m skolan arbetar med elevernas inre motivation och utformar undervisningen för att uppnå största möjliga förståelse hos eleverna så lär de sig också bättre.
Att låta eleverna arbeta med problemlösning och att låta dem göra fel i ett sökande efter det rätta svaret är andra sätt att skapa sammanhang och mönster och foga ihop en berättelse att hänga upp kunskaperna på
Han vill se mer förutsättningslös forskning om lärande och slår också ett slag (eller snarare många) för potentialen i it i undervisningen, han ger en lång rad exempel på hur skolan skulle kunna utnyttja ny teknik för att skapa en undervisning för alla sinnen. Men han påpekar att det behövs mer forskning också på detta område.
Gärdenfors vill visa på vägar att överbrygga gapet mellan informellt och formellt lärande.
formella lärandet mer likt det informella: motivation och förståelse.
Han förklarar skillnaden mellan inre motivation, som kommer ur nyfikenhet och lust att lära, och yttre motivation, som drivs av längtan efter belöningar eller att undvika bestraffningar. Om skolan arbetar med yttre motivation, som betyg, poängsystem och belöningar, riskerar man att döda den så viktiga inre motivationen, som är den som är positiv för lärandet.
I sin studie har Annika Lilja med hjälp av omfattande klassrumsobservationer följt fem grundskolelärare i deras arbete med eleverna och hur de konkret etablerar ett förtroende, som en grund att stå på för det traditionella skolarbetet, och som en grundläggande pusselbit för ett bra skolresultat.
- Idag åtnjuter inte lärarna respekt per automatik. Elevernas förtroende är något du vinner som lärare. Jag undersöker hur, säger Annika Lilja.
vad skall undervisningen innehålla och hur skall detta göras tillgängligt (för någon). Därutöver införs frågorna: vem är det som skall lära (analyser av den lärande människan); när skall man lära (sekvenseringsanalyser); med vem skall man lära (gruppdynamiska analyser); var skall man lära (analyser av det didaktiska rummet); genom vad skall man lära (läromedelsanalyser, multimedia); varför skall man lära (legitimitetsanalyser); för vad skall man lära (målanalyser) och vem bestämmer lärandet (makt/kontrollanalyser).
De karaktäristiska som det går att tilldela de elevaktiva arbetssätten och som eleven måste klara av är följande:
Eleven måste kunna ta och förstå en instruktion. Det betyder att veta vad uppgiften handlar om.
Eleven måste hålla sig till sak. Hur trist den än verkar och hur många intressanta saker det finns runt om är det Saken som gäller.
Eleven måste kunna arbeta i team/grupper.
I gruppen måste eleven vara förhandlingsbar, dvs kunna ta andras förslag och idéer och samtidigt vara beredd att leverera sådana.
Eleven måste acceptera att framgång i lärandet kräver hårt arbete.
Eleven måste kunna uppskatta förhållandet mellan tid och planerat resultat. Det betyder att kunna beräkna att så och så mycket kan man hinna göra på den tiden som är avsatt.
Eleven måste vara medveten om att man i arbetet måste komma fram till något, ett resultat.
Resultatet ska också redovisas på ett genomtänkt sätt – vilket i praktiken betyder att det ska vara i sådant skick att det är bedömningsbart av läraren.
Slutsatsen är att skolans lärare behöver vidga sin metodiska kompetens, kunna variera mellan skilda former för undervisning i förhållande till de skilda förutsättningar som eleverna bär med sig.
Lars-Erik Nilsson disputerade med sin avhandling But Can't You See They are Lying Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change". den 11 april 2008. - Högskolan Kristianstad
Regeringens proposition "En ny betygsskala" innebär sex betygssteg och ett streck i grundskola och gymnasium.
Förslaget får godkänt av docent Christina Cliffordson, betygsforskare vid institutionen för pedagogik och didaktik, som dock ifrågasätter utbildn
Intuition viktig del i lärares kunskap. När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap.- Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".
Eva Pettersson, Intervju
Även begåvade elever behöver stödEn till två elever i varje klass har särskild fallenhet för matematik. För att utveckla sin begåvning behöver de stöd men få av dem får den uppmuntran de skulle behöva. Det konstaterar Eva Pettersson i avhandlingen "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor".