Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged Evolution

Rss Feed Group items tagged

Niklas Karlsson

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Foundations of Life Science - 5 views

  • What is Life? Not all scientists agree exactly about what makes up life. Many characteristics describe most living things. However, with most of the characteristics listed below we can think of one or more examples that would seem to break the rule, with something non-living being classified as living or something living classified as non-living.
  • The Diversity of Life Evolutionary theory and the cell theory give us the basis for how and why, living things relate to each other. The diversity of life found on Earth today is the result of 4 billion years of evolution. Some of this diversity is shown in Figure below. The origin of life is not completely understood by science, though limited evidence suggests that life may already have been well-established a few 100 million years after Earth formed. Until approximately 600 million years ago, all life was made up of single-celled organisms. The level of biodiversity found in the fossil record suggests that the last few million years include the period of greatest biodiversity in the Earth's history. However, not all scientists support this view, since there is a lot of uncertainty as to how strongly the fossil record is biased by the greater availability and preservation of more recent fossil-containing rock layers. Some researchers argue that modern biodiversity is not much different from biodiversity 300 million years ago. Estimates of the present global species diversity vary from 2 million to 100 million species, with a best estimate of somewhere near 10 million species. All living organisms are classified into one of the six kingdoms: Archaebacteria (Archaea), Eubacteria (Bacteria), Protista (Protists), Fungi, Plantae (Plants), and Animalia (Animals). New species are regularly discovered and many, though already discovered, are not yet classified. One estimate states that about 40 percent of freshwater fish from South America are not yet classified. Every year, scientists discover the existence of many hundreds more archaea and bacteria than were previously known about. Just a few of the many members of the animal kingdom are shown in Figure below. The animal kingdom is just a tiny portion of the total diversity of life. To learn more about the diversity of living creatures, you will read the Classification, Prokaryotes and Viruses, Protists, Fungi, Evolution and Classification of Plants, and Introduction to Animals and Invertebrates chapters.
  • Evolution of Life
Emil Qvist

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Classification - 24 views

shared by Emil Qvist on 28 Feb 10 - Cached
  • Lesson 14.1: Form and Function Lesson Objectives Define taxonomy, and understand why scientists classify organisms. Describe Linnaean taxonomy and binomial nomenclature.
  • This phylogenetic tree is based on comparisons of ribosomal RNA base sequences among living organisms.
  • Scientific classification is a method by which biologists organize living things into groups. It is also called taxonomy. Groups of organisms in taxonomy are called taxa (singular, taxon). You may already be familiar with commonly used taxa, such as the kingdom and species. A kingdom is a major grouping of organisms, such as plants or animals. A species includes only organisms of the same type, such as humans (Homo sapiens) or lions (Panthera leo). The modern biological definition of a species is a group of organisms that are similar enough to mate and produce fertile offspring together. In a classification system, kingdoms, species, and other taxa are typically arranged in a hierarchy of higher and lower levels. Higher levels include taxa such as kingdoms, which are more inclusive. Lower levels include taxa such as species, which are less inclusive.
  • ...29 more annotations...
  • The most influential early classification system was developed by Carolus Linnaeus.
  • Kingdom—This is the highest taxon in Linnaean taxonomy, representing major divisions of organisms. Kingdoms of organisms include the plant and animal kingdoms. Phylum (plural, phyla)—This taxon is a division of a kingdom. Phyla in the animal kingdom include chordates (animals with an internal skeleton) and arthropods (animals with an external skeleton). Class—This taxon is a division of a phylum. Classes in the chordate phylum include mammals and birds. Order—This taxon is a division of a class. Orders in the mammal class include rodents and primates. Family—This taxon is a division of an order. Families in the primate order include hominids (apes and humans) and hylobatids (gibbons). Genus—This taxon is a division of a family. Genera in the hominid family include Homo (humans) and Pan (chimpanzees). Species—This taxon is below the genus and the lowest taxon in Linnaeus’ system. Species in the Pan genus include Pan troglodytes (common chimpanzees
  • Kingdom Animal Organisms capable of moving on their own. Phylum Chordate Animals with a notochord (flexible rod that supports the body). Class Mammal Chordates with fur or hair and milk glands. Order Primate Mammals with collar bones, grasping hands with fingers. Family Hominid Primates with three-dimensional vision, relatively flat face. Genus Homo Hominids with upright posture, large brain. Species sapiens Members of the genus Homo with a high forehead, thin skull bones.
  • A subphylum is a division of a phylum that is higher than the class. An example of a subphylum is Vertebrates (animals with a backbone). It is a subphylum of the Chordate phylum (animals with a notochord). A superfamily is a taxon that groups together related families but is lower than the order. An example of a superfamily is Hominoids (apes). This superfamily consists of the Hominid family (gorillas, chimps, and humans) and the Hylobatid family (gibbons). Figure 6 shows species from both of these families of the Hominoid superfamily. A domain is a taxon higher than the kingdom. An example of a domain is Eukarya, which includes both plant and animal kingdoms. You can read more about domains in Lesson 14.3.
  • class Taxon that is a division of a phylum. family Taxon that is a division of an order. genus Taxon that is a division of a family. kingdom Major grouping of organisms, such as plants or animals. Linnaeus Swedish botanist who lived during the 1700s and is known as the “father of taxonomy.” order Taxon that is a division of a class. phylum Taxon that is a division of a kingdom. species Group of organisms that are similar enough to mate and produce offspring together. taxa Categories of org
  • Phylogenetic and Linnaean Classifications of Reptiles, Birds, and Mammals
  • ancestral traits Traits inherited from a common ancestor. clade Group of organisms that includes an ancestor species and all of its descendants. cladistics Method of making evolutionary trees based on comparisons of traits of ancestor and descendant species. cladogram Diagram showing evolutionary relationships within one or more clades. common ancestor Last ancestral species that two descendant species shared before they took different evolutionary paths. derived traits Traits that evolved since two groups shared a common ancestor. parsimony Choosing the simplest explanation from among all possible explanations. phylogenetic classification Classification of organisms on the basis of evolutionary relationships. phylogenetic tree Diagram representing a phylogeny. phylogeny Evolutionary history of a group of genetically related organisms.
  • Between 1866 and 1977, a total of four new kingdoms were added to the original plant and animal kingdoms identified by Linnaeus. The new kingdoms include Protist
  • The Future of Classification
  • archaea Domain that was formerly the Archaebacteria kingdom. bacteria Domain that was formerly the Eubacteria kingdom. domain Taxon higher than the kingdom. eukarya Domain that includes all four eukaryote kingdoms: plants, animals, protists, and fungi. eukaryote Organisms whose cells have nuclei. fungi Kingdom of eukaryote organisms such as mushrooms and molds. monera Original name of the kingdom that included all bacteria. prokaryote Organism whose cells lack nuclei. protista Kingdom of single-celled, eukaryote organisms such as protozoa, often called “protist
  • Define taxonomy.What contributions did Carolus Linnaeus make to taxonomy?List the order of taxa in Linnaean taxonomy, from most to least inclusive.What is binomial nomenclature?Create a hierarchical taxonomy to classify writing implements, such as pens and pencils. Use a diagram to show your taxonomy.Assume that a new organism has been discovered. It has a notochord, fur, forward-facing eyes, and grasping hands with fingers. In which taxa should the new organism be placed? Justify your answer.Explain why biologists need to classify organisms.Why was Linnaeus’ naming system such an important contribution to biology?
  • . This phylogenetic tree shows how hypothetical species
  • Phylogenetic Classification
  • The Protist Kingdom
  • Lesson Summary Taxonomy is the scientific classification of organisms. Scientists classify organisms in order to make sense of the tremendous diversity of life on Earth. Linnaean taxonomy groups organisms in a hierarchy of taxa, based on similarities in physical traits. Linnaeus’ binomial nomenclature gives each species a unique two-word name.
  • Review Questions
  • Lesson 14.2:
  • Method of organizing living things into groups.
  • anisms in a taxonomy.
  • taxonomy
  • Comparison of Phylogenetic and Linnaean Classification Systems Phylogenetic Classification Linnaean Classification 1. It treats all levels of a cladogram as equivalent. 1. It treats each taxa uniquely and has a special name or each (e.g., genus, species). 2. It places no limit on the number of levels in a ladogram. 2. It has fixed numbers and types of taxa. 3. Its primary goal is to show the process of evolution. 3. Its primary goal is to group species based on similarities in physical traits. 4. It is limited to organisms that are related by ancestry. 4. It can include any organisms without regard to ancestry. 5. It does not include a method for naming species. 5. It has a method for giving unique names to species.
  • Evidence for Evolutionary Relationships
  • Review Questions What is a phylogeny?Define cladistics.What does phylogenetic classification involve?Why are nucleic acid base sequences directly related to evolution?In cladogram 6 of Figure 6, explain how the five species are related to one.Identify an ancestral trait and a derived trait in mammals. Explain your answer.Explain why a cladogram represents only one hypothesis about how evolution occurred.Compare the advantages of Linnaean and phylogenetic classification systems.
  • The Three-Domain System
  • Woese wasn’t completely happy with the six-kingdom system.
  • This diagram shows how the three-domain system of classification is related to the six-kingdom system.
  • Comparing ribosomal RNA base sequences, Woese and his colleagues also showed that organisms belonging to Eukarya are more similar to Archaea than they are to Bacteria. Figure 6 is a phylogenetic tree based on their analysis. This tree places Archaea and Eukarya in the same clade (see Lesson 2). It represents the hypothesis that Archaea and Eukarya shared a more recent common ancestor with each other than with Bacteria.
    • jasmine_b
       
      Kladistik är enligt sidan ett livsträd där man delar in undergrupper och arter efter olika scheman. Detta skulle jag säga passar in på både Tree of Life och Linnes tankar om taxonomi. De som skiljer dessa åt är hur man har delat in grupperna. Linne tänkte att man delade in arter efter likheter fysiskt. Tree of Life delar istället in efter DNA och sådana likheter som kanske inte direkt syns. Dock är inget av dessa livsträd fullständiga eller helt och hållet organiserade, vi vet fortfarande inte hur det hänger ihop på alla punkter så att säga.
    • jasmine_b
       
      Skillnaden mellan denna klassificeringsmetod och religiösa sätt att skildra verkligheten är att man tror på någon högre kraft som påverkar naturen och bestämmer hur allt ska te sig. I det fallet är det svårt att avgöra om det är sanning eller ej då man aldrig kan se denna "högre kraft". Jag tycker att det sättet som Tree of life använder sig av är ett mer säkert sätt då man gör tester med DNA och ser skillnader och likheter mellan olika grupper.
    • jasmine_b
       
      En ny fråga som jag får är om Tree of Life verkligen stämmer också. Det finns flera luckor i deras taxonomi. Arter och högre grupper hamnar i samma kolumn och i vissa fall uppges att de är osäkra på om vissa led verkligen är besläktade med varandra. Det gör att man kan bli osäker på det som de uppger. Dock tror jag deras metod fungerar toppen, att undersöka DNA. Men frågan är om man kanske skulle kunna hitta ett bättre sätt att klassificera som ger bättre resultat och större sanningshalt.
    • Emil Qvist
       
      Under Linné's art klassningsystem så grundades artindelningen i vissa huvudpunkter. En är Linnés taxonomi (fyllogentisk analys. Varm och kallblodiga djur) var en metod för att dela upp djuren. Det var effektivt att separera bort däggdjur och fågeldjuren från andra djur (främst reptiler. Ödlor, ormar etc.) Men det finns problem med denna metoden. Evolutionen kan ha utvecklat djur som ser och liknar andra djur väldigt mycket. Dock så kan djurens genetiska sekvenser skiljas helt ifrån varandra även om dom är lika. Exempel skulle kunna vara att en häst och en katt skulle vara nära besläktade bara för dom har 4 ben båda djuren. Lamarkismen skulle anknyta arterindelningen till att djuren knyts in till släkten som anknyter till liknande djur som lever i samma förhållanden kanske. Exempelvis en groda som liknar en ödla i ett tropiskt klimat. Men släktet kan lika gärna vara på andra sidan jordklotet men arten har spridit sig globalt. Lamarcismen stämmer alltså inte så mycket. Även om det i vissa fall kanske stämmer. Men då sker detta nog mer på gissning n på konkreta bevis grundade på genetik. Därför är en säker kontroll av djurens nukleida sekvenser det ända sättet att föredra för att få vara sker på vilka släkten djuren indelas i. Genom en undersökning i DNA så kan man kolla hur mycket nukleoiderna i DNA sekvenserna ser ut. En apa's DNA liknar till 96% till mänskligt DNA. Men de sista 4% gör att en chimpans är så olika oss. Att undersöka med teknologi inom DNA är en säker metod är att föredra.
Dennis Bennhage

Evolution - Conservapedia - 3 views

  •  
    Här finns otroligt mycket att läsa om Evolutionsteorin, både fakta och kritik.
Niklas Karlsson

Vetenskapsrådets projektdatabas - Evolutionen av kontrollmekanismer för repro... - 2 views

  • Uppkomsten av blomväxternas reproduktiva organ, blomman, är en central händelse i evolutionen av liv på jorden. Blomväxterna, angiospermerna, uppstod för drygt 100 miljoner år sedan. Under en relativt kort tid därefter, några tiotal miljoner år, genomgick växtgruppen en mycket snabb evolution under vilken alla viktiga huvudgrupper av nu existerande växter utvecklades. Blomväxterna dominerar nu jordens flora, och diversiteten i form inom gruppen är mycket stor. Ett huvudskäl till att blomväxterna varit så framgångsrika i evolutionen är blomman i sig
  •  
    Säger ungefär vad en slumpmässig ändring (mutation) kan åstadkomma.
Niklas Karlsson

Google Översätt - 1 views

  •  
    Kort text översatt från engelska som handlar om tester av mutationsfrekvens.
  •  
    Intressant och bra att få veta mer om hur sannolikt det är att mutationer inträffar. Jag rekommenderar dock att man läser den på engelska istället för översatt i google translate. Jag blir även lite osäker på hur mycket och noga man ska lita på den här källan, när man kollar på webbadressen ser man att den innehåller blog. http://www.scientificamerican.com/blog/post.cfm?id=good-mutations-stalking-evolution-t-2010-01-01
Niklas Karlsson

The Evolution Video - YouTube - 2 views

shared by Niklas Karlsson on 05 Feb 10 - Cached
  •  
    En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.
  • ...6 more comments...
  •  
    Den lägger fram påståenden som motverkar teorins grunder, som till exempel att tusentals fossil från mellanformer mellan djur skulle ha hittats om evolution gick till så här. Ett exempel som tas upp är sälar som går upp på jorden och blir landdjur, då borde vi ha hittat skelett som visar djuret mellan sälen och landdjuret. Det behöver däremot inte betyda någonting, då de kan ha förstörts över tidens lopp eller så har vi helt enkelt inte hittat dem än. Jag måste däremot medge att de har rätt när de påpekar att det verkar som om djur uppstått direkt vid en viss tidsperiod helt anpassas till omgivningen, och därefter dött ut.
  •  
    En relativt lättförståelig förklaring på det hela, fastän videon var på engelska. Får en att tänka till och börja fundera på hur det egentligen kan ha gått till. Jag tror att Darwin-teorin har blivit så uppmärksammad på grund utav att vi människor hela tiden söker efter svar på allt, vi vill veta allting. Darwin-teorin är troligen en av de mer trovärdiga teorierna, antagligen är det därför vi människor har tagit den till oss och accepterat den som "den rätta teorin".
  •  
    I filmen pratar de mycket om hur en teori aldrig kan bli en fakta om den inte bevisas. De berättar om hur forskare har experimenterat med bananflugor och fått fram nya flugor som ser helt annorlunda ut. I experimentet använde de strålning som orsakade förändringar i flugans DNA, inte slumpmässiga mutationer som enligt Darwins teori. De menar att man inte ska se teorin som fakta, men som den allmänt accepterade teorin. Själv, tycker jag att även Darwins teori har starka underlag som stärker giltigheten av teorin men det finns också en del fakta som kan falsifiera den.
  •  
    Intressant video, helt klart värd att ägna tid åt. Vad jag bland annat fann intresseveckande var uttrycket att enligt Darwins evolutionsteori borde alla arter bli mer och mer komplexa. Detta mynnade ut i tankarna angående människans plats i utvecklingen, är det av en ren slump som vi blivit så intelligenta? Och varför slumpade det sig då så att just vår utveckling lyckades få så många positiva mutationer som sedan fördes vidare? För vid närmare beaktande utav det hela så finns det inga djur som konkurrerar med oss om vår plats, så är vår utveckling bara en väldigt lyckosam slump?
  •  
    Filmen tar upp de klassiska motargumenten till varför evolutionsteorin inte stämmer och själv tycker jag att den inte är direkt övertygande då den tar upp saker som livets uppkomst som ett argument för att inte evolutionen äger rum och att forskare inte kunnat "billda" liv. Då evolutionsteorin mer berör hur liv livet förgrenas, förändras och blir mer "utvecklade" för att överleva. Däremot kanske det är värt att titta på hur bevisbar evolutionstorin egentligen är, för visst finns det "hål" i teorin? Det mest väsentliga de nämnde tyckte jag var det där om att det skulle funnits massor av "mellan stadier" av arter innan de blev vad de är nu. Ju mer jag läser om både kritiska och objektiva texter om evolution så tänker jag allt mer på hur lite vi människor egentligen vet rörande alla de miljoner år innan vår existens på jorden. Vad vet vi egentligen om vad som hände, utav att bara läsa av de få spår som händelserna lämnade efter sig? Så även om vi kan bevisa evolutionsteorin så kan det bli svårt att bevisa den hela vägen?
  •  
    Just evolutionsteorin är ju väldigt svår att bevisa, eftersom processen är väldigt lång och den intelligenta människorasen har inte funnits tillräckligt länge för att kunna föra ner förändringar mellan djuren, och teorin i sig har ju bara funnits i några få århundraden. Ska vi bevisa teorin måste vi nära studera arterna under flera hundra tusen år, för att ens märka resultat. Detta gäller ju däremot bara om man låter det ske ostört, utan att försöka påskynda processen på något sätt.
  •  
    Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,
  •  
    fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.
Emil Qvist

Korallrev gynnar artutveckling - Vetenskapsnyheter - sr.se - 9 views

  • Korallrev gynnar artutveckling
    • caroline svensson
       
      Reven är hårt ansatta av utsläpp, oansvarig turism, stigande temperaturer och vattennivåer till följd av klimatförändringen. Forskarna bakom rapporten säger också att som grupp är koralldjuren den mest utsatta av alla - mer än alla landdjur. Därför måste vi sänka våra koldioxidutsläpp eller så kommer många koraller att förstöras och försvinna. Man kanske kan undra över varför man bryr sig om att skydda korallrev från fiske och båttrafik, om de ändå försvinner i och med uppvärmningen av haven. Men varje korallrev är unikt och det man skyddar är möjligheten för revet att föröka sig. Det krävs blankvatten och att det är stilla för att revens ägg och spermier ska finna varandra. Just så ser det ut utanför Kenyas kust under långa perioder, medan det på Barriärrevet bara är stilla under korta stunder. "Därför är det mycket viktigt att övriga omständigheter inte är negativa för korallreven, alltså att de inte störs av till exempel båtar och fiskare. Det rapporterar brittiska vetenskapsakademin - Royal Society.
    • Dennis Bennhage
       
      Kort informerande program om varför korallrev är viktiga.
    • albin_garpetun
       
      Intressant program som förklarar korallrevens innebörd. Om fisken dör ut, dör vi ut. Det hela har ju med ekosystem att göra.
    • hannes_lagerroth
       
      Den intresant frågan här är väl i så fall hur viktiga våra korallrev är. De säger ju utryckligen i radioprogrammet att om korallreven dör ut så kommer stora delar av jordens ekosystem vara opåverkade. Den hade ju dött ut tidagare, men jorden hade ju fortfarande dött ut. Men för oss människor kan det enligt radioprogrammet påverka väldigt mycket. Vi äter ju liksom fisk, och fisk finns det förbaskat mycket av i korallreven. Men hur mycket av vår totala matkonsumtion består utav fisk? Och skulle inte den konsumtionen i så fall kunna ersättas av någonting annat? De 14% av min kost som består av fisk skulle nog kunna erstättas av t ex bönor, ett proteintillskott som är mycket mer effektivt att producera än fisk. Men från ett estetiskt perspektiv så skulle det ju vara otroligt trist att förlora någonting så extraordinärt och vackert som korallreven. Men på vissa sätt känns det lite som SAAB. Precis som den största förlusten för mänskligheten egentligen är det estetiska, så är det är egentligen att förlora märket och stoltheten som är den största förlusten, snarare än den ekonomiska.
    • julia_larsdotter
       
      Jag tycker att detta var ett intressant radioprogram som ger ytterligare en behövd "wake-up call" för att påminna oss om att ta hand om naturen och välja att se tydliga signaler på obalans i ekosystemet. Om korallreven skulle komma att dö ut så skulle det innebära ännu svårare livsomständigheter för alla de fattiga familjer i världen som livnär sig på fisk. Dessutom undrar jag om vi kan vara säkra på att vi helt kan se igenom konsekvenserna av korallrevens försvinnande i helheten.
    • fredrik_andersson
       
      Värt att lyssna på och Niklas har rätt tycker jag och ni andra med.
    • Adam Lakris
       
      Jag relaterar till Hannes inlägg: Du pratar om att vi människor skulle klara oss fint utan fisk som del av våran vardagliga kost, visst skulle vi klara det. Men konsekvenserna blir nog så mycket större än bara det. För är inte vårat ekosystem väldigt känsligt? Om fiskarna skulle försvinna, så har inte valar, sälar, björnar med flera arter mindre mat och för dem är fiskdelen av kosten viktigare eftersom de inte kan ersätta den med något annat. Och det i sin tur skulle kunna leda till att flera arter dör ut och då har vi fått en rubbning i näringskedjan? Det skulle isåfall påverka oss människor på ett bredare plan än om bara fiskar skulle försvinna. Balansen är nog ganska känslig. (Detta är nog ett extremt scenario men ändå värt att tänka på innan vi förkastar korallreven)
    • Emil Qvist
       
      Jag skulle vilja säga att vi människor skulle klara oss precis lika bra utan fisk. Visserligen så utgör fisken som kommer från de stora korallreven en stor del av det basintag av protein för människorna länderna i Asien som ligger vid haven (andra länder och världsdelar såklart också). Mat finns det gott om här på jorden till alla. Den är bara orättvist proportionellt utdelad över jordens alla länder. En människa som inte påfrestar sin kropp över normalt behöver varje dag behöver runt 0,7 - 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt (beroende storlek, ämnesomsättning, muskelmassa etc etc) per dag för att må bra i längden. Det skulle lika gärna kunna ersättas av svinbilligt och super simpelt proteinpulver för max ett par kronor per portion där en portion skulle kunna täcka upp behovet av protein för en hel dag. Om nu inte pulvret är så kul i längden (Förståeligt) Så får kineserna och andra stora länder utöka sina fält och börja odla stora mängder av soja bönor (soja protein) som kan täcka upp människornas behov. Och vill man ha kött får man äta från de boskap som finns eller importera från USA eller oss i västvärlden. Men det är inte gratis att påbörja ett sådant stort projekt med att förse en enorm mängd människor med ett alternativ till fisk. Vi här i västvärlden får hjälpa till att bidra med pengar för att hjälpa till med de nya proteinkällorna. Kina och dessa andra stora länder i Asien och mellanöstern skulle klara sig utan vårt ekonomiska stöd. Men vi kan alltid hjälpa till ytterligare så det kan bli ännu bättre. Detta kommer vi senare att få tillbaka i form av nyutvecklad billig framtida teknologi ex: Datorer, Motorfordon och andra saker som underlättar vardagslivet. I början kommer den nya källan av protein att vara dyr. Men ju mer den utvecklas och utvidgas desto billigare kommer det att bli. Efter ett par år så kommer industrierna att driva sig själva. Vi här i västvärlden
    • Emil Qvist
       
