljön.
  • Det finns ytterligare andra faktorer, som varken har att göra med ärftlighet eller bestående miljöbetingelser, utan rör sig om rena tillfälligheter.
  • punktmutationerna finns i lika stor mängd hos samtliga individer
  • Detta skulle i så fall innebära att de allra flesta mutationer skadar informationsöverföringen - i alla fall i det långa loppet.
  • Resultatet blev massor av sterila, sjuka, deformerade och avvikande växter men aldrig någon gynnsam mutation.
  • Man tror idag att gynnsamma mutationer är ett tusen till en miljon gånger sällsyntare än skadliga sådana, om de överhuvudtaget finns. Men om de finns, så anses även dessa ha så subtil effekt, att de inte kan bli föremål för ett urval.
  • Även om det vore möjligt så är det inte sannolikt att små eller stora mutationer har en gynnsam effekt. Stavfel i en bok förbättrar aldrig informationen. Ännu orimligare är det att tänka sig att stora DNA-avsnitt, likvärdigt med upptill 500 boksidor, av en ren slump skulle få ett gynnsamt informationsinnehåll
  •  
    Intressant läsning där Darwins evolutionsteori ifrågasätts.
  •  
    Håller med om att det var intressant att läsa och sätta mig in i andras tankegångar och perspektiv.
fredrik_andersson

Evolution - 1 views

  • Evolutionsteori är väldigt många olika saker. Det är till exempel mycket mer än Darwins teori om det naturliga urvalet. Men det var naturligtvis han som genom sin på om arternas uppkomst sådde fröet till den vetenskap om evolution som idag finns. Inom evolutionsteori ryms idag inte bara tankar om det naturligt urvalet utan också kunskaper om hur våra gener ser ut på det molekylära plane
  • Först några länkar om artbildning för den som är intresserad. Observera att deta bara är ett axplock från nätet. Det har sitt intresse genom att skapelsetroende hävdar att evolution inte kan påvisas i realtid. Självklart kan det det och det blir lättare och lättare ju mer vi kan avända DNA för att spåra släktskap och förändringar i poulationer. Och det är i det forskningsfältet som biologin idag snabbt går framåt. http://www.talkorigins.org/faqs/faq-speciation.html, http://www.nature.com/nature/journal/v441/n7095/abs/nature04738.html , http://www.talkorigins.org/faqs/speciation.html, http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/3790531.stm http://www.sciencedaily.com/releases/2008/04/080417112433.htm http://biology.plosjournals.org/archive/1545-7885/6/4/pdf/10.1371_journal.pbio.0060085-L.pdf
  • Evolution är inte slumpmässig! För en genomgång av det läs Dawkins böcker Den blinde urmakaren och Den själviska genen. Evolution är en process som består av slump och urval. Skillnaden är väldigt stor!
    • fredrik_andersson
       
      Kan vara bra att veta.
filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
       
      test
  •  
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  •  
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  •  
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  •  
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  •  
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  •  
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  •  
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  •  
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  •  
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  •  
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  •  
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
Niklas Karlsson

