Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged cell

Rss Feed Group items tagged

Filter: All | Bookmarks | Topics Simple Middle
filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

www.ck12.org/2417

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
      maggan_lenhoff on 12 May 10
       
      test
  • Adam Lakris on 24 Mar 10
     
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  • Adam Lakris on 24 Mar 10
     
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  • maggan_lenhoff on 29 Mar 10
     
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  • filip_hedlundh on 08 Apr 10
     
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  • Adam Lakris on 13 Apr 10
     
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  • Adam Lakris on 13 Apr 10
     
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  • Ida Wästeräng on 21 Apr 10
     
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  • Alexandra Wirgart on 16 May 10
     
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  • albin_garpetun on 20 May 10
     
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  • albin_garpetun on 20 May 10
     
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
Emil Qvist

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Classification - 24 views

www.ck12.org/2892

shared by Emil Qvist on 28 Feb 10 - Cached
  • Lesson 14.1: Form and Function Lesson Objectives Define taxonomy, and understand why scientists classify organisms. Describe Linnaean taxonomy and binomial nomenclature.
  • This phylogenetic tree is based on comparisons of ribosomal RNA base sequences among living organisms.
  • Scientific classification is a method by which biologists organize living things into groups. It is also called taxonomy. Groups of organisms in taxonomy are called taxa (singular, taxon). You may already be familiar with commonly used taxa, such as the kingdom and species. A kingdom is a major grouping of organisms, such as plants or animals. A species includes only organisms of the same type, such as humans (Homo sapiens) or lions (Panthera leo). The modern biological definition of a species is a group of organisms that are similar enough to mate and produce fertile offspring together. In a classification system, kingdoms, species, and other taxa are typically arranged in a hierarchy of higher and lower levels. Higher levels include taxa such as kingdoms, which are more inclusive. Lower levels include taxa such as species, which are less inclusive.
  • ...29 more annotations...
  • The most influential early classification system was developed by Carolus Linnaeus.
  • Kingdom—This is the highest taxon in Linnaean taxonomy, representing major divisions of organisms. Kingdoms of organisms include the plant and animal kingdoms. Phylum (plural, phyla)—This taxon is a division of a kingdom. Phyla in the animal kingdom include chordates (animals with an internal skeleton) and arthropods (animals with an external skeleton). Class—This taxon is a division of a phylum. Classes in the chordate phylum include mammals and birds. Order—This taxon is a division of a class. Orders in the mammal class include rodents and primates. Family—This taxon is a division of an order. Families in the primate order include hominids (apes and humans) and hylobatids (gibbons). Genus—This taxon is a division of a family. Genera in the hominid family include Homo (humans) and Pan (chimpanzees). Species—This taxon is below the genus and the lowest taxon in Linnaeus’ system. Species in the Pan genus include Pan troglodytes (common chimpanzees
  • Kingdom Animal Organisms capable of moving on their own. Phylum Chordate Animals with a notochord (flexible rod that supports the body). Class Mammal Chordates with fur or hair and milk glands. Order Primate Mammals with collar bones, grasping hands with fingers. Family Hominid Primates with three-dimensional vision, relatively flat face. Genus Homo Hominids with upright posture, large brain. Species sapiens Members of the genus Homo with a high forehead, thin skull bones.
  • A subphylum is a division of a phylum that is higher than the class. An example of a subphylum is Vertebrates (animals with a backbone). It is a subphylum of the Chordate phylum (animals with a notochord). A superfamily is a taxon that groups together related families but is lower than the order. An example of a superfamily is Hominoids (apes). This superfamily consists of the Hominid family (gorillas, chimps, and humans) and the Hylobatid family (gibbons). Figure 6 shows species from both of these families of the Hominoid superfamily. A domain is a taxon higher than the kingdom. An example of a domain is Eukarya, which includes both plant and animal kingdoms. You can read more about domains in Lesson 14.3.
  • class Taxon that is a division of a phylum. family Taxon that is a division of an order. genus Taxon that is a division of a family. kingdom Major grouping of organisms, such as plants or animals. Linnaeus Swedish botanist who lived during the 1700s and is known as the “father of taxonomy.” order Taxon that is a division of a class. phylum Taxon that is a division of a kingdom. species Group of organisms that are similar enough to mate and produce offspring together. taxa Categories of org
  • Phylogenetic and Linnaean Classifications of Reptiles, Birds, and Mammals
  • ancestral traits Traits inherited from a common ancestor. clade Group of organisms that includes an ancestor species and all of its descendants. cladistics Method of making evolutionary trees based on comparisons of traits of ancestor and descendant species. cladogram Diagram showing evolutionary relationships within one or more clades. common ancestor Last ancestral species that two descendant species shared before they took different evolutionary paths. derived traits Traits that evolved since two groups shared a common ancestor. parsimony Choosing the simplest explanation from among all possible explanations. phylogenetic classification Classification of organisms on the basis of evolutionary relationships. phylogenetic tree Diagram representing a phylogeny. phylogeny Evolutionary history of a group of genetically related organisms.
  • Between 1866 and 1977, a total of four new kingdoms were added to the original plant and animal kingdoms identified by Linnaeus. The new kingdoms include Protist
  • The Future of Classification
  • archaea Domain that was formerly the Archaebacteria kingdom. bacteria Domain that was formerly the Eubacteria kingdom. domain Taxon higher than the kingdom. eukarya Domain that includes all four eukaryote kingdoms: plants, animals, protists, and fungi. eukaryote Organisms whose cells have nuclei. fungi Kingdom of eukaryote organisms such as mushrooms and molds. monera Original name of the kingdom that included all bacteria. prokaryote Organism whose cells lack nuclei. protista Kingdom of single-celled, eukaryote organisms such as protozoa, often called “protist
  • Define taxonomy.What contributions did Carolus Linnaeus make to taxonomy?List the order of taxa in Linnaean taxonomy, from most to least inclusive.What is binomial nomenclature?Create a hierarchical taxonomy to classify writing implements, such as pens and pencils. Use a diagram to show your taxonomy.Assume that a new organism has been discovered. It has a notochord, fur, forward-facing eyes, and grasping hands with fingers. In which taxa should the new organism be placed? Justify your answer.Explain why biologists need to classify organisms.Why was Linnaeus’ naming system such an important contribution to biology?
  • . This phylogenetic tree shows how hypothetical species
  • Phylogenetic Classification
  • The Protist Kingdom
  • Lesson Summary Taxonomy is the scientific classification of organisms. Scientists classify organisms in order to make sense of the tremendous diversity of life on Earth. Linnaean taxonomy groups organisms in a hierarchy of taxa, based on similarities in physical traits. Linnaeus’ binomial nomenclature gives each species a unique two-word name.
  • Review Questions
  • Lesson 14.2:
  • Method of organizing living things into groups.
  • anisms in a taxonomy.
  • taxonomy
  • Comparison of Phylogenetic and Linnaean Classification Systems Phylogenetic Classification Linnaean Classification 1. It treats all levels of a cladogram as equivalent. 1. It treats each taxa uniquely and has a special name or each (e.g., genus, species). 2. It places no limit on the number of levels in a ladogram. 2. It has fixed numbers and types of taxa. 3. Its primary goal is to show the process of evolution. 3. Its primary goal is to group species based on similarities in physical traits. 4. It is limited to organisms that are related by ancestry. 4. It can include any organisms without regard to ancestry. 5. It does not include a method for naming species. 5. It has a method for giving unique names to species.
  • Evidence for Evolutionary Relationships
  • Review Questions What is a phylogeny?Define cladistics.What does phylogenetic classification involve?Why are nucleic acid base sequences directly related to evolution?In cladogram 6 of Figure 6, explain how the five species are related to one.Identify an ancestral trait and a derived trait in mammals. Explain your answer.Explain why a cladogram represents only one hypothesis about how evolution occurred.Compare the advantages of Linnaean and phylogenetic classification systems.
  • The Three-Domain System
  • Woese wasn’t completely happy with the six-kingdom system.
  • This diagram shows how the three-domain system of classification is related to the six-kingdom system.
  • Comparing ribosomal RNA base sequences, Woese and his colleagues also showed that organisms belonging to Eukarya are more similar to Archaea than they are to Bacteria. Figure 6 is a phylogenetic tree based on their analysis. This tree places Archaea and Eukarya in the same clade (see Lesson 2). It represents the hypothesis that Archaea and Eukarya shared a more recent common ancestor with each other than with Bacteria.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 16 May 10
       