      Fortsättning eftersom mono Diigo tar bort och fixar som den sjläv vill: Vi här i västvärlden kommer också att kunna föda upp enormt stora kött boskaps där köttdjuren kan säljas till bra priser till ex Kina. Pengarna som vi i Västvärlden får in kommer att stärka våran ekonomi, Vi kan utveckla ländernas teknologiska uppbyggnad. Stärka EU, NATO etc etc. Pengar som ''blir över'' kan vi ge till röda korset, Rädda barnen, bröstcancer fonden etc etc, Vi kan också ge pengar till U-länderna i Afrika så att även dessa länder kan utveckla sig, Bygga mer skolor och utrota sjukdomar. Göra en bättre värld för alla =) Protein är överskattat men dock livsviktigt i längden. Finns dock massor av andra sätt att tillgodose människorna utan fisk med protein. Och i ett ''svällt'' perspektiv så är inte kött ett bra sätt att hålla sig mätt på. kolhydraterna mättar mycket bättre plus att kolhydrater är också ett mycket mer energifyllt näringsämne. (Sol + koldioxid + vatten = Fotosyntes -- > druvsocker -- > stärkelse (potatis) -- > cellulosa (trädfiber etc) Så min slutsatts är det att visserligen så mår inte människorna som lever av fisken bra till en början om den tar slut. Många dör förmodligen av svält. Men är man ute i god tid och förbereder sig med andra metoder så är detta inget problem. Man får odla mer ris och stärkelserika grödor helt enkelt nu hoppas jag att detta får vara kvar... :( :@
    • Alexandra Wirgart
       
      Vi talar om att fisken skulle kunna bytas ut mot vegetabiliska alternativ. Men om man ser till västvärlden, skulle vi verkligen kunna göra det om vi var i samma situation? Vår syn på vegetarisk eller vegan mat är ofta ganska negativ, speciellt hos män eftersom kött på något vis tycks vara "manligt" att äta. Dock är kött inget som egentligen är nödvändigt för människan i dagsläget när man slutat växa. Emil skrev också att vi skulle kunna öka vår nötkreatur och sälja, men skulle det fungera? Nötkreaturen tar upp mycket plats vilket bidrar till att man i många fall hugger ner skog och i de tropiska miljöerna regnskog. Regnskog som vi egentligen behöver. Då ställs vi även inför frågan angående genmodifierade djur. Är det rätt eller fel? Är det ett alternativ? Korallreven har en stor betydelse, något vi inte kan bortse från. Men människan har en tendens att aldrig lyckas göra något i tid, något som beror av flera faktorer. Dessutom är det svårt att stoppa fiske eftersom så många är beroende av det för sin överlevnad och att enbart tillåta vissa länder (t.ex. fattiga länder där fisket är nödvändigt) medan förbjuda andra skulle inte fungera. Det skulle leda till konflikter. Det ultimata skulle vara om vi människor kunde finna en balans i vårt fiske och hur vi fiskar. Men det är svårt att ändra på människors levnadsvanor och kostvanor.
    • Tim Svanberg
       
      Fascinerande! Diskussionen om detta ämne utvecklas just likt ifall samhällsvetare och professorer skulla redogöra för Berlinmurens fall. I vårt fall förs fokus bortom reven till fisken och med andra ord det som konkret har en påverkan på oss och våra medmänniskor. Hade temat varit Berlinmuren så misstänker jag att de vid snarast möjliga chans given börjat debattera Sovjetunionens fall samt dess följder o.s.v. Korallreven agerar i detta fall enbart grund och symbolik för vad som skulle kunna leda till problematik, inga argument jag dömer någon för att föra och detta eftersom att vår arts överlevnad är en sådan fråga vilken i regel behandlas med vikt. Ironiskt nog kan vi nu placera revens överlevnad i en teori, denna vilken kan vara Darwins om "det naturliga urvalet, ifall vi så önskar". Men dessförinnan behöver vi bygga en förståelse kring varför reven i dagsläget "dör". Populärt beskylls klimatförändringar för detta, förhöjda havsnivåer, ökade koldioxidhalter kring dessa av kalk bestående rev, likväl som höjda havstemperaturer och utöver detta kan alltid direkt påverkan tillräknas exempelvis då det vid fiske hypotetiskt sett är möjligt att vålla dem skada m.m. Är nu växthuseffekten vållad av människor, kan detta te sig som ett indirekt drag i självdestruktiv riktning och om inte kan alltid dessa förändringar vara en naturlig process vår planet genomgår (likt det förklarades har förmodligen liknande massutrotning tidigare skett). Men egentligen, i oavsett fall så sker detta som ett resultat av naturligt urval, då arten visar sig inte vara benägen att anpassa sig till den evigt föränderliga omgivningen. Att sedan människan vållar till dessa förändringar förtar inte faktumet att de "enbart" är förändringar av naturen vi talar om. Att en sådan är onaturlig(något man ofta kan höra i uttalande av miljökämpar) är ett intressant begrepp, i min mening låter det som om man i grunden missuppfa
    • caroline svensson
       
      Jag reagerade speciellt på din text Emil. Ni har endast nämnt och diskuterat människans behov av fisk och proteiner. Men ni har missat djuren som till stor del lever på fisk? Ska vi ge dem konstgjorda pulver!? Precis som Adam nämnde ovan, jag tror på att balansen är ganska känslig. Om de djuren som äter fisken får mindre tillgångar till sin specifika föda, vad kommer då hända med dem? Hur kommer haven påverkas när dess invånare får färre tillgångar till föda? Och om reven försvinner, var ska då djuren som lever i dem ta vägen? De fiskar som bor och gömmer sig i reven kommer till att bli lättare byten och än mer hotade utav de större fiskarna etc. som behöver mat. Jag tror att en ond cirkel kan komma att starta om reven och balansen rubbas. Det som händer i havet kommer även att påverka oss på land, stora delar av våra länder lever på mycket fiske och om inte ens varelserna i haven blir mättade hur skall då vi på land kunna till godo göra befolkningens behov av fisket? Precis som Alexandra skrev, boskap kommer ta för mycket plats om vi skall ersätta fisken i alla länder. Även här finns det många miljö aspekter att tänka igenom. Hur kommer vårt klimat att reagera på fler boskaps djur som behöver mat? Tror inte att vår miljö klarar av allt för stora förändringar i ekosystemets balans, det mesta har ett syfte. Precis som reven har en betydelse för många varelser i haven, har fisken en betydelse för oss på land och flera andra arter i havet.
    • julia_larsdotter
       
      När jag tänker på att korallreven skulle kunna försvinna blir jag ganska rädd. Har vi människor gått så långt att vi börjar att bryta ner vår omgivning? Om det marina ekosystemet skulle försvinna så skulle det precis som Adam och Caroline pratade om orsaka att hela jordens ekosystem skulle rubbas. Det känns som att det är nu som vi verkligen måste ta tag i problemet innan det blir allt för stora konsekvenser. Om vi säger att vi istället började att förlita oss på fler vegetabila grödor så skulle det innebära att mycket mer areal skulle behövas för att försörja hela världsbefolkningen. Då skulle vi säkert gå över till genmodifierade grödor. Vi skulle också behöva mer kött, vilket kanske skulle leda till genmodifierad boskap. Helt plötsligt har vi skapat helt nya och egna växter och djur och ställt hela ekosystemet i obalans. Vid den tiden har vi byggt upp en helt ny artificiell omgivning för att kunna fortsätta att leva med den levnadsstandarden som vi gör idag. Därför tror jag det är viktigt att rätta till skadorna innan det har gått för långt för att ångra.
    • hannes_lagerroth
       