Tree of Life Web Project - 9 views

  • The Tree of Life Web Project (ToL) is a collaborative effort of biologists and nature enthusiasts from around the world. On more than 10,000 World Wide Web pages, the project provides information about biodiversity, the characteristics of different groups of organisms, and their evolutionary history (phylogeny).
  •  
    Tree of life - hemsidan inehåller, som jag ser det väldigt viktig information. Att man kan följa t.ex. människosläktet från homosapiens ända tillbaks våra eukaryota förfäder är alldeles enormt. Men för att inte helt falla in i tänket att allt är sant som står där kan man ju kolla lite extra noga på hur de olika grupperna är sammanlänkade. I många utav fallen så är "strecken"-mellan de olika grupperna streckade, vilket innebär att de inte är helt säkra på informationen, eller att det kan vara lite annorlunda av vad som står där. Detta kunde man se redan i ledet "Eukaryotes ". Min reflektion kring det är, att om det kan vara fel så tidigt i ledet hur säkert är då egentligen nästkommande led, på led, på led? Så än så länge finns det kanske inte helt enkelt tillräckligt med information om hur olika organismer är besläktade bakåt i tiden?
  • ...1 more comment...
  •  
    Tree of life är en hemsida man enkelt kan följa alla släkten och när man klickar sig runt finner man ständigt något nytt. Hela tiden blir man påmind om hur otroligt komplext livet är, men samtidigt om hur lite vi egentligen vet. Även om vi redan har väldigt mycket kunskaper som vi finslipat under årens lopp. Men, precis som Adam nämner, så får man även en blick över all tjock dimma som fortfarande har ett ytterst fast grepp om vår kunskap om livet när man ser alla frågetecken och streckade linjer i trädet. Personligen tycker jag att det känns som att ju mer man lär sig, ju mer inser man hur lite man faktiskt vet. Vi människor vet självklart mest om vår egen art och hur vi utvecklats, men trots det så finns det många frågetecken inom vår egen uppkomst. Varför vi t.ex. började gå på två ben är fortfarande en obesvarad fråga då det egentligen vore mer logiskt om vi fortsatt på fyra om man ser till Darwinismen, detta eftersom vi under den tid vi reste oss var byten för många kattdjur och kunde fly fortare på fyra ben. Men hur lite vet vi inte då om andra arter? Hur många frågetecken är det inte? Man uppskattar att det fortfarande finns oupptäckta arter, vilket innebär att allt inte ens finns på Tree of life. Det är rätt fascinerande trots allt.
  •  
    Precis som du säger Alexandra så tror även jag att ju mer vi lär oss desto mer kommer vi förstå att vi kan så oerhört lite om hur världen faktiskt fungerar. Och varför stannade vi inte kvar på fyra ben om vi ändå hade våra fördelar där, eller hade vi det? Personligen tror jag att människan utgör ett större hot på två ben eftersom vi har varken klor, muskler eller speciellt farliga tänder att hota med. Där tror jag att darwinismen kommer in, dvs. den starkaste överlever. Människan har den mest utvecklade hjärnan som gör att vi inte tänker på samma sätt som "djur" och därmed behöver vi inte springa speciellt snabbt och vi behöver inte vara starkast för vi kan tänka längre. Människan utvecklade vapen som ersatte våra klor och farliga tänder. Dock tror jag inte att detta var bestämt innan evolutionen skedde, utan människan utvecklades till det bättre utav slumpen. Jag menar alltså inte att människan föddes till och bli högst på näringskedjan för fysiskt sätt så skulle jag personligen anse att vi är bland de lägsta. Men istället har vi hjärnan och det är den som har hjälpt människan både på gott och ont i alla tider. Och kanske var de det naturliga urvalet som har avgjort att vi nu går på två ben istället för fyra. De som gick på fyra ben klarade sig helt enkelt inte lika bra som de som gick på två ben. Eller så bar människan på anlag för att gå på två ben. Lamarckismen menar alltså att anlagen skulle vara ärftliga. Min tanke kring tree of life är om vi någonsin kommer få så pass mycket kunskap så vi kan sätta ihop alla släkten korrekt. Personligen tror jag inte det eftersom allt levande är i ständig förändring och ju mer vi letar desto mer hittar vi men desto mindre vet vi. Och precis som du säger Alexandra så uppskattar man att de finns fler ouptäckta arter och frågan är om vi någonsin kommer hitta alla?
  •  
    @caroline svensson Hur ser förändringen, evolutionen av arten Homo Sapiens ut idag? I Sverige, ett humant samhälle, är det så att den starkaste överlever? Personligen tycker jag att det kan vara svårt att applicera evolutionsteorier på människan, vad anser ni?
Adam Lakris