      Kladistik är enligt sidan ett livsträd där man delar in undergrupper och arter efter olika scheman. Detta skulle jag säga passar in på både Tree of Life och Linnes tankar om taxonomi. De som skiljer dessa åt är hur man har delat in grupperna. Linne tänkte att man delade in arter efter likheter fysiskt. Tree of Life delar istället in efter DNA och sådana likheter som kanske inte direkt syns. Dock är inget av dessa livsträd fullständiga eller helt och hållet organiserade, vi vet fortfarande inte hur det hänger ihop på alla punkter så att säga.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 31 May 10
       
      Skillnaden mellan denna klassificeringsmetod och religiösa sätt att skildra verkligheten är att man tror på någon högre kraft som påverkar naturen och bestämmer hur allt ska te sig. I det fallet är det svårt att avgöra om det är sanning eller ej då man aldrig kan se denna "högre kraft". Jag tycker att det sättet som Tree of life använder sig av är ett mer säkert sätt då man gör tester med DNA och ser skillnader och likheter mellan olika grupper.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 31 May 10
       
      En ny fråga som jag får är om Tree of Life verkligen stämmer också. Det finns flera luckor i deras taxonomi. Arter och högre grupper hamnar i samma kolumn och i vissa fall uppges att de är osäkra på om vissa led verkligen är besläktade med varandra. Det gör att man kan bli osäker på det som de uppger. Dock tror jag deras metod fungerar toppen, att undersöka DNA. Men frågan är om man kanske skulle kunna hitta ett bättre sätt att klassificera som ger bättre resultat och större sanningshalt.
    • Emil Qvist
      Emil Qvist on 31 May 10
       
      Under Linné's art klassningsystem så grundades artindelningen i vissa huvudpunkter. En är Linnés taxonomi (fyllogentisk analys. Varm och kallblodiga djur) var en metod för att dela upp djuren. Det var effektivt att separera bort däggdjur och fågeldjuren från andra djur (främst reptiler. Ödlor, ormar etc.) Men det finns problem med denna metoden. Evolutionen kan ha utvecklat djur som ser och liknar andra djur väldigt mycket. Dock så kan djurens genetiska sekvenser skiljas helt ifrån varandra även om dom är lika. Exempel skulle kunna vara att en häst och en katt skulle vara nära besläktade bara för dom har 4 ben båda djuren. Lamarkismen skulle anknyta arterindelningen till att djuren knyts in till släkten som anknyter till liknande djur som lever i samma förhållanden kanske. Exempelvis en groda som liknar en ödla i ett tropiskt klimat. Men släktet kan lika gärna vara på andra sidan jordklotet men arten har spridit sig globalt. Lamarcismen stämmer alltså inte så mycket. Även om det i vissa fall kanske stämmer. Men då sker detta nog mer på gissning n på konkreta bevis grundade på genetik. Därför är en säker kontroll av djurens nukleida sekvenser det ända sättet att föredra för att få vara sker på vilka släkten djuren indelas i. Genom en undersökning i DNA så kan man kolla hur mycket nukleoiderna i DNA sekvenserna ser ut. En apa's DNA liknar till 96% till mänskligt DNA. Men de sista 4% gör att en chimpans är så olika oss. Att undersöka med teknologi inom DNA är en säker metod är att föredra.
Niklas Karlsson