      Slinker in med lite respons här: @Adam: Jo precis, och det nämnde jag också i min text. Poängen var att även om korallreven för ut (vilket i så fall självklart skulle vara en stor tragedi för biologisk mångfald) så skulle vi människor överleva. Att definera exakt VILKEN påverkan detta då skulle ha är dock till snäppet på omöjligt, då det finns så många variabler att man skulle kunna bygga ett lagom stort höghus med det. Det man kan säkra är att det förmodligen inte kommer bli till det bättre, förutom för några stycken som fått allvarliga rivsår av korallrev kanske, vad vet jag? @Emil: Jo, det du säger är ju korrekt. Om vi människor skulle omarrangera all vår proteinproduktion från kött till bönor skulle det, (till motsats från vad Julia säger, jag vet inte vad du får dina källor ifrån?) krävas betydligt mindre areal och energi till att utveckla samma mängd protein. Kossor tar massa energi när de betar och skuttar omkring, men väldigt lite av detta blir färdigt protein. Men så är det ju tyvärr det fungerar i vår moderna och kapitalistiska värld. (Nej, efter gapminder.org tänker jag inte nämna "västvärlden" ;> ) Vi strukturerar inte efter vad som är mest effektivt eller miljövänligt, utan helt enkelt vad som är mest lönsamt. Och enligt marknaden finns det uppenbarligen en hel del människor som tycker om kött. Det är liksom så världen (förutom Nordkorea, höhö) fungerar. @Alexandra: Feministpropaganda, really now? ;) Sedan känns det väldigt vagt, du nämner att korallreven har en stor betydelse, hur menar du då? @ Tim Intressanta punkter, roligt att du använder berlinmuren som metafor, också. Det är väl ett betygskriterie, det där med att sätta in modeller och sådant? ;) Men din text väcker och frågan om mänskligheten har rätt att agera Gud på det sättet som det gör idag? Evolutionen har alltid i urminnes tider sorterat ut det svaga mot det starka. Är man väldigt cynisk
    • hannes_lagerroth
       
      Suck, Diigo tog utan förvarning bort allt intressant jag skrev efter "Är man väldigt cynisk". Jag får fortsättta från minne, dock: …är man väldigt cynisk kan man se människan som endast en till naturkatastrof. Naturen klarade dinosaurernas utrotning, istider, torka, istider, och klimatförändringar tiotals gånger värre än dagens klimathot, vad är så annorlunda med mänskligheten? Den starka överlever, den starka anpassar sig, så har det ju alltid varit enligt evolutionens hårda lära. Klarar man inte de hårda förutsättningarna så dör man, och får lämna plats åt de bättre lämpade. Är det inte samma sak här? Vi snackar om att "bevara naturen", men evolutionen är ju en otroligt stor del av våran natur. Uppenbarligen är inte det lika viktig att bevara evolutionen som att agera barnvakt åt varje litet djur som finns här på jorden. Nu låter det som om jag är en radikal antimiljö-propagerare, och det är lite min poäng också. Jag överdriver för att verkligen driva fram min poäng, för jag tycker detta är en onekligen intressant fråga. Är det rätt för människan att leka barnvakt åt alla djurarter på jorden? Arter har alltid dött ut i alla århundraden, varför ska vi människan komma in och agera emot det nu? Miljöpolitikens ideologi är väl att mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt. Smaka på det lite… "mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt". Som om människan och naturen skulle vara två helt olika saker. Storstäder, som man ser som en motsats till "natur", är väl också en del av naturen? Det är ju hem vi har byggt, även om det är väldigt stora sådana. Är inte myrstackar, fågelbon eller bikupor del av naturen också?
    • albin_garpetun
       
      Får se om man vågar att ge sig in i den här debatten, den har helt klart artat sig. Kommer bli svårt att komma med något nytt nu när så mycket kloka saker ( ;D ) har sagts. Men om vi ska ta det kort och koncist, utan att försöka upprepa saker som sagts, även om det är väldigt lockande, då mycket av det som skrivits är saker jag tänkt under läsandets gång. Mycket trevligt för ens ego att bli bekräftat gång efter gång i en löpande diskussion. I alla fall, jag kan endast hålla med till 100% med Adam, även om jag också håller med Alexandra angående platsen det tar. Vi kan troligtvis utrota hela släktet fisk, för att få kortsiktiga vinningar, (vilket det är vi gör, vi prioriterar oss före framtiden) och vi kan troligtvis överleva det hela också. Men det skulle hämma människans utveckling. Det skulle vara mycket mindre krävande både ekonomiskt och ur en energiaspekt att förhindra utrotningen av dom stackars fiskarna från första början. Eftersom vi rubbar ekosystemet, så kommer de flesta djuren (inklusive oss) påverkas i stor grad. Frågan är huruvida dom kan anpassa sig, eller dör ut? (Här kommer vi lite in på mutationer, och chansen för att en art har utvecklat gener för att överleva utan fisk) Jag tror att vi klarar oss, men vi måste som sagt få proteinet från någon annan stans. Vad gör man då, när problemet med yta är så pass stort? Vi måste börja utnyttja haven. Alexandra säger att vi inte kommer ha plats för alla åkrar eller kreatur vi måste sköta om för att mätta vårat proteinbehov, eftersom våra kära fiskar inte tar plats. Men det gör dom, i vattnet. Det är dags att börja tänka i dom banorna, att bygga över vatten, odla över haven. Det kommer troligtvis vara en räddning om vi, trots alla kampanjer, inte lyckas motarbeta växthuseffektens effekter. (höhö) Sist men inte minst, ett tappert försök att få in ett betygskriterie: Det är lite som fläkten jag nyss lyckades ha sönder.
    • albin_garpetun
       
      fortsättning, den tog bort min fina text :( : Jag var förstås tvungen att stoppa in pennan i bladen för att tillfälligt tillfredställa mig på ett underhållande plan. Det gav en härlig känsla när den stackars fläkten klämtade i förgäves, men då händer det. Fläkten går sönder. Mitt behov av tillfälligt nöje slutade i att jag nu antingen måste försöka laga fläkten (ahjo, lycka till) eller köpa en ny. Hade jag istället försökt arbeta runt problemet, hitta en annan källa till underhållning, så hade kanske fisken överlevt. (?!)
    • hannes_lagerroth
       
      Fin liknelse där, inte alls rejält forcerad, inte alls.
    • Emil Qvist
       
      Jahapp.. Alexandra: Människan behöver protein hela livet ut och inte bara innan man är färdigvuxen. Utan protein bryter kroppen ner framförallt muskler och bindväv i första hand för att förse livsviktiga organ med protein. Proteiner är byggstenarna i alla de viktiga enzymer i kroppen som DNA kodar för. Ett av de mest viktiga proteinen ''Hemoglobin'' som finns i de röda blodkropparna och binder syre som i sin tur transporteras ut i i kroppen till alla celler. Jag tror inte jag hade klarar mig utan syre men det är bara en teori hehe =) Sen är det inget manligt med kött. Men det är till 97.453% godare än grönsaker. Döm inte människor för deras smaksinne. Och i vegetarisk mat så är det tillsatt protein. Antingen konstgjort eller som ex: bönor/groddar annars hade vegetarianer dött ut fort. Människors kroppar behöver alla.... 52? näringsämnen för att överleva. inte ens hälften kommer ifrån grönsaker. Även om man hade ätit alla grönsaker i hela världens så hade det inte fungerat ändå. Människan är ett rovdjur som är gjort för att äta kött. PS! Jag vill inte verka spydig eller så =) Men du började ;) Caroline: Nej jag vet att inte djur kan leva på pulver det säger ju säg själv. Men om alla lägger märke till att jag tog det i ett mänskligt perspektiv och inte djuriskt så hade du inte anklagat mig för det....... Man får komma på något superduper pellets som är lätt att odla till djuren om inte gräs räcker till. Dock så har jag aldrig sett en åker som är uppäten på gräs, och de flesta åkrar är det inte ens djur som betar på.Gräs växer ju sjudundrandes fort också! =) Hannes: Källorna är min allmänbildning och intresse framför allt. Jag tränar i regel varje dag runt 1-2 timmar, då har man koll på sånt om man är någorlunda seriös, tro mig. =D. Sen är min syn på det hela att det finns...... många miljoner kvadratkilometer o använd jord där man mycket väl kunde odla på. Annars f
    • Alexandra Wirgart
       