Evolutionsteorin -- vår tids religion - 6 views

  • hur en lärare skall hantera problemet med troende elever som går till "angrepp mot evolutionsläran"
  • Det övernaturliga ligger defintionsmässigt utanför vetenskapens kompetensområde. Problemet för den som avfärdar skapelse som en möjlig förklaring till alltings ursprung, med motiveringen att skapelse inte är en vetenskaplig teori, är att metoden då blir viktigare än sanningen.
  • Jag har kommit fram till slutsatsen att darwinismen inte är en testbar vetenskaplig teori, utan ett metafysiskt forskningsprogram — en möjlig ram för testbara vetenskapliga teorier
  • ...12 more annotations...
  • Min inställning är, mycket kort uttryckt, följande: Jag står på vetenskapens och förnuftets sida, men jag vänder mig mot de överdrivna anspråk som vetenskapen ibland haft, och som med all rätt fördömts som "scientism" [tillbedjan av vetenskap som ett uttryck för den yttersta sanningen], Jag står på sanningssökandets sida och sympatiserar med intellektuell våghalsighet när det gäller att söka sanningen; men jag är mot intellektuell arrogans, och speciellt mot det missriktade anspråket att vi har sanningen i en liten ask eller att vi kan närma oss absolut visshet...
  • Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt.
  • De som kritiserar evolutionsteorin brukar av det "evolutionära prästerskapet" definitionsmässigt delas in i följande fyra kategorier: De okunniga, som inte orkat sätta sig in i teorin. De ointelligenta, som helt enkelt är för korkade för att förstå teorin. De fanatiskt religiösa, som inte bryr sig om logiska argument och fakta. De allmänt illvilliga, som är emot allting (T ex "Sällskapet för Platta Jorden").
  • Evolutionen är obevisad och obevisbar. Vi tror på den eftersom enda alternativet är skapelse, vilket är otänkbart.
  • Jag tror att vetenskapsmän, hur skeptiska de än må vara, kan erkänna att universum eller naturen eller vad vi nu må kalla det, är skapande. För universum har producerat människan; det har producerat Shakespeare och Michelangelo och Mozart, och därmed indirekt deras verk. Det har producerat Darwin, och på så sätt skapat teorin för naturligt urval. Naturligt urval har förstört beviset för det övernaturliga specifika ingripandet av en Skapare. Men det har lämnat oss med undret av universums skapande förmåga, av livet och av det mänskliga intellektet. Även om vetenskapen inte har något att säga om en personlig Skapare, kan knappast existensen av nyskapande och kreativitet förnekas...
  • "Öppen för skilda uppfattningar" måste rimligen innebära att man presenterar skilda uppfattningar för eleverna. Och om skolan skall ge "möjlighet" till "personliga ställningstaganden" förutsätter detta att eleverna får ta del av olika perspektiv (hur skall de annars kunna ta ställning — det blir ju i så fall som valen i Sovjet, alla fick rösta, men det fanns bara ett parti att rösta på). Att "eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta…" kräver att eleverna får tillgång till fakta och inte bara färdiga tolkningar av fakta, dvs teorier (som t ex evolutionsteorin), och att de tränas i att vara kritiska. Och då även kritiska mot evolutionsteorin (huuh så hemskt, hur kan jag bara skriva så — fy på mig!). Varför skulle denna teori inte vara underställd de vanliga spelreglerna inom vetenskapen? I så fall deltar ju inte evolutionsteorin i det vetenskapliga spelet. Då har denna teori övergått från att vara en vetenskapligt teori till att bli en totalitär ideologi.
    • fredrik_andersson
       
      Varför jämför evolutionsteorin med Sovjet. Skapelseberättelser undervisas i religion inte i biologi. En ide tar makten när den är svår att motbevisa plus att skapelseteorin har faktiskt utvecklats.
    • Adam Lakris
       