Evolution - Wikipedia - 7 views

sv.wikipedia.org/Evolution

testar igen

shared by Niklas Karlsson on 18 Jan 10 - Cached
  • Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
  • mutationer,
  • alleler
  • ...14 more annotations...
  • Om arternas uppkoms
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Ett verk vilket minst sagt har präglat dagens samhälle, ett vilket applicerar det naturvetenskapliga synsättet på arters uppkomst och dess evolution. Var numer mutationer och slumpmässiga förhållanden ter sig som en naturlig del av den allt dessförinnan gudomligt formade naturen. Inte längre saknades motivation och förklaring av livet här på jorden. Men likt denna antyder är evolution en naturlig del av vår värld, en av de frågor(vilken i dagsläget är aktuell) anser jag vara frågan vilken väcks kring ifall kämpar för miljöbevarande och djurliv i realiteten är nödvändiga, för att de tolkningsmässigt är "komplexa" kan man föga förneka. De utgår ifrån vetenskaplig fakta om arter samt miljöpåverkan av anledningen att nyttja dem på så vis att de appliceras i avsikt att "bevara", något som enbart framstår vara väsentligt ur ett rent religiöst perspektiv, var gud skapade alla djur av en anledning o.s.v. föga ett naturvetenskapligt perspektiv menar då jag. Skiljelinjen emellan dessa synsätt är i detta fall sammantvinnad. Detta eftersom att tolkningarna av verkligheten är skilda och att utifrån redan skilda hypoteser göra försök att förutspå framtiden gör frågeställningen svåröverskådlig. Som sagt är hypoteser inte av den art att de på fakta säkerställts, utan enbart sannolikheten bakom en viss typ av företeelse samt dess följder är vad man försöker säkerställa (trots i viss mån separerade utgångspunkter). Fast, trots att man ur ett strikt evolutionärt perspektiv bör ignorera förändring för vidare evolution. Så finnes två primära frågeställningar, sympati är ett genetisk drag och finnes av en anledning i ens medvetande? Sedan likaså i vilken mån detta bör tillämpas. Därefter har vi det kunskapsbaserade argumentet, människor lever i nuet, vår tid på jorden är hitintills flyktig och det enda faktum vilket kunnat utrota arter dessförinnan oss är förändring. En förändring
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      En förändring av föda, tillgångar och klimat är alltså ett direkt hot emot vår sköra existens(långsiktigt) men enbart ännu ett steg i livets gilla gång, sett ifrån i ett övergripande evolutionsperspektiv. Att därför bevara för att vinna tid må vara också det ett argument av vikt att tillföra. Alltså applicera naturkunskap på fördelaktigt vis för att motverka sin naturliga gång? Kort konstaterat behöver såldes inte en miljökämpes argument vara tagna ur sympatier för skogens alla djur och dess bevarande utan dessa kan även ha djup ur ett naturvetenskapligt synsätt. En ståndpunktstagen för att vara mån och gynna den egna rasen, samt motverka dess evolutionära, naturliga och självklartsvis destruktiva beteendemönster. Var där gränsen mellan de skilda synsätten precis gick kan befinnas svårt att säga men sensmoralen kan omdanas till densamma. Att återgå till boken, denna var i sig, i min mening, en oerhörd biologisk landvinning, var plötsligt alternativ med vetenskaplig grund lades till förklaringen om gudomlighet som grunden till livet och dess artmässiga variation. Individen hade längre inget tvång att i skolväsendet förlita sig på gud för att förklara världen och det sedan länge myntade naturvetenskapliga synsättet försattes plötsligt i praktisk användning även hos samhällets mest grundläggande utbildningsinstitut, vilket agerar en essentiell part i att neutralt kunna granska religiösa företeelser och uppnå en djupare form av förståelse. Man överger alltså alternativa sätt att skildra verkligheten och kliver in i de läroprinciper som formar vardagen hos oss än denna dag. Det tedde sig plötsligt på det vis att individen kunnat promenera några meter ut i skogen och därefter analyserat naturen samt förklara de särpräglade drag som gjorts synliga. Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för geme
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för gemene man som oförklarliga, utan skall man "hårddra" det växte ett helt nytt synsätt på omgivningen fram, var inget saknade motivation och faktumen för dessa var enbart logiska följder, gjordes överskådliga - i det fall man gavs sig tiden att bygga förståelse för elementet i fråga vill säga. En fråga man kan ställa sig är dock vilket faktum som förhindrade denna teori att erkännas från den allra första början, varför dröjde detta egentligen över huvud taget? Att förneka denna vara religionen, ur naturvetenskapligt understött perspektiv, vara överlägsen finner åtminstone jag svårigheter i. Men tiderna har förändrats. Under denna period var utbildningsnivån lägre och naturvetenskap tillämpades enbart stundtals gånger med undantag, detta eftersom länken till livet och ett övergripande perspektiv på vår värld länge lyste med sin frånvaro. Visst hade den kyrkliga informationens trovärdighet försvagats i.o.m. fakta vilken upplyste omgivningen om att jorden varken var platt eller universums centrum. Dock så var det, trots detta, platsen var man gavs tillgång på aktuell information och var ärlighet förespråkades.