      Hannes: Syftade på att i korallreven myllrar det av liv och på så sätt har de relativt stor betydelse för växter och djur på olika sätt. "Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven." (citerat från wikipedia) Emil: Observera dock att kött innehåller mindre energi och mer miljögifter. Finner det också rätt intressant att rött kött även tycks öka även risken för cancer (källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tarmcancer-1.536990). Jag dömer inte människor för sitt smaksinne, absolut inte! Vill någon äta kött är detta helt upp till denna person, men vad jag däremot vill förespråka är en allsidig kost. Och världens matresurser skulle räcka till fler människor om varje person inte åt kött varje dag eftersom man föder fler människor genom vegetarisk kost på samma areal som en köttätande person. Och det här med att kött skulle vara manligt, det är inget jag vill påstå berör alla. Ska inte gå in på ämnet eftersom det definitivt inte har med biologi att göra. I övrigt är det inte riktigt rätt att säga att människan är ett rovdjur, hon är en allätare. Dock placeras många allätare under begreppet "rovdjur" som jag uppfattar som ett rätt brett begrepp när jag läser om det. Men jag skulle hellre vilja påstå att människan är en allätare om man ser till t.ex. tallriksmodellen. I övrigt vill jag även påpeka att människan inte behöver äta kött, hon klarar sig fint ändå. Jag tänker inte lägga någon mer vikt på att skriva om det här eftersom det inte hör till ämnet. :) Kände mig manad att svara Emil, hehe.
    • hannes_lagerroth
       
      Emil: Det går mycket väl att överleva på vegetarisk kost, även om hur våra tänder ser ut visar att vi är karnivorer. Åt nyss en tallrik vegetarisk kost, förbaskat gott, och den innehöll protein och allt annat som kött har det med. Även om du självklart får trycka i dig en hel del mer bönor än kött för att få samma mängd protein. Alexandra: Pffft, kött är ju bland det manligaste som finns. Hur manligt är det inte att äta ett djur som man har dödat? Nästan lika manligt som att dricka whiskey eller röka cigarr, nästan.
    • Niklas Karlsson
       
      Det finns många intressanta uppslag i denna dialog, men flera av inläggen är inte relevanta i diskussioner om evolution. Det är en stor konst att skriva kortfattat och koncist, men ändå få med allt vesäntligt. Öva på det, ta bara med det som är relevant. Jag tycker att ni alla genast bör ta bort allt i era diskussioner som inte är relvanta.
  • Men korallreven har faktiskt dött ut minst en gång tidigare under evolutionen, för ungefär 250 miljoner år sen, berättar Mats Grahn. Och livet på jorden klarade sig bevisligen den gången – så frågan är varför de behöver finnas kvar nu?
  • – Jorden skulle säkert klara sig utan korallreven, och stora delar av jordens ekosystem skulle klara sig. Men det är inte säkert att vi människor skulle klara oss utan korallreven
    • Karolina Jergling
       
      Jag skulle också vilja diskutera deras slutsats om platser med högt biologiskt mångfald. De säger genom undersökningar att många släkten uppstår från korallreven och att korallreven därmed har fungerat/fungerar som en "generator av biologisk mångfald".Härmed tycker jag ändå att de överdriver lite och "ser vad de vill se" jag tänker att havet är en så oerhört stor plats på jorden full av olika arter m.m. och för att korallreven försvinner kommer inte hela övriga havet skapa någon sorts dödlig och obebolig miljö. Utan det biologiska urvalet kommer att fortsätta verka, de som överlever, överlever och förökar sig och nya arter uppstår o.s.v. Däremot är det ju självklart att även jag inte tycker det är etiskt rätt att förstöra korallreven, då ekosystem som sagt är väldigt känsliga och man inte vet vad som händer ifall näringskedjan rubbas. Om de i programmet har rätt, att platser med så högt biologiskt mångfald som i korallreven är så viktigt och verkligen fungerar som en generator (som jag fattar det en motor för skapande av arter), skulle då, om vi förstörde dessa platser (regnskogen är ju ett annat exempel) livet på jorden helt dö ut?
  •  
    Radioprogram värt att lyssna på.
  • ...1 more comment...
  •  
    Vilka bra och intressanta aspekter alla har kommit med, känns dock lite svårt att tillägga något nu när alla tagit upp så mycket redan. Men jag hittade efter en liten stunds sökande ett intressant radioprogram om vindkraftsparken vid Lillgrund, Sverige. http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4285 Bara namnet på programmet jag hittade säger en hel del, Mer fisk när vindkraftsparken byggdes. I programmet nämner de att både arter och individer har ökat i området vid vindkraftsparken och att även torskindivider har ökat, om ej drastiskt så ser de att torskarna ej har minskat i antal åtminstone. Skulle fortsatt forskning i området kring Lillgrund visa på positiva svar skulle detta kunna vara ett väldigt smart sätt för oss att klara oss vidare utan korallreven i haven. Parkerna skulle bli de nya korallrev där fiskarna lättare får tag på skydd och mat. Området vid Lillgrund har enligt Lena Bergström i hög grad varit påverkats av människan och då känns det positivt ifall man har börjat med något som gynnar artutvecklingen samtidigt som man producerar 0,33 TWh el/år, hushållsel till ca 60 000 hem. Får vi mer vindkraftverk så slipper vi använda oss av kolkraftverk och kärnkraftverk som ger dåliga biprodukter efter avslutad process. Då kan man säga att vindkraftparkerna är en bra motverkan mot växthuseffekten, vi släpper ut mindre CO2 och att fiskebestånden ökar samtidigt. Artutveckling skulle ske vid dessa vindkraftsparker och samtidigt ge energi till bostäder, företag och fabriker. Dock kan jag ju se problemet att det kan komma att bli kostsamt och att det inte går att bygga vindkraftverk över så stora områden som korallreven breder ut sig. Sedan spelar det nog en stor roll vart man placerar dessa parkerna också. Men det skulle ändå vara ett steg för att slippa bieffekterna av korallrevens nedbrytning åt människosläktets vägnar. Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis
  •  
    Diigo tog bort lite av min med :O Här kommer fortsättningen: Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis kunna försörja sig på fisk och slippa proteinpulver, lägga pengarna på mer miljövänlig energi och i och med det hjälpa till att trappa ner växthuseffekten. Känns som en ganska smart idé :)
  •  
    Lyssnade på radioprogrammet om att vindkraftparken hade en positiv effekt på djurlivet. Jag håller med om att detta skulle vara en bra lösning för både minskningen av utsläpp av växthusgaser och för att öka mängden fisk. Detta är den lösning som jag ser som mest hållbar i längden om korallreven tyvärr skulle försvinna. Jag anser ändå fortfarande att vi ska fortsätta att jobba med grundproblemet som faktiskt är att vårt moderna levnadssätt bryter ner viktiga grundpelare i ekosystemet. Här borde flest satsningar på forskning göras. Att skjuta på problemet genom att hitta snabba, enklare lösningar ger oss bara ytterligare fler problem. Rädda korallreven! :D
Emil Qvist

Rovdjurens evolution - Abisko - Darwins resa - nu börjar vargjakten - Naturmo... - 3 views

  • Nils Uddenberg om Darwins resa med Beagle
  •  
    En resa som Darwin gör med Beagle
  •  
    Rovdjurens evolution och påverkan av människan. Negativt eller också något positivt?
  •  
    SR.se Rovdjurens evolution
hannes_lagerroth

evolution | Nationalencyklopedin - 1 views

  •  
    Alternativ till wikipedia.
ellen_

YouTube - The Simpsons - Homer Evolution - 2 views

  • The Simpsons - Homer Evolution
  •  
    En version om evolutionen från simpsons
  •  
    En kort film på 1.30 när Homer Simpsons utvecklas från en cell organism till en människa.
caroline svensson

Understanding Evolution - 5 views

  • From soup to cells — the origin of life Explore our current understandings of the origins of life and how scientists are able to investigate the details of such ancient events.
    • caroline svensson
       
      Detta kan vara intressant, jag ska kolla mer
    • Niklas Karlsson
       
      Den verkar mycket intressant.
    • fredrik_andersson
       
      Denna sida kan innehålla mycket information om evolutionsteorin, den kan vara bra att läsa för att få reda på något man behöver veta om teorin eftersom den ser ut att vara upplag på ett bra sätt.
fredrik_andersson

Evolution - 0 views

  •  
    Handlar om evolutionsteorin och varför vi tror på Darwin istället för Lamarck.
Axel Karlsson

