Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged lamarckism

Rss Feed Group items tagged

caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
hannes_lagerroth

Lamarck - 2 views

  • Lamarck is considered the more complete theorist of the early promoters of the Theory of Evolution that Charles Darwin later adopted and greatly expanded.
  • The Problems with Natural Selection Luria's and Delbruk's successful investigations removed one doubt from the Theory of Natural Selection--that random mutations could improve a species chance of survival. The Darwinians had no more doubts in their beliefs. Over the years, a lesser recognized group of evolutionists demanded answers to their questions: (1) Why haven't the fossil remains displayed intermediary stages of growth expected from the gradual changes of Natural Selection? (2) How can the unpredictable nature of random mutations provide a suitable mechanism for the development of complex systems such as the nervous system, eye and armed weapons in animals, such as sprays? (3) Do a sufficient number of generations exist to adapt to the slow changes predicted by random mutations and evolve to the human species as it exists today? (4) Does a slight superiority of a positive, but still not obvious benefit of a particular mutation, mean that mating will proceed quickly enough to capture the benefits of the mutation? Can't it more easily lag into obscurity?
  • The Social Elegance of Directed Evolution Scientific fulfillment was not the only reason driving the Neo-Lamarckians. Directed evolution pleases social reformers. Natural Selection angers them. Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. Darwin represents survival of the fittest. Lamarck speaks of the species making itself fit. Natural selection makes humankind a pawn of random mutations that indirectly determine its fate. Inheritance of acquired characteristics has humankind more directly involved in its fate. Natural Selection is harsh, cruel and insensitive. Inheritance of acquired characteristics is optimistic, soothing and sensitive. Natural Selection has not shown practical applications. Inheritance of acquired characteristics promises practical applications that can benefit humankind. Random mutations can be lethal. Adaptive mutations are not lethal.
    • albin_garpetun
       
      Jaa, Lamarcks teori var ju den som lade grunden för Darwinismen, och var väl den första egentliga evolutionsteorin? Men vad var det som gjorde Darwins verision av evolutionen mer känd, och vad är dom stora skillnaderna? "Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. " Med dom här orden kan man få en uppfattning om vad det hela handlar om. (Nu utgår jag helt ifrån denna texten, och kanske är helt ute och cyklar ifall källan är felaktig, men here goes) Darwinismen bygger på att individen överlever lättare genom att den är starkare, att den är troligare att få bära vidare sina gener, eller att den helt enkelt överlever. Lamarck däremot, säger att det handlar om gruppen, att en förståndshandikappad apa skulle kunna ha fört vidare sina gener tills idag, i och med att gruppen hade stöttat denne "art" igenom de generationerna där sjukdomen uttryckts, och sedan kanske inte uttryckts. Fascinerande att tänka i dom banorna. ^^
  • ...2 more annotations...
  • According to Megan Higgie and colleagues at the University of Queensland, Australia, a type of male fruit fly altered within just nine generations the chemical signals it puts out to attract females in its species.
    • hannes_lagerroth
       
      Men eftersom det handlar om ett feromon som attraherar honorna, så är väl detta ett perfekt exempel på sexuellt urval, som faktiskt ÄR en form av riktad evolution, till skillnad från naturligt urval, som förlitar sig på slumpmässiga mutationer. Borde inte då nio generationer "räcka" för att alterera någonting sådant här?
  • Weissman's barrier
    • hannes_lagerroth
       
      Viktig term att ha kolla på om man ska förstå kritiken och hålen i Lamarkism.
  •  
    Sida gjord 2001 som berättar kort om Lamarcks teori, historisk och nära nutida upptäckter. Handlar också om några tester som genomfördes för att försöka bevisa att lamarckismen har rätt men de flesta motbevisade den.
  •  
    Problemet med Lamarcks teori är att den likt Intelligent Design har så många hål att man kan filtrera kaffe med den. Teorin går i grund och botten ut på att dina utvecklade förs vidare till barnet. För att ta ett exempel: Om du tränar upp en stor muskelmassa, kommer dessa gener för stor muskelmassa föras vidare till barnet. Eller att en giraff som konstant sträcker på nacken efter blad längre upp skulle få en avkomma med längre nacke. På vissa sätt är det ju samma teori som Darwin hade - den starkaste överlever. Att det är naturen och dess förutstättningar som bestämmer vem som överlever och vem som inte, snarare än att någon extern organism har designat hela jordlivet så att det är lika perfekt som idag. Men precis som Intelligent Design har sin gigantiska akilleshäl - "Den ultimata Boeing 747", som jag skrev om i ett annat inlägg, så har Lamarck ett liknande problem. Det viktigaste här är, som jag skrev väldigt kort om förut - Weissman's barrier. Weissman upptäckte att endast generna i könscellerna förs vidare till avkomman. På så sätt spelar det ingen roll hur mycket barnet sträckte på nacken, för de övriga cellerna i kroppen kan ändras hur de vill utan att påverka könscellerna.
filip_hedlundh