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Skulle lögner ha spridits i avsikt att föra allmänheten bakom ljuset? Eller mer intressant, hur skulle detta då kunnat ha motiverats? Man insåg vid detta läge inte rädslan hos kyrkan, var plötsligt samtliga kunskaper de haft monopol på sakta exporterades till andra platser med mer klara argument för sin sak och ståndpunkt. Enbart frågan om "livet efter" skulla vid "förlusten" av livets uppkomst då återstå. Man stod som ett arv efter en gången epok i tider då reformationens vindar ven. Att tacka för denna fördröjning var slutligen utöver den kyrkliga illviljan av att framföra dessa nya rön, vilket de visserligen inte stod i tvång till eftersom att organisationen, ur denna aspekt, inte var av neutralt sinnelag. Men som sagt åter till detta andra faktum, inte enbart var detta alltså kyrkans förtjänst utan dess anhängare, allmänheten likaså, var de stod under en lång period trångsynta inför teorins utformning och principer. Gemene man var som sagt bibliskt skolade, en tradition förd vidare i generationer, att enbart godta och acceptera rönet som sant, befann man knappast som ett moment att stressa med. Argument kring att de själva önskade se förändringen med sina bara ögon var förmodligen just vad som stod i vägen, vetenskap grundades som sagt på observation, så varför det inte i detta fall var möjligt stod länge som ett tungt motargument(stridande mot dess mest grundläggande principer, små förändringar över stora tidspann), är jag villig att anta bör förmodligen tilläggas. Men i takt med införande av allmän skolplikt och den teknologiska/industriella evolutionen framstod dessa teorier plötsligt inte som så ofantligt ologiska i sin karaktär. Men faktumet var alltså att övergripande förståelse och vetenskaplig tro behövde nödvändigtvis växa i en vardaglig roll större än den religiösa för att vinna en trovärdighet större. Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i varda
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i vardagen, att lyssna på sin far framför en anonym man i hatt framstår som mer naturligt eftersom man inte känner den andres motiv. Skulle dock tiden merparten spenderas med denne andre hade trovärdighetsnivån successivt ökat med bekantskapen. Slutligen kan man förhoppningsvis ställa sig mellan de bägge argumenten som förs i neutral anda och enbart på bevis och argument ta ställning för dess riktighet, att således inte fatta ståndpunkt grundat på känslospel och förmodad korrekthet. Rimlighet ser vi i detta sammanhang som ett nyckelns ord. Var individen tillåts att värdera sina ståndpunkter förutan grundpelare av okunskap och förutfattade meningar, vilket är själva principen bakom ömsesidig förståelse. Dessvärre når vi nu ett slags problematik som följt oss sedan insikten i att ömsesidig förståelse trots allt är av vikt. Det vi nu står inför är den så kallade mänskliga faktorn, var två individer med samma tillgång på information kan reflektera olika och finna svaren på samma fråga vara skilda. Detta beroende på utbildningsmöjligheter, levnadsförutsättningar, influenser o.s.v. Faktumen är, som vi kan konstatera redan nu, många. Här når vi alltså en outtalad tvisten mellan demokrati och vetenskap. Demokratin, vilken accepterar och respekterar skilda värderingar och de naturvetenskapliga principerna var ett experiment(generellt) har en typ utav utgång som är en direkt följd av din handling och om resultaten inte är klarspråkiga i sin utgång kan man trots allt finna en viss sannolikhet i dem. För somliga begåvade med filosofisk ådra kan det te sig som att de bildar sin verklighetsbild, inte efter konkurrens om kunskap och ytlig logik, utan i avsikt att uppnå lycka. Den typ av individuell lycka som bildas då man lever i samförstånd med miljön och tolkar omgivningen på det vis att det gynnar dig som individ på ett harmoniskt plan. Därigeno
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Därigenom den enligt mig primära skillnaden av att tolka/skildra verkligheten ifall vi jämför det matematiska, strukturerade och naturvetenskapliga med den filosofiska och i viss mån religiösa åskådningen. För som sagt motsäger den naturvetenskapliga i hög grad denna andras existens i flertalet moment, något som inte kan accepteras i det fall man eftersträvar att göra kunskapen allmän och giva individer möjligheter att i forskning/utveckling samverka, rent praktiskt. Den naturvetenskapliga söker alltså lösningar och fakta. Finner med hjälp av matematik och efterforskningar svaren på sin omgivning. Det andra är jag villig anta söker sina svar på ett själsligt plan var inte kunskap betraktas som nödvändig ifall den inte bidrar till att finna inre "sanning"(något jag tolkar vara lycka). Skulle nu detta vara korrekt, att sökandet efter är vad som sker lycka, kan visserligen dessa mycket väl vara förenade, till en viss grad. Att därför förneka dess samexistens då resultaten på det mänskliga sinnet är den samma kan jag inte ställa mig bakom. De bägge utgår som sagt ifrån intryck gjorda på sinnet och urartar ifrån samma nyfikenhet på livet och vår värld, därav anledningen till att dess totala separering enligt mig inte är möjlig. En betrakning kan vara olikt precis men för tillfället korrekt uppskattar jag beskylla. Visst kan dessa individuella synsätt aldrig appliceras i den grad som vårt naturvetenskapliga, vilket i stort format den teknologiska evolution som präglat samhället under de senaste 400 åren likväl som det välstånd vi idag lever i och nyttjar. Det välstånd som tillåtit tankar flyga bortom vår redan påtagliga sällhet, till en plats var alternativa vägar och valmöjligheter växer fram. Kanske är det just i blindhet för vårt omgivande gynnsamma öde som dessa tankar åter växt sig starka?
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Skulle jag tillåtas ställa en hypotes och formulera en övergripande teori om naturvetenskapens roll i samhället samt dess koppling till återfödseln av nyfilosofi hade denna fått definiera: att utveckling kräver kunskap, kunskap kräver källa, källan är naturen. en sådan kommer att behöva tolkas på ett vis vilket gör det möjligt att placera in den i överskådliga system, i denna roll tillträder naturkunskapen var logik, efterforskning och matematik gör resultaten möjliga att praktisk återskapa för systematik, igenom den övergripande förståelsen föds mer av samma art, denna leder till kunskapmässig evolution, en sådan vilken väcker välstånd och gör begrepp som livskvalitet möjliga att eftersträva och utifrån dessa gror det filsofiska fröet kring huruvida det funnits alternativa vägar till dagen och ifall vad vi idag besitter är det som man i realiteten önskar att eftersträva. Var vi (nu skall jag åter nyttja en difus term) "lyckligare" förr än numera och i detta fall, vilka element är de som igenom tiderna tillfört tillfredsställelse för individerna. Hade dessa likaså gått att återskapa i dagsläget ifall de ense gått förlorade vill säga. Att sedan dessa resultat först kan uppnås efter nyttjandet av ett naturvetenskapligt arbetssätt påvisar om den kunskapsmässiga revolutionens påverkan i vardagen. Med detta som grund och min uppfattning om dess sammankoppling är jag villig att påstå hur man oavsett tankeelement, naturvetenskapliga eller ej, inte ens gives möjligheten att stega bakåt (motsatt evolutionsritning?), var samtliga tankegångar ur ett evolutionsperspektiv är riktade åt samma håll och vars direktionalitet inte kan beskriva något annat än framtiden. Mönstret är, så som jag tolkat det, av den art att det evolutionärt inte rimligen på praktisk basis möjligen kan förekomma. Evolution är evolution oavsett vem det gynnar, slumpen som driver denna cykel väljer som sagt ingen sida.