Evolutionsteorin är ett fuskbygge - Debatt - Expressen.se - 4 views

  • 40 års molekylär forskning har snarast förstärkt
  • darwinismens problem med bevisföringen
  • Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa "övergångsformer" än i dag med sin frånvaro, generande nog. Fossilexperten Stephen Jay Gould har kallat detta "paleontologins yrkeshemlighet" - det vill säga någonting man inte gärna pratar om. En rimlig förklaring är förstås att de aldrig existerat, eftersom någon evolution aldrig ägt rum.
    • Dennis Bennhage
       
      Jag tror att det ligger mycket i det som skrivs.
  • ...3 more annotations...
  • "Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier och felaktigheter.
  • Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution.
  • Under vingarna på den tvåvingade flugan syns två bihang. Dessa balansorgan är absolut nödvändiga för flygning. Den fyrvingade har förlorat de viktiga balansorganen och kan inte flyga. I stället har den två ytterligare vingar, som dock inte kan användas, eftersom de saknar muskler. I moderna biologiböcker nämns detta som exempel på evolution. Men i själva verket bevisar de fyrvingade flugorna ingenting. De är artificiellt framodlade av genetiker och har svårigheter att para sig och dör ut. Evolutionsteorin är egentligen inte en vetenskaplig utan en filosofisk teori. Den har alltid försvarats med en närmast religiös glöd, vilket försvårat en vetenskaplig debatt. Problemet, ur vetenskaplig synpunkt, är att den läcker som ett såll.
    • Axel Karlsson
       
      Intressant att det finns så många brister och att de uppmärksammas
  •  
    Argument och kritik mot evolutionsteorin. Dock tveksamt hur stor sanning det ligger i det som står skrivet.
  •  
    Mycket av exemplen i evolutionsteorier är fusk och bedrägeri. Modeller som inte stämmer och är oproportionella. Detta görs nog bara för att prägla människor med vad som skall tros vara rätt. Detta görs för att fastställa en sorts trosuppfattning om evolutionen. Kanske för att falskhets förklara tron enligt religionen
fredrik_andersson

Evolution - 0 views

  •  
    Handlar om evolutionen kolla gärna den mer.
albin_garpetun

Utan ekologi är evolutionen vilse | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapli... - 1 views

  • Med ekologi menar de hur den yttre levande och icke-levande miljön påverkar en organisms chanser till överlevnad och fortplantning. Om vi förkortar det till Darwins terminologi blir det hela enkelt: Ekologi = naturligt urval
  • Evolutionsprocessen är inte slumpmässig. Visst, mutationer och rekombination kan skapa ny ärftlig variation, men utan det naturliga urvalet så skulle organismerna inte vara anpassade till den miljö de lever i
  • Den stora frågan kring naturligt urval handlar inte om vad det är eller om det händer utan varför det har en så avgörande betydelse.
    • albin_garpetun
       
      Enkel förklaring till evolution.
  •  
    Enligt några sidor jag har kommit in på när jag sökt på evolution så skulle evolutionen enligt de flesta vara slumpmässig och därför stämmer inte evolutionsteorin enligt författarna till dessa sidor. Men enligt den här texten är inte "evolutionsprocessen" slumpmässig. Den här texten säger också att ekologi har ett starkt samband med evolution.
fredrik_andersson

Tro, vetande och vetenskap: Jag tror inte på Darwins teori om evolutionen - 1 views

  • Visste ni, att alla de exempel på evolution, som återfinns i våra skolböcker, grundligt tillbakavisats av ämnesexperter i stora vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature? Denna debatt är utmärkt återgiven i boken "Icons of Evolution" av Jonathan Wells.
    • fredrik_andersson
       
      Skolböker kan vara gamla och det är inte alltid som experterna har rätt heller men evolutionsteorin förblir grunden eftersom den är den terori som man har hittat mest stöd för.
    • Emil Qvist
       
      Jag instämmer till Adam! En blogg är personlig och inte sedd utifrån sann fakta. Sen kan jag tillägga det att ''experter'' inte alltid har rätt, snarare tvärtom. Det kommer ständigt nya synsätt på saker i fart med nya ''experter'' Det ena året tycker och tror man en sak, ett år senare något helt annat.
    • Axel Karlsson
       
      Det kan ju vara så att alla argument är sanna men det är långt ifrån en säker källa som Adam och Emil har sagt. Han påpekar hela tiden bara dåliga saker och sådant som ska vara fel med darwins teori och aldrig någonting som är positivt inställt till den.
  •  
    Som sagt är detta en blogg och innebär att texten är skriven av en person. Den är väldigt vinklad enligt personens åsikter om Darwins evolutionsteori, vilket gör den till en väldigt dålig fakta källa. Dock kan det vara intressant att läsa båda sidor - evolution och sådana som är kritiska mot den. Men som sagt en blogg och han ger en väldigt kritisk bild.
elin k

Evolution hos genetiska system: Populär forskningsbeskrivning - 0 views

  • De genetiska systemens evolution
  • Genetikens lagar är inte spontant tillkomna. Mutationsfrekvenser och nedärvningsmekanismer är resultaten av långa evolutionära processer. Alla genetiska "fakta" kan således analyseras ur ett evolutionärt perspektiv. För tillfället studerar vi tre frågor: Uppkomsten och spridningen av en naturlig transgen Balansen mellan könlig och icke-könlig fortplantning Genetiken bakom organismers informationsanvändning
  • Uppkomsten och spridningen av en naturlig transgen
  • ...10 more annotations...
  • Vi fann då att några plantor bar på extra gener för cytoplasmaformen av det viktiga enzymet PGI. Korsningsstudier och DNA-undersökningar visade att alla dessa extragener kunde hänföras till samma lokus, som vi benämnde PgiC2. I en population kunde vi uppskatta frekvensen aktiva gener på detta lokus till cirka 10 procent.
  • Undersökningar av DNA-sekvenserna visade att det här inte handlar om en vanlig duplikation, alltså en fördubbling av en gen inom fårsvingelns genuppsättning.
  • aktiva alleler på PgiC2 normalt tätt kopplade till en pseudogen, en "falsk" gen som förlorat sin funktion. Det finns ingen pseudogen kopplad till allelerna vid det normala lokuset för enzymet PGI som kallas PgiC1.
  • allelerna och pseudogenerna från PgiC2 väldigt lika varandra medan de är mycket skilda från alla kända alleler från PgiC1.
  • Detta fick oss att misstänka att PgiC2 kommit in i Festuca ovina från en annan art. Detta antagande har visat sig korrekt, då vi just funnit att det råder stor sekvenslikhet mellan PgiC2 och gener från det tydligt åtskilda gröesläktet (Poa). Vi kan ju numera föra över en gen från en art till en annan md genteknik. En sådan gen kallas för en transgen. Vårt fynd är ett exempel på att transgener också förekommer i naturen.
  • Våra DNA-sekvensdata antyder att aktiva alleler på PgiC2 är gynnade av det naturliga urvalet, vilket skulle innebära att det här rör sig om en organism vars fungerande genantal ökats genom naturlig inkorporering av en transgen.
  • Balansen mellan könlig och icke-könlig fortplantning För att bättre förstå de evolutionära krafter som verkar på könlig respektive icke-könlig fortplantning, har vi studerat två arter där båda reproduktionssätten förekommer.
  • Med hjälp av populationsgenetisk analys har vi kunnat visa att en stabil balans mellan könlig och icke-könlig fortplantning endast kan förekomma inom populationer där selektionen ändrar riktning mellan år och där de två olika reproduktiva enheterna (frön och icke-könliga spridningskroppar) bär på skilda egenskaper.
  • Genetiken bakom organismers informationsanvändning En organism som har tillgång till viss information klarar sig, på det stora hela taget, bättre än en organism utan denna information. Detta gäller oberoende av om informationen kommer inifrån det medfödda genetiska materialet eller utifrån omvärlden.
  • Pågående forskning Nu vill jag bygga en datorversion av denna modell för simuleringar av hur det naturliga urvalet formar balansen mellan olika slags gener i olika typer av omgivningar. Jag vill också veta mer om fördelarna och nackdelarna med att utveckla system för att överföra omvärldsinformation mellan generationer.
Alexandra Wirgart