      Håller med Fredrik. Man måste hålla isär det som kan bevisas och det som inte kan bevisas. Med andra ord vetenskap och religion. Men man FÅR ju faktiskt ta del av olika perspektiv i skolgången. T.ex. får vi en vetenskaplig bild i biologi, naturketenskap m.m. Fri från värderingar och tro. Sen får vi en annan bild i ämnen som samhällskunskap och religionskunskap, där hela kursen bygger på religion m.m.
    • Tim Svanberg
       
      Åter kommer jag att tolka stycket i fråga, det är inte skapelseteorin i sig han jämför med Sovjetiska val, utan skolväsendet. Vilket sägas bidra till att placera dig i ett fack av gemensamt erkänd kunskap, ett val du själv inte förmår göra och accepteras för det. Nu till Adam som vidareutvecklade idéerna, till att börja med så ställer jag mig vid dina argument och motiv, som jag personligen menar vara tillräckliga. Men detta troligtvis eftersom att jag anser mig tillhöra den vetenskapligt "upplysta" skaran. Visst delges vi skilda perspektiv, men det är först därefter som det essentiella ställningstagandena görs. De som involverar "sanningen". Religion har format samhället men finnes det något i dess läror(utöver de etiska) är du villig att erkänna som sådana, sanningar alltså eller ens alternativ? Utifrån detta är det ovanstående argumenterar. Vi lär oss acceptera religion just för vad det är, alltså tro och hopp utan verklighetsförankring. En bild vilken målas upp för oss t.o.m. under våra religionslektioner. En produkt dessförinnan samhälle och lag vuxit fram. Innan vetenskap och följder kunde göras förstådda, resultat av en mer primitiv tid tid och kultur, en var sanning definierades genom individens tro. Målsättningsvis vill Krister ställa teorierna sida vid sida, var relevas och korrekthet skall kritiskt granskas av var individ. Hur ofta ter sig en religionskunskaps lektion på det vis att läraren inleder lektionen: det är så här världen uppkom och alla djur blev till... mer bekant är troligen "det var så här aztekerna trodde/föreställde sig att skapelsen gick till och livet uppkom. Skulle man jämföra det med en naturkunskapslektion eller biologilektion tror jag merparten av eleverna hört läraren säkerställa den "totalitära ideologin" kring darwinismen som det enda alternativet och den verkliga sanningen trots att denna enbart är, just likt kreationismen, omsider vid veteskaplig redogörelse
    • albin_garpetun
       
      Jag håller där emot inte med Fredrik. Sovjet har inget väsentligt med texten att göra, valet där används mer som en liknelse för att visa att lärosystemet är fascistiskt, för att få läsaren att reagera starkare. Jag håller visserligen med dig till viss del, att man inte ska blanda ihop för många ämnen, för att det då blir krångligare. Men om det inte vore för "krångelfaktorn" så ser jag ingen anledning till att inte blanda ihop ämnen, speciellt ämnen som religion och vetenskap. Sålänge detta görs utifrån en objektiv synpunkt, vilket Tim stryker vikten utav i citatet "den "totalitära ideologin" kring darwinismen", där han visar att evolutionsteorin börjar bli Sveriges nya kristendom. Jag ser absolut inget problem med att sammanfoga kunskap inom skolgången, för det är väl det vi ska göra i slutändan, när vi använder oss utav kunskapen i sammanhang där de faktiskt behövs, och inte för att vi bara ska lära oss dom?
    • hannes_lagerroth
       