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Låt oss nu slutligen ställ hypotesen om att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga för välgång och det motiv jag finner för dessa argument grundas ur att man i äldre dagar strävade efter förbättring, ett gemensamt mål för samtliga individer och vägen man slutligen fann var den naturvetenskapliga, detta eftersom att det fanns ett behov och att samtliga önskade en större välgång i livet. Onekligen ter det sig på så vis som att man sällan känner begär av att få placerats 800 år bakåt i tiden, åtminstone inte av levnadskvalitativa skäl. Vi finner välbefinnande i att återskapa oss och agera på nyskapande vis, en kreativitet som naturkunskapen erbjudit. Var man satt målet att förklara de mest komplexa av ting(bortsett ifrån möjligen "själen", det som utmärker individens personlighet och agerande), ergo den omgivande världen och den egna existensen. Att en kula faller mot marken då den släpps är logiskt, men varför? Lösningen vi fann på detta var gravitationskraften. Hur kan man motverka denna och vad bestämmer den, var har den sitt ursprung? Innovativiet kan ske på ett själsligt plan i individens medvetande men något lättare att granska är dock de logiska mönstren i ens omgivning. Vilken förståelse tillfredsställer på liknande vis och kunskapen där kan även göras övergripande och generell. Även detta anledning till dess kraftiga framväxt. Låt oss därefter vandra på stränder långt bortom vår utgångspunkt och diskutera livets uppkomst, något som inte ense förklaras av "om arternas uppkomst...", detta avsiktligt just likt Big Bang inte diskuterar singularitetens ursprung. Men enligt naturkunskapen så var det inget mindre än elektriska stormar och de komplexa omgivningarna som omvandlade död materia till att bilda en cell. Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig f
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig för att erkänna teorin vara vetenskaplig. Detta i brist på kunskap om epoken fast främst dess förutsättningar. Tillsvidare måste man alltså ur naturvetenskapligt perspektiv "tro" att celler bildades av en slump ifrån död materia utan klar orsak, det alltså "bara blev" och det är den enda stående logiska lösningen på problemet. Något som självklart är av dess efterföljare svårt att acceptera, då det strikt bryter mot allt vad dess tankegångar i annat fall utgår ifrån, med motivationen att detta ändock är sannolikt eftersom att det är det enda möjliga alternativet, något man tillsvidare får acceptera. Religionen löser detta på således vis att man beskyller fenomenet vara gudomligt, det gudomliga i sin tur är allt för insiktsfullt för att en vanlig människa skall förstå och finna perspektiv samt förklaring av fenomenet. Eftersom man inte tillåts av fysiska skäl att förstå finnes heller ingen anledning att försöka förklara. Därav avlastas sinnet på den frågan genom att förklara den oförklarbara som.. allt för svårt att förklara eller då alternativt gudomligt. Ytterst spännande, något ovanstående den mänskliga nivån av medvetande. Dessa två synsätt når här samförstånd, dock det av vetenskapsmän som förklaras genom slumpen är för den religiösa och troende ser som en handling av/i gudomlig anda. Fast, det religiösa systemets giltighet? Detta har som sagt överbevisats på de punkter man tidigare fann stor säkerhet i enbart gud kunde besvara. Och att dessa företeelser/förutsättning därefter förklarats genom logik, bidrar åtminstone inte till religionens ökade trovärdighet.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Därigenom lägger jag grunden till min personliga värdering, var vetenskapen har antagits som den för mig mest tilltalande källan av den simpla anledning och princip att vetenskap är ett element i ständig förändring, den har ingen fast form. Just likt individen som eftersträvar att återuppfinna sig, skiftar likväl kunskap form och slutsatser utifrån en godare insikt. Inom vårt land och min åldersgrupp anser sig de flesta vara ateister och min förklaring till detta(utan att spekulera i samhällspropaganda eftersom att det förblir en allt för svår fråga att kort summera) är att man undermedvetet har tillgodogjort sig vetenskapen eftersom att denna erbjuder bästa möjliga förutsättningar och ity återspeglar de generella dragen som präglar en individ. Man kan tillgodogöra sig mönstret, se följden av en handling och göra omvärlden förståelig på ett vis som en tro, oavsett vad man vill säga, aldrig(åtminstone för egen del) i den grad förmår. Den ger dig kunskap och möjligheten att omforma den. Den ger dig det gudomliga och gör det logiskt. Man kan följaktligen få klara svar, en gåta kan bringa nöje för en stund men att leva med den som ett faktum är inget jag i mina vildaste drömmar önskar. En god bok som kom att bli den sista grundläggande länken i naturvetenskapens erkännande inför samhället och vad vi(en stor grupp människor) idag i skiftande utsträckning definierar som vara, med logiken och följderna som bevis, sanning eller sannolikt. mvh/tim svanberg
  • Naturligt urva
  • Mutationer är bestående förändringar av arvsmassan.
  • Evolution
  • det naturliga urvalet.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 18 Jan 10
       