Claphaminstitutet » Livets uppkomst - fortfarande en gåta! - 1 views

  • Att livet inte har någon högre mening är idag en idé med stort inflytande i västvärlden. Man tror att livet har skapats och utvecklats via slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval.
  • Den genetiska koden anses av biologer vara organismens instruktionsmanual för sin egen utveckling.
  • Den grundläggande frågan är naturligtvis hur denna information ursprungligen skapats. Den standardförklaring, som ges för all evolution, är att den genetiska koden har utvecklas genom gynnsamma slumpvisa mutationer, som bevaras genom naturligt urval
  • ...10 more annotations...
  • Sådana förändringar bekräftar riktigheten i evolutionsteorins tes: “survival of the fittest”. I andra ändan av spektrumet har man mutationer som bara berör förändring av en enda nukleotid, s k punktmutationer. De är allra vanligast och 25 gånger vanligare än makromutationer. I motsats till makromutationen är punktmutationen väldigt subtil och leder därför oftast inte till att någon muterad individ dör eller hindras att föra sin mutation vidare till nästa generation.
  • I likhet med den enskilda punktmutationen är effekten av 100 - 300 spridda punktmutationer hos varje individ ytterst subtil, berör mindre än en tiomiljondel av genomet, och kommer i allmänhet aldrig till uttryck i ökad dödlighet eller minskad reproduktion.
  • 0,4 procent av den fenotypiska variationen beror på en rent ärftlig genetisk variation
  • Förklaringen till denna låga siffra, anser han, är att så mycket som hälften av en organisms reella överlevnadsduglighet beror på miljön.
  • Det finns ytterligare andra faktorer, som varken har att göra med ärftlighet eller bestående miljöbetingelser, utan rör sig om rena tillfälligheter.
  • punktmutationerna finns i lika stor mängd hos samtliga individer
  • Detta skulle i så fall innebära att de allra flesta mutationer skadar informationsöverföringen - i alla fall i det långa loppet.
  • Resultatet blev massor av sterila, sjuka, deformerade och avvikande växter men aldrig någon gynnsam mutation.
  • Man tror idag att gynnsamma mutationer är ett tusen till en miljon gånger sällsyntare än skadliga sådana, om de överhuvudtaget finns. Men om de finns, så anses även dessa ha så subtil effekt, att de inte kan bli föremål för ett urval.
  • Även om det vore möjligt så är det inte sannolikt att små eller stora mutationer har en gynnsam effekt. Stavfel i en bok förbättrar aldrig informationen. Ännu orimligare är det att tänka sig att stora DNA-avsnitt, likvärdigt med upptill 500 boksidor, av en ren slump skulle få ett gynnsamt informationsinnehåll
  •  
    Intressant läsning där Darwins evolutionsteori ifrågasätts.
  •  
    Håller med om att det var intressant att läsa och sätta mig in i andras tankegångar och perspektiv.
Niklas Karlsson

Uppsala universitet - Forskning - 2 views

  • Makroevolution innefattar forskning på storskalig morfologisk evolution, under långa tidsrymder, i ett fylogenetiskt perspektiv. Vi använder fylogenier som ramverk för att korrelera data från paleontologi, jämförande morfologi och utvecklingsgenetik, för att på så sätt analysera evolutionen av kroppsstrukturen och dess utvecklingsgenetiska mönsterläggning.
Adam Lakris

Evolutionsteorin mer bekräftad än någonsin - Artikel av Patrik Lindenfors - N... - 5 views

  • Det finns några enstaka biologer i världen som är tveksamma till evolutionsteorin, med då är det alltid för att religiösa övertygelser står i vägen för en objektiv granskning av verkligheten. I övrigt är det religiösa forskare ifrån andra discipliner och framför allt bokstavstrogna bibelfanatiker som inte kan ta till sig kunskapen om evolutionen.
    • Adam Lakris
       
      Tänkte på det där alexandra sa om att religion och vetenskap inte går hand i hand... Är det inte så att religion alltid vill strö kuddar omkring sig och göra livet till en mysig rosa fest? Enliget kristendomen: Man ska vara snäll mot alla, man ska behandla alla lika och när man dör kommer man till himlen! Låter som rena drömmen. I biologin låter dock livet mycket råare och farligare, även fast många ändå inte vill inse det. Den som är starkas överlever, den andra dör, för alltid borta och blir bara en del av evolutionen. Bara någon enstaka av flera tusen blir något starkare av mutationer, medans de andra kanske hämmas. Kanske bara en kyckling överlever den iskalla vintern för bara hans slumpmässiga mutation gjorde dunet lite,lite varmare och de andra kycklingarna dog. (extremt exempel) Just det tror jag att folk har svårt att ta in, eftersom man gärna vill tro att man är del av något och att man vill känna att livet har en mening, vilket gö at svårt att bara se evolutionen som något som bara händer för att det sker slumpmässiga fel i de molekyler som finns i våra celler.
    • hannes_lagerroth
       
      Jag har inte läst artikeln än, så jag kan bara kommentera Adams artikel direkt, men det är ju egentligen bara den nutida kristendomen som är så snäll som du beskrev den. Förr i tiden var kyrkan en riktig maktpelare, för att ha kontroll över folk så fungerade det inte med snuttiputtfasoner. Det var hot om skärseld, helvete, sjukdomar och diverse andra sjukdomar för den syndige som inte följde kyrkans egna regler. Bara det faktum att du kunde KÖPA dig fri från skärselden tycker jag bevisar ganska starkt hur korrumperad kyrkan var. Sanningen är dock, som du säger, rå och orättvis. Men jag ska inte in på ett Biologiforum och debattera filosofi. ;)
    • albin_garpetun
       
      Jag skulle gärna vilja diskutera artikeln i fråga utifrån ett biologiskt perspektiv, men jag ser ingen annan mening i texten förutom att den förmedla att religiöst folk gillar att förneka evolutionsteorin (NEWSFLASH!) och att bevisen inte alls har blivit svagare, utan starkare. Att slåss för att evolutionsteorin är trovärdig gör jag i tråden angående "You Tube - The Evolution Video" Det hela handlar dock tyvärr om objektivt tänkande, vilket få människor har, och vilket skribenten för den artikeln verkligen inte ens verkade försöka använda sig utav. Men, ju fler källor, desto bättre svar. ;)
    • hannes_lagerroth
       
      Nu tar jag upp en ordentlig kliché - men artikeln var faktiskt väldigt intressant. Som artikeln tar upp är ju förmodligen evolutionen en av de äldsta vetenskapliga teorierna som faktiskt fortfarande håller. I dagens värld där man förkastar teorier efter kanske bara ett par år. (kolla bara på hur ny strängteorin är, en teori som nu nästan alla fysiker har accepterat) Evolutionen får ju precis som alla vetenskapliga teorier kritik från alla möjliga håll. En av den kritiken som framförs här är hur "information inte bara kan skapas ur ingenting". Har du en bok och sedan lägger till/tar bort lite slumpmässig text, kommer väl boken inte bli bättre? Men istället för att möta kritiken direkt kommer jag istället att referera till Richard Dawkins (Känd biolog på Oxford som har agerat frontfigur för ateismen och vetenskapen) bok "Illusion om Gud". Dawkins nämner där vad jag anser vara det ultimata argumentet för evolutionen, det han kallar för "Den ultimata Boeing 747". Dawkins fick en gång höra att det är lika sannolikt att vi människor skulle skapas helt ifrån slumpmässiga mutationer, som att ett det skulle stå en helt färdigbyggd boeing 747 efter att en orkan kört igenom ett skrotupplag. Det mest logiska är ju då att någon har skapat, eller "designat", om du så vill, människan. Men den här teorin har ju ett sådant otroligt stort hål, för med samma logik skulle ju det vara helt otänkbart att Gud bara skulle skapas helt "slumpmässigt", och Gud själv skulle då behöva en designer, och Guds designer skulle behövt en designer, och han skulle behövt en designer, och så vidare, och så vidare. Argumentet blir då så löjligt att man inte behöver besvara argument mot evolutionen, eftersom den motstridande teorin faller under samma argument som används för att förstärka den.
  • Men då Darwin presenterade teorin om det naturliga urvalet förklarade han i ett slag hur livets mångfald uppkommit. Han rensade därmed biologin fullständigt från behovet av en gudshypotes.
‹ Previous 21 - 40 of 63 Next › Last »
Showing 20 items per page