      Varför ska inte författaren få kritisera evolutionsteorin? Varför ska inte Staffan få kritisera kreationsteorin? Detta är ju den ädlaste form av argumentering. Den ena sidan lägger fram sina argument, och den andra sidan svarar. Att då censurera något av det skulle ju i sig vara att värdera. Men nu är jag väl ändå lite dubbelmoralisk. Innan har jag ju argumenterat för att man ENDAST ska lära ut evolutionsteorin i skolan. Vad gör evolutionsteorin så mycket bättre än Intelligent Design? Vad gör den så mycket bättre än tron på osynliga rosa enhörningar? Vad gör den så mycket bättre än tron på flygande spaghettimonster? Alla är ju teorier om jordens uppkomst, så varför lär man inte också ut dem i skolorna? Svaret är enkelt, och något jag har rört här innan. Dels har skolan inte tillräckligt med resurser, och barnen inte tillräckligt mycket tid, men sedan så står alla andra teorier än evolutionsteorin på så osäker grund att de faller pladask bara Darwin så mycket som andas på dem, varför förklarade jag i och med "Den ultimata Boeing 747". Du kan helt enkelt inte kalla dig en seriös biolog och försvara kreationsteorin, som jag har sagt inte ens är en vetenskaplig teori på grund av att den inte går att falsifiera. En konkurrerande teori växer fram för att det finns ett behov att täcka hål som den "ordinarie" teorin har. Evolutionsteorinsteorin är inte perfekt, så som knappt ingen teori är. Men att ersätta den med kreationsteorin, som får ett durkslag att se ut som ett solitt träblock? Nej tack. Kreationsteorin växte till skillnad inte fram från ett behov av att täcka evolutionsteorins hål, utan snarare från att religiösa behövde hävda sig i en allt mer sekulariserad värld. Titta på fysiken, till exempel. Här ser vi flera konkurrerande teorier. Ta strängteorin. Strängteorin i sig själv är kontroversiell, och trots stora experiment som LHC är inte alla fysiker övertygade, och även str
    • fredrik_andersson
       
      Skapelseberättelser ser ofta saker på ett "fast sätt" genom att t.ex allt liv som finns kommer inte att ändra sig. Detta är lätt att motbevisa och många berättelser säger att jorden är mycket yngre än vad den är. Istället för att hålla sig till något som är fast så bör man undersöka vad som faktiskt är sant i naturen istället för att bara chansa på någon berättelser som man har hitta på med fakta man har nu.
  • "Jag skall alltså tala om kreationismen — och det gör mig lite bekymrad, för jag önskar att jag inte skulle behöva tala om detta. Men det blir mest en "pep-talk", för ni är ju alla biologilärare." Så inledde Staffan Ulfstrand sin föreläsning. Och en pep-talk skulle det bli, eller om man hellre vill, ett väckelsemöte för de redan frälsta. Här handlade det nämligen inte om att vetenskapligt beskriva vad kreationsimen är och sedan vederlägga densamma. I stället målades en nidbild av skapelsetro upp av professor Staffan Ulfstrand, en nidbild han sedan angrep — i betydelsen förlöjligade, häcklade.
    • fredrik_andersson
       
      Religion ska inte undervisas i bioloig.
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt i min mening Fredrik, denna artikel var som sagt till bredden fylld med värderingar och vår käre författares åsikter om Staffan Ulfstrand framkommer klart och tydligt vid återkommande tillfällen. Onekligen bör man inte tolerera religionen att angripa de naturvetenskapliga ståndpunkterna. Men frågan man bör ställa sig efter att ha läst detta stycke, så som jag väljer att tolka det, är ifall det var korrekt agerat av föreläsaren att förlöjliga kreationism och individers tro på detta vis. Att "häckla" i sin egen självsäkerhet ser jag inte som ett bevis på högre intellekt. Att medge sin ståndpunkt luta åt det vetenskapligt bevisade kan te sig som självklart, men att rättvist redogöra för samtliga begrepp vilka talar för respektive mot kreationismen hade väl knappast varit till hans nackdel. Självsäkerhet föds ur övertygelse, vetenskaplig övertygelse föds ur bevis. Att detta förmodligen inte granskades, förutsatt att vår författare talar sanningsenligt och objektivt, ter sig ologiskt. Vad var då egentligen syftet bakom hans ord? En osäkerhet vilken jag just likt Krister Renard delar. Varför inte presentera de argument som en gång troligtvis övertygade honom om hans ståndpunkt, förutsatt att denna har en rent vetenskaplig grund, något jag under min läsning och utifrån hans ställningstagande har dragit konklusionen om.
  • Elever som vill att skapelsetro skall behandlas vetenskapligt på biologilektioner — vid sidan av evolutionsteori
    • fredrik_andersson
       