      Naturligt urval betyder att den starkaste överlever.
  • Charles Darwin
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 18 Jan 10
       
      Central figur. Viktig för evolutionens vetenskapliga vinst över kreationismen.
  • Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismer förändras från en form till en annan. Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • Det naturliga urvalet kan delas in i "Ekologiskt urval" som handlar om hur väl organismen klarar att överleva i sin miljö och "Sexuellt urval" som handlar om förmågan att befrukta andra individer. Vilka egenskaper som är optimala ändrar sig över tiden. Det gör att förmågan att förändras från generation till generation också är en egenskap som favoriseras av det naturliga urvalet.
  • Det naturliga urvalet verkar på den variation som finns i populationen. Föräldrarna får fler individer som avkomma än som kan överleva till mogen ålder och i sin tur reproducera sig. Individer har olika sannolikhet att överleva beroende på vilka ärftliga egenskaper de har. Antalet avkomma och överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur stor nästa generation blir.
  • Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell som beskriver hur allt liv på jorden har utvecklats från en gemensam urform. Ibland används ordet evolution också som synonym till evolutionsteorin eller utvecklingsläran.
  • darwinism) där evolution och genetik förenades till grundvalen för den moderna evolutionsbiologin.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

www.nrm.se/...evolution.1298.html

gy biologi 09_10

shared by antonh on 18 Jan 10 - Cached
  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 02 Feb 10
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
      Alexandra Wirgart on 07 Feb 10
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 13 Feb 10
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 01 Feb 10
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 14 Feb 10
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 18 Feb 10
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 29 Jan 10
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
      julia_larsdotter on 31 Jan 10
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 01 Feb 10
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 01 Feb 10
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 01 Feb 10
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 09 Feb 10
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 13 Feb 10
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  • Alexandra Wirgart on 18 Jan 10
     
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  • Adam Lakris on 01 Feb 10
     
