Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged den första cellen

Rss Feed Group items tagged

filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
       
      test
  •  
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  •  
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  •  
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  •  
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  •  
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  •  
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  •  
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  •  
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  •  
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  •  
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  •  
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
Tim Svanberg

The First Cell - 1 views

  •  
    Här beskrivs kort summerat på engelska hur man förmodar den första cellen uppstod ur icke levande materia. Det mest motsägelsefulla och av hypoteser grundade fragmentet i teorin. Här följer likaså de experiment vilka var av störst vikt i "ådagaläggningen", informationen tycks vara korrekt och objektiv. Ett stycke text riktat till dessa vilka inte är allt för insatta/införstådda i denna specifika fas och bör för denna publik vara i allra högsta grad läsvärt.
1 - 2 of 2
Showing 20 items per page