      Man undervisar skapelseberättelser i religion inte i biologi plus att de är väldigt svåra att behandla vetenskapligt och de ger inte lika grund för alla i skolan.
  • (Ulfstrand) Problemet är att de [kreationisterna] vill ta tid från ett ämne [biologi] och använda det till ett annat. Det är som om militanta biologer skulle begära att vi skall få presentera Darwin på religionstimmarna.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man just ta biologi för att undervisa i skapelseberättelse och varför skulle biologer prata om Darwin på religionstid?
  • Det råder knappast någon tvekan om att det i den svenska skolan pågår en medveten och konsekvent påverkan i materialistisk och ateistisk riktning.
    • fredrik_andersson
       
      Låter som en skola bör vara utan, anknytning till religion.
  • En allmän tendens i svenska läroböcker är att man sällan eller aldrig skiljer mellan vetenskap och metafysik och oftast framställer metafysiska hypoteser om alltings ursprung som om de vore vetenskapliga fakta. Detta går ju uppenbarligen stick i stäv mot Skolverkets höga ambitioner när det gäller objektivitet. Det råder nog ingen tvekan om att svenska läromedel internationellt sett har mycket låg vetenskaplig standard i detta avseende.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man undervisa i något som man kan lätt motbevisa istället bör man fokusera på att förbättra bökerna genom att ta in ny information istället för att slösa pengar på något sånt som skapelseberättelse som skulle leda till att skolan skulle får stark kritik eftersom antagligen vill man bara att den kristna skapelseberättelsen undervisas vilket skulle kunna vara ett stort motslag för religionsfrihet annars måste man undervisa i flera olika skapelseberättelser vilket skulle bli dyrt och skada eleverna i andra ämnen som är mycket viktigare.Det ger inte samma grund för alla heller. Sånt ska istället undervisas på religion.
  • Det synes mig som om vetenskapen på det mest otvetydiga sätt understöder den kristna uppfattningen att vi bör fullkomligt underkasta oss Guds vilja. Vetenskapen säger: Sätt dig ner som ett litet barn inför fakta. Var villig att uppge varje förutfattad mening. Var villig att följa naturen vart den än leder. I annat fall kommer du inte att förstå någonting.
    • fredrik_andersson
       
      Tänk på att vi inte skulle ha det så bra utan vetenskapen medan vi inte skulle ha blivit hjälpta av någon skaparberättelse.
  •  
    Artikeln är författad av Krister Renard, en man presenterad som tidigare ateist men numera religiöst kristen. Artikeln är mycket kritisk mot evolutionsteorin samt darwinismen av anledningar mer djupsinnigt förklarade i texten. Författningen är tveklöst intressant och de filosofiska aspekterna tankeväckande. Mitt råd förblir dock att läsa texten med skepticism då denna tveklöst är värderingsladdad och åsikterna i stort personliga. Hård kritik framförs mot var evolutions teorin brister och målsättningarna tycks vara att binda samma det filosofiska med livet, skapandet och utvecklingen. Övriga intressanta aspekter som behandlas är skolväsendets syn på det hela(problematiken i detta). Källorna tycks vara korrekta, dock är detta svårt att helt understryka utan djupare efterforskningar. Hård kritik framgår mot exempelvis föreläsare som Staffan Ulfstrand och det svenska skolväsendet
  •  
    Vilka taggar är lämpliga för detta bokmärket?
  •  
    kreationism, Darwin (Darwinism) evolutionsdebatt, skolväsende kring biologi (undervisning i biologi) som några
Niklas Karlsson