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
Niklas Karlsson

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Foundations of Life Science - 5 views

www.ck12.org/2407

klassificering

shared by Niklas Karlsson on 28 Feb 10 - Cached
  • What is Life? Not all scientists agree exactly about what makes up life. Many characteristics describe most living things. However, with most of the characteristics listed below we can think of one or more examples that would seem to break the rule, with something non-living being classified as living or something living classified as non-living.
  • The Diversity of Life Evolutionary theory and the cell theory give us the basis for how and why, living things relate to each other. The diversity of life found on Earth today is the result of 4 billion years of evolution. Some of this diversity is shown in Figure below. The origin of life is not completely understood by science, though limited evidence suggests that life may already have been well-established a few 100 million years after Earth formed. Until approximately 600 million years ago, all life was made up of single-celled organisms. The level of biodiversity found in the fossil record suggests that the last few million years include the period of greatest biodiversity in the Earth's history. However, not all scientists support this view, since there is a lot of uncertainty as to how strongly the fossil record is biased by the greater availability and preservation of more recent fossil-containing rock layers. Some researchers argue that modern biodiversity is not much different from biodiversity 300 million years ago. Estimates of the present global species diversity vary from 2 million to 100 million species, with a best estimate of somewhere near 10 million species. All living organisms are classified into one of the six kingdoms: Archaebacteria (Archaea), Eubacteria (Bacteria), Protista (Protists), Fungi, Plantae (Plants), and Animalia (Animals). New species are regularly discovered and many, though already discovered, are not yet classified. One estimate states that about 40 percent of freshwater fish from South America are not yet classified. Every year, scientists discover the existence of many hundreds more archaea and bacteria than were previously known about. Just a few of the many members of the animal kingdom are shown in Figure below. The animal kingdom is just a tiny portion of the total diversity of life. To learn more about the diversity of living creatures, you will read the Classification, Prokaryotes and Viruses, Protists, Fungi, Evolution and Classification of Plants, and Introduction to Animals and Invertebrates chapters.
  • Evolution of Life
Tim Svanberg

The First Cell - 1 views

mediatheek.thinkquest.nl/...life-2.htm

den första cellen darwinism evolution evolutionsteorin Charles Darwin Alexander Oparin Sidney W. Fox protein organism cell kolföreningar gy biologi 09_10

shared by Tim Svanberg on 08 Feb 10 - No Cached
  • Tim Svanberg on 08 Feb 10
     
    Här beskrivs kort summerat på engelska hur man förmodar den första cellen uppstod ur icke levande materia. Det mest motsägelsefulla och av hypoteser grundade fragmentet i teorin. Här följer likaså de experiment vilka var av störst vikt i "ådagaläggningen", informationen tycks vara korrekt och objektiv. Ett stycke text riktat till dessa vilka inte är allt för insatta/införstådda i denna specifika fas och bör för denna publik vara i allra högsta grad läsvärt.
ellen_

YouTube - The Simpsons - Homer Evolution - 2 views

www.youtube.com/watch

Evolution Film gy biologi 09_10

shared by ellen_ on 18 Jan 10 - Cached
  • The Simpsons - Homer Evolution
  • Alexander Frykler on 18 Jan 10
     
    En version om evolutionen från simpsons
  • ellen_ on 18 Jan 10
     
    En kort film på 1.30 när Homer Simpsons utvecklas från en cell organism till en människa.
Adam Lakris

Evolutionsteorin -- vår tids religion - 6 views

gluefox.com/evolrel.shtm

gy biologi 09_10

shared by Adam Lakris on 18 Jan 10 - Cached
  • hur en lärare skall hantera problemet med troende elever som går till "angrepp mot evolutionsläran"
  • Det övernaturliga ligger defintionsmässigt utanför vetenskapens kompetensområde. Problemet för den som avfärdar skapelse som en möjlig förklaring till alltings ursprung, med motiveringen att skapelse inte är en vetenskaplig teori, är att metoden då blir viktigare än sanningen.
  • Jag har kommit fram till slutsatsen att darwinismen inte är en testbar vetenskaplig teori, utan ett metafysiskt forskningsprogram — en möjlig ram för testbara vetenskapliga teorier
  • ...12 more annotations...
  • Min inställning är, mycket kort uttryckt, följande: Jag står på vetenskapens och förnuftets sida, men jag vänder mig mot de överdrivna anspråk som vetenskapen ibland haft, och som med all rätt fördömts som "scientism" [tillbedjan av vetenskap som ett uttryck för den yttersta sanningen], Jag står på sanningssökandets sida och sympatiserar med intellektuell våghalsighet när det gäller att söka sanningen; men jag är mot intellektuell arrogans, och speciellt mot det missriktade anspråket att vi har sanningen i en liten ask eller att vi kan närma oss absolut visshet...
  • Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt.
  • De som kritiserar evolutionsteorin brukar av det "evolutionära prästerskapet" definitionsmässigt delas in i följande fyra kategorier: De okunniga, som inte orkat sätta sig in i teorin. De ointelligenta, som helt enkelt är för korkade för att förstå teorin. De fanatiskt religiösa, som inte bryr sig om logiska argument och fakta. De allmänt illvilliga, som är emot allting (T ex "Sällskapet för Platta Jorden").
  • Evolutionen är obevisad och obevisbar. Vi tror på den eftersom enda alternativet är skapelse, vilket är otänkbart.
  • Jag tror att vetenskapsmän, hur skeptiska de än må vara, kan erkänna att universum eller naturen eller vad vi nu må kalla det, är skapande. För universum har producerat människan; det har producerat Shakespeare och Michelangelo och Mozart, och därmed indirekt deras verk. Det har producerat Darwin, och på så sätt skapat teorin för naturligt urval. Naturligt urval har förstört beviset för det övernaturliga specifika ingripandet av en Skapare. Men det har lämnat oss med undret av universums skapande förmåga, av livet och av det mänskliga intellektet. Även om vetenskapen inte har något att säga om en personlig Skapare, kan knappast existensen av nyskapande och kreativitet förnekas...
  • "Öppen för skilda uppfattningar" måste rimligen innebära att man presenterar skilda uppfattningar för eleverna. Och om skolan skall ge "möjlighet" till "personliga ställningstaganden" förutsätter detta att eleverna får ta del av olika perspektiv (hur skall de annars kunna ta ställning — det blir ju i så fall som valen i Sovjet, alla fick rösta, men det fanns bara ett parti att rösta på). Att "eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta…" kräver att eleverna får tillgång till fakta och inte bara färdiga tolkningar av fakta, dvs teorier (som t ex evolutionsteorin), och att de tränas i att vara kritiska. Och då även kritiska mot evolutionsteorin (huuh så hemskt, hur kan jag bara skriva så — fy på mig!). Varför skulle denna teori inte vara underställd de vanliga spelreglerna inom vetenskapen? I så fall deltar ju inte evolutionsteorin i det vetenskapliga spelet. Då har denna teori övergått från att vara en vetenskapligt teori till att bli en totalitär ideologi.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Varför jämför evolutionsteorin med Sovjet. Skapelseberättelser undervisas i religion inte i biologi. En ide tar makten när den är svår att motbevisa plus att skapelseteorin har faktiskt utvecklats.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Håller med Fredrik. Man måste hålla isär det som kan bevisas och det som inte kan bevisas. Med andra ord vetenskap och religion. Men man FÅR ju faktiskt ta del av olika perspektiv i skolgången. T.ex. får vi en vetenskaplig bild i biologi, naturketenskap m.m. Fri från värderingar och tro. Sen får vi en annan bild i ämnen som samhällskunskap och religionskunskap, där hela kursen bygger på religion m.m.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Åter kommer jag att tolka stycket i fråga, det är inte skapelseteorin i sig han jämför med Sovjetiska val, utan skolväsendet. Vilket sägas bidra till att placera dig i ett fack av gemensamt erkänd kunskap, ett val du själv inte förmår göra och accepteras för det. Nu till Adam som vidareutvecklade idéerna, till att börja med så ställer jag mig vid dina argument och motiv, som jag personligen menar vara tillräckliga. Men detta troligtvis eftersom att jag anser mig tillhöra den vetenskapligt "upplysta" skaran. Visst delges vi skilda perspektiv, men det är först därefter som det essentiella ställningstagandena görs. De som involverar "sanningen". Religion har format samhället men finnes det något i dess läror(utöver de etiska) är du villig att erkänna som sådana, sanningar alltså eller ens alternativ? Utifrån detta är det ovanstående argumenterar. Vi lär oss acceptera religion just för vad det är, alltså tro och hopp utan verklighetsförankring. En bild vilken målas upp för oss t.o.m. under våra religionslektioner. En produkt dessförinnan samhälle och lag vuxit fram. Innan vetenskap och följder kunde göras förstådda, resultat av en mer primitiv tid tid och kultur, en var sanning definierades genom individens tro. Målsättningsvis vill Krister ställa teorierna sida vid sida, var relevas och korrekthet skall kritiskt granskas av var individ. Hur ofta ter sig en religionskunskaps lektion på det vis att läraren inleder lektionen: det är så här världen uppkom och alla djur blev till... mer bekant är troligen "det var så här aztekerna trodde/föreställde sig att skapelsen gick till och livet uppkom. Skulle man jämföra det med en naturkunskapslektion eller biologilektion tror jag merparten av eleverna hört läraren säkerställa den "totalitära ideologin" kring darwinismen som det enda alternativet och den verkliga sanningen trots att denna enbart är, just likt kreationismen, omsider vid veteskaplig redogörelse
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 09 Feb 10
       
      Jag håller där emot inte med Fredrik. Sovjet har inget väsentligt med texten att göra, valet där används mer som en liknelse för att visa att lärosystemet är fascistiskt, för att få läsaren att reagera starkare. Jag håller visserligen med dig till viss del, att man inte ska blanda ihop för många ämnen, för att det då blir krångligare. Men om det inte vore för "krångelfaktorn" så ser jag ingen anledning till att inte blanda ihop ämnen, speciellt ämnen som religion och vetenskap. Sålänge detta görs utifrån en objektiv synpunkt, vilket Tim stryker vikten utav i citatet "den "totalitära ideologin" kring darwinismen", där han visar att evolutionsteorin börjar bli Sveriges nya kristendom. Jag ser absolut inget problem med att sammanfoga kunskap inom skolgången, för det är väl det vi ska göra i slutändan, när vi använder oss utav kunskapen i sammanhang där de faktiskt behövs, och inte för att vi bara ska lära oss dom?
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 14 Feb 10
       
      Varför ska inte författaren få kritisera evolutionsteorin? Varför ska inte Staffan få kritisera kreationsteorin? Detta är ju den ädlaste form av argumentering. Den ena sidan lägger fram sina argument, och den andra sidan svarar. Att då censurera något av det skulle ju i sig vara att värdera. Men nu är jag väl ändå lite dubbelmoralisk. Innan har jag ju argumenterat för att man ENDAST ska lära ut evolutionsteorin i skolan. Vad gör evolutionsteorin så mycket bättre än Intelligent Design? Vad gör den så mycket bättre än tron på osynliga rosa enhörningar? Vad gör den så mycket bättre än tron på flygande spaghettimonster? Alla är ju teorier om jordens uppkomst, så varför lär man inte också ut dem i skolorna? Svaret är enkelt, och något jag har rört här innan. Dels har skolan inte tillräckligt med resurser, och barnen inte tillräckligt mycket tid, men sedan så står alla andra teorier än evolutionsteorin på så osäker grund att de faller pladask bara Darwin så mycket som andas på dem, varför förklarade jag i och med "Den ultimata Boeing 747". Du kan helt enkelt inte kalla dig en seriös biolog och försvara kreationsteorin, som jag har sagt inte ens är en vetenskaplig teori på grund av att den inte går att falsifiera. En konkurrerande teori växer fram för att det finns ett behov att täcka hål som den "ordinarie" teorin har. Evolutionsteorinsteorin är inte perfekt, så som knappt ingen teori är. Men att ersätta den med kreationsteorin, som får ett durkslag att se ut som ett solitt träblock? Nej tack. Kreationsteorin växte till skillnad inte fram från ett behov av att täcka evolutionsteorins hål, utan snarare från att religiösa behövde hävda sig i en allt mer sekulariserad värld. Titta på fysiken, till exempel. Här ser vi flera konkurrerande teorier. Ta strängteorin. Strängteorin i sig själv är kontroversiell, och trots stora experiment som LHC är inte alla fysiker övertygade, och även str
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Skapelseberättelser ser ofta saker på ett "fast sätt" genom att t.ex allt liv som finns kommer inte att ändra sig. Detta är lätt att motbevisa och många berättelser säger att jorden är mycket yngre än vad den är. Istället för att hålla sig till något som är fast så bör man undersöka vad som faktiskt är sant i naturen istället för att bara chansa på någon berättelser som man har hitta på med fakta man har nu.
  • "Jag skall alltså tala om kreationismen — och det gör mig lite bekymrad, för jag önskar att jag inte skulle behöva tala om detta. Men det blir mest en "pep-talk", för ni är ju alla biologilärare." Så inledde Staffan Ulfstrand sin föreläsning. Och en pep-talk skulle det bli, eller om man hellre vill, ett väckelsemöte för de redan frälsta. Här handlade det nämligen inte om att vetenskapligt beskriva vad kreationsimen är och sedan vederlägga densamma. I stället målades en nidbild av skapelsetro upp av professor Staffan Ulfstrand, en nidbild han sedan angrep — i betydelsen förlöjligade, häcklade.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Religion ska inte undervisas i bioloig.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Helt korrekt i min mening Fredrik, denna artikel var som sagt till bredden fylld med värderingar och vår käre författares åsikter om Staffan Ulfstrand framkommer klart och tydligt vid återkommande tillfällen. Onekligen bör man inte tolerera religionen att angripa de naturvetenskapliga ståndpunkterna. Men frågan man bör ställa sig efter att ha läst detta stycke, så som jag väljer att tolka det, är ifall det var korrekt agerat av föreläsaren att förlöjliga kreationism och individers tro på detta vis. Att "häckla" i sin egen självsäkerhet ser jag inte som ett bevis på högre intellekt. Att medge sin ståndpunkt luta åt det vetenskapligt bevisade kan te sig som självklart, men att rättvist redogöra för samtliga begrepp vilka talar för respektive mot kreationismen hade väl knappast varit till hans nackdel. Självsäkerhet föds ur övertygelse, vetenskaplig övertygelse föds ur bevis. Att detta förmodligen inte granskades, förutsatt att vår författare talar sanningsenligt och objektivt, ter sig ologiskt. Vad var då egentligen syftet bakom hans ord? En osäkerhet vilken jag just likt Krister Renard delar. Varför inte presentera de argument som en gång troligtvis övertygade honom om hans ståndpunkt, förutsatt att denna har en rent vetenskaplig grund, något jag under min läsning och utifrån hans ställningstagande har dragit konklusionen om.
  • Elever som vill att skapelsetro skall behandlas vetenskapligt på biologilektioner — vid sidan av evolutionsteori
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Man undervisar skapelseberättelser i religion inte i biologi plus att de är väldigt svåra att behandla vetenskapligt och de ger inte lika grund för alla i skolan.
  • (Ulfstrand) Problemet är att de [kreationisterna] vill ta tid från ett ämne [biologi] och använda det till ett annat. Det är som om militanta biologer skulle begära att vi skall få presentera Darwin på religionstimmarna.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Varför skulle man just ta biologi för att undervisa i skapelseberättelse och varför skulle biologer prata om Darwin på religionstid?
  • Det råder knappast någon tvekan om att det i den svenska skolan pågår en medveten och konsekvent påverkan i materialistisk och ateistisk riktning.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Låter som en skola bör vara utan, anknytning till religion.
  • En allmän tendens i svenska läroböcker är att man sällan eller aldrig skiljer mellan vetenskap och metafysik och oftast framställer metafysiska hypoteser om alltings ursprung som om de vore vetenskapliga fakta. Detta går ju uppenbarligen stick i stäv mot Skolverkets höga ambitioner när det gäller objektivitet. Det råder nog ingen tvekan om att svenska läromedel internationellt sett har mycket låg vetenskaplig standard i detta avseende.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 25 Jan 10
       
      Varför skulle man undervisa i något som man kan lätt motbevisa istället bör man fokusera på att förbättra bökerna genom att ta in ny information istället för att slösa pengar på något sånt som skapelseberättelse som skulle leda till att skolan skulle får stark kritik eftersom antagligen vill man bara att den kristna skapelseberättelsen undervisas vilket skulle kunna vara ett stort motslag för religionsfrihet annars måste man undervisa i flera olika skapelseberättelser vilket skulle bli dyrt och skada eleverna i andra ämnen som är mycket viktigare.Det ger inte samma grund för alla heller. Sånt ska istället undervisas på religion.
  • Det synes mig som om vetenskapen på det mest otvetydiga sätt understöder den kristna uppfattningen att vi bör fullkomligt underkasta oss Guds vilja. Vetenskapen säger: Sätt dig ner som ett litet barn inför fakta. Var villig att uppge varje förutfattad mening. Var villig att följa naturen vart den än leder. I annat fall kommer du inte att förstå någonting.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 29 Jan 10
       
      Tänk på att vi inte skulle ha det så bra utan vetenskapen medan vi inte skulle ha blivit hjälpta av någon skaparberättelse.
  • Tim Svanberg on 18 Jan 10
     
    Artikeln är författad av Krister Renard, en man presenterad som tidigare ateist men numera religiöst kristen. Artikeln är mycket kritisk mot evolutionsteorin samt darwinismen av anledningar mer djupsinnigt förklarade i texten. Författningen är tveklöst intressant och de filosofiska aspekterna tankeväckande. Mitt råd förblir dock att läsa texten med skepticism då denna tveklöst är värderingsladdad och åsikterna i stort personliga. Hård kritik framförs mot var evolutions teorin brister och målsättningarna tycks vara att binda samma det filosofiska med livet, skapandet och utvecklingen. Övriga intressanta aspekter som behandlas är skolväsendets syn på det hela(problematiken i detta). Källorna tycks vara korrekta, dock är detta svårt att helt understryka utan djupare efterforskningar. Hård kritik framgår mot exempelvis föreläsare som Staffan Ulfstrand och det svenska skolväsendet
  • Niklas Karlsson on 14 Feb 10
     
    Vilka taggar är lämpliga för detta bokmärket?
  • fredrik_andersson on 15 Feb 10
     
    kreationism, Darwin (Darwinism) evolutionsdebatt, skolväsende kring biologi (undervisning i biologi) som några
caroline svensson

Understanding Evolution - 5 views

evolution.berkeley.edu

evolution massutdöende klimatförändringar gy biologi 09_10

shared by caroline svensson on 18 Jan 10 - Cached
  • From soup to cells — the origin of life Explore our current understandings of the origins of life and how scientists are able to investigate the details of such ancient events.
    • caroline svensson
      caroline svensson on 18 Jan 10
       
      Detta kan vara intressant, jag ska kolla mer
    • Niklas Karlsson
      Niklas Karlsson on 14 Feb 10
       
      Den verkar mycket intressant.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Denna sida kan innehålla mycket information om evolutionsteorin, den kan vara bra att läsa för att få reda på något man behöver veta om teorin eftersom den ser ut att vara upplag på ett bra sätt.
1 - 9 of 9
Showing 20▼ items per page