The Evolution Video - YouTube - 2 views

shared by Niklas Karlsson on 05 Feb 10 - Cached
  •  
    En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.
  • ...6 more comments...
  •  
    Den lägger fram påståenden som motverkar teorins grunder, som till exempel att tusentals fossil från mellanformer mellan djur skulle ha hittats om evolution gick till så här. Ett exempel som tas upp är sälar som går upp på jorden och blir landdjur, då borde vi ha hittat skelett som visar djuret mellan sälen och landdjuret. Det behöver däremot inte betyda någonting, då de kan ha förstörts över tidens lopp eller så har vi helt enkelt inte hittat dem än. Jag måste däremot medge att de har rätt när de påpekar att det verkar som om djur uppstått direkt vid en viss tidsperiod helt anpassas till omgivningen, och därefter dött ut.
  •  
    En relativt lättförståelig förklaring på det hela, fastän videon var på engelska. Får en att tänka till och börja fundera på hur det egentligen kan ha gått till. Jag tror att Darwin-teorin har blivit så uppmärksammad på grund utav att vi människor hela tiden söker efter svar på allt, vi vill veta allting. Darwin-teorin är troligen en av de mer trovärdiga teorierna, antagligen är det därför vi människor har tagit den till oss och accepterat den som "den rätta teorin".
  •  
    I filmen pratar de mycket om hur en teori aldrig kan bli en fakta om den inte bevisas. De berättar om hur forskare har experimenterat med bananflugor och fått fram nya flugor som ser helt annorlunda ut. I experimentet använde de strålning som orsakade förändringar i flugans DNA, inte slumpmässiga mutationer som enligt Darwins teori. De menar att man inte ska se teorin som fakta, men som den allmänt accepterade teorin. Själv, tycker jag att även Darwins teori har starka underlag som stärker giltigheten av teorin men det finns också en del fakta som kan falsifiera den.
  •  
    Intressant video, helt klart värd att ägna tid åt. Vad jag bland annat fann intresseveckande var uttrycket att enligt Darwins evolutionsteori borde alla arter bli mer och mer komplexa. Detta mynnade ut i tankarna angående människans plats i utvecklingen, är det av en ren slump som vi blivit så intelligenta? Och varför slumpade det sig då så att just vår utveckling lyckades få så många positiva mutationer som sedan fördes vidare? För vid närmare beaktande utav det hela så finns det inga djur som konkurrerar med oss om vår plats, så är vår utveckling bara en väldigt lyckosam slump?
  •  
    Filmen tar upp de klassiska motargumenten till varför evolutionsteorin inte stämmer och själv tycker jag att den inte är direkt övertygande då den tar upp saker som livets uppkomst som ett argument för att inte evolutionen äger rum och att forskare inte kunnat "billda" liv. Då evolutionsteorin mer berör hur liv livet förgrenas, förändras och blir mer "utvecklade" för att överleva. Däremot kanske det är värt att titta på hur bevisbar evolutionstorin egentligen är, för visst finns det "hål" i teorin? Det mest väsentliga de nämnde tyckte jag var det där om att det skulle funnits massor av "mellan stadier" av arter innan de blev vad de är nu. Ju mer jag läser om både kritiska och objektiva texter om evolution så tänker jag allt mer på hur lite vi människor egentligen vet rörande alla de miljoner år innan vår existens på jorden. Vad vet vi egentligen om vad som hände, utav att bara läsa av de få spår som händelserna lämnade efter sig? Så även om vi kan bevisa evolutionsteorin så kan det bli svårt att bevisa den hela vägen?
  •  
    Just evolutionsteorin är ju väldigt svår att bevisa, eftersom processen är väldigt lång och den intelligenta människorasen har inte funnits tillräckligt länge för att kunna föra ner förändringar mellan djuren, och teorin i sig har ju bara funnits i några få århundraden. Ska vi bevisa teorin måste vi nära studera arterna under flera hundra tusen år, för att ens märka resultat. Detta gäller ju däremot bara om man låter det ske ostört, utan att försöka påskynda processen på något sätt.
  •  
    Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,
  •  
    fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.
Axel Karlsson

Evolutionsteorin är ett fuskbygge - Debatt - Expressen.se - 4 views

  • 40 års molekylär forskning har snarast förstärkt
  • darwinismens problem med bevisföringen
  • Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa "övergångsformer" än i dag med sin frånvaro, generande nog. Fossilexperten Stephen Jay Gould har kallat detta "paleontologins yrkeshemlighet" - det vill säga någonting man inte gärna pratar om. En rimlig förklaring är förstås att de aldrig existerat, eftersom någon evolution aldrig ägt rum.
    • Dennis Bennhage
       
      Jag tror att det ligger mycket i det som skrivs.
  • ...3 more annotations...
  • "Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier och felaktigheter.
  • Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution.
  • Under vingarna på den tvåvingade flugan syns två bihang. Dessa balansorgan är absolut nödvändiga för flygning. Den fyrvingade har förlorat de viktiga balansorganen och kan inte flyga. I stället har den två ytterligare vingar, som dock inte kan användas, eftersom de saknar muskler. I moderna biologiböcker nämns detta som exempel på evolution. Men i själva verket bevisar de fyrvingade flugorna ingenting. De är artificiellt framodlade av genetiker och har svårigheter att para sig och dör ut. Evolutionsteorin är egentligen inte en vetenskaplig utan en filosofisk teori. Den har alltid försvarats med en närmast religiös glöd, vilket försvårat en vetenskaplig debatt. Problemet, ur vetenskaplig synpunkt, är att den läcker som ett såll.
    • Axel Karlsson
       
      Intressant att det finns så många brister och att de uppmärksammas
  •  
    Argument och kritik mot evolutionsteorin. Dock tveksamt hur stor sanning det ligger i det som står skrivet.
  •  
    Mycket av exemplen i evolutionsteorier är fusk och bedrägeri. Modeller som inte stämmer och är oproportionella. Detta görs nog bara för att prägla människor med vad som skall tros vara rätt. Detta görs för att fastställa en sorts trosuppfattning om evolutionen. Kanske för att falskhets förklara tron enligt religionen
fredrik_andersson

Tro, vetande och vetenskap: Jag tror inte på Darwins teori om evolutionen - 1 views

  • Visste ni, att alla de exempel på evolution, som återfinns i våra skolböcker, grundligt tillbakavisats av ämnesexperter i stora vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature? Denna debatt är utmärkt återgiven i boken "Icons of Evolution" av Jonathan Wells.
    • fredrik_andersson
       
      Skolböker kan vara gamla och det är inte alltid som experterna har rätt heller men evolutionsteorin förblir grunden eftersom den är den terori som man har hittat mest stöd för.
    • Emil Qvist
       
      Jag instämmer till Adam! En blogg är personlig och inte sedd utifrån sann fakta. Sen kan jag tillägga det att ''experter'' inte alltid har rätt, snarare tvärtom. Det kommer ständigt nya synsätt på saker i fart med nya ''experter'' Det ena året tycker och tror man en sak, ett år senare något helt annat.
    • Axel Karlsson
       
      Det kan ju vara så att alla argument är sanna men det är långt ifrån en säker källa som Adam och Emil har sagt. Han påpekar hela tiden bara dåliga saker och sådant som ska vara fel med darwins teori och aldrig någonting som är positivt inställt till den.
  •  
    Som sagt är detta en blogg och innebär att texten är skriven av en person. Den är väldigt vinklad enligt personens åsikter om Darwins evolutionsteori, vilket gör den till en väldigt dålig fakta källa. Dock kan det vara intressant att läsa båda sidor - evolution och sådana som är kritiska mot den. Men som sagt en blogg och han ger en väldigt kritisk bild.
1 - 12 of 12
Showing 20 items per page