Naturlig selektion för laktostolerans - 3 views

  • Våra förfäder behövde inte kunna bryta ned (digerera) mjölk efter amningsperioden eftersom färsk mjölk inte fanns tillgängligt innan djuren togs om hand. Detta skedde för första gången för ca 9000 år sedan. Närvaron av färsk mjölk utgjorde ett positivt selektivt tryck för enzymet laktas att kvarstanna i tarmarna ända tills man blev vuxen. Swallow analyserade med utgång från laktasgenernas utseende de krafter som har lett till att vi idag kan dricka mjölk även när vi blir äldre. Forskarna utgår från att människor utvandrade från Afrika innan färsk mjölk blev tillgängligt . Medan afrikaner har en bred genetisk diversifiering i genen för laktose så har icke-afrikaner en homogenare laktos gen. I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder. Personer som bor i norra Europa har en lång historia av färsk mjölkkonsumtion och de är också de enda folkgrupper som har en kvarstående produktion av laktas. Personer som lever i norra Europa har också gemensamt en viss markör bredvid laktasgenen som forskarna tror har ett samband med förmågan att digerera mjölk. Förmågan att utnyttja mjölk utgjorde enligt forskarna en selektiv fördel för befolkningen som i sin tur påverkade generna för laktas. De selektiva fördelarna av mjölk skulle kunna vara bättre nutrition och bättre kalcium upptag. Forskarna hoppas kunna utöka sina studier för att ytterligare bekräfta sambandet mellan kultur och genetik.
  •  
    Jag tycker att detta ämne faktiskt mer skulle klassas som Lamarckism då det mer tillliknas ''anpassning'' framför naturligt selektion. Dock så stämmer inte Lamarckism. Men vill påstå att texten är skriven i ett mer ''anpassningsvis'' skrivet upplägg. Texten borde skriva om så det mera blev som ett ''naturligt urval'' och slumpässiga mutationer. Men frågan är om detta är hela sanningen? Men vad var det som gjorde att vi även vid äldre år fortsatte att framställa och bevara enzymet laktas som klipper ner laktos. Vad var det som gjorde att en naturlig selektion av laktos uppkom? Min teori är att levnadsstandarden utvecklades med decennierna. En primitiv med dock fungerande läkekonst utvecklades med raska kliv! Bättre bostäder i form med att samhället mer utvecklades från jägar och samlarsamhälle till ett jordbruks och boskapssamhälle där individerna kunde bosätta sig. Förr så levde en vanlig människa till ungefär 35 år, innan hon dukade under av då naturliga dödsjukdommar (kallbrand,vintersjukdomar etc etc) och att kroppen mera användes mycket hårdare än när redskap och hjälpdjur började användas. Nu började människorna att dricka mjölk och grädde, och även också leva längre eftersom levnadsstandarden blev högre så behövdes också ett starkare skelett. Kroppen utvecklade då i sikt enzymet laktas för att stanna. Detta bidrog med att en rikare kost med kalcium fanns och konsumerades ---> benskönheten minskade. Eftersom människorna kunde bli äldre så var behovet av ett starkare skelett nödvändigt som kunde hålla bättre i längden. Människans medel livslängd ökade. Men ju äldre man blir desto lättare blir det att utveckla andra sjukdomar. Kroppen är inte byggd för att överleva i all oändlighet. Cancer är mycket vanligt i äldre år. Jag började bli lite skeptiskt mot om det är värt att forska om botemedel mot cancer för främst äldre personer. Många får det som att
  • ...6 more comments...
  •  
    Många får det som att låta som att cancer är något relativt nytt. Men i själva verket så har det alltid funnits där. Det kommer bara ju äldre man blir. Vissa sjukdomar är faktiskt till för att, ja det låter kanske inte för humant ''rena och rensa'' upp på jorden för att vi inte skall bli överpoluplerade utrotar man cancer kommer denna att bli ersatt av något annat. Människokroppen är ett fantastiskt byggnadsverk, men även det har sitt början och sitt slut.
  •  
    Jag har funderat en del kring laktosintolerans, avsaknat av enzymet laktas och dess roll i utvecklingen. Jag håller med Emil att detta mer känns som en ''anpassning'' än en del i evolutionen. Vissa folkslag och vissa delar av jordens befolkning har ju större eller mindre antal personer som saknar laktas. Dessutom finns en gradvis avsaknad. Vore det endel i evolutionen borde genen för bildande av laktas blivit konstant eller försvunnit? Behovet av att dricka mjölk i norden borde vara större. Vi har mindre sol och får därmed mindre D-vitamin som behövs för att bygga upp ett starkt skelett. Detta har betydelse under hela livstiden. Att däremot äldre blir bensköra idag, saknade betydelse förr eftersom medelåldern var mycket låg. Man undrar vad det är för mekanismer eller vad som ligger bakom att människor i framförallt arabvärlden och Asien saknar enzymet alkoholdehydrogenas som bryter ner alkohol. Är detta också något som kan förklaras med evolution eller Lamarckism och varför skulle det vara bra i vissa delar av världen men inte på andra ställen?
  •  
    "I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder." Enligt Darwins teori, skulle det kunnat vara på det sättet att när mjölken kom in i bilden som föda för människor, så var det kanske de människor som som hade mer utvecklade laktasgener som överlevde och förde sina gener vidare. Små mutationer gjorde så man kunde dricka mjölk och bryta ner laktosen, vilket var gynnsamt för individen som då fick ökad överlevnads-chans och förde generna vidare till barn, barnbarn osv. Var de yttre förhållanderna till och med så att mjölken var en sådan viktig del av basfödan att de som hade svårt att bryta ned laktosen inte överlevde på sikt? I så fall kommer vi in på det naturliga urvalet, förutsatt att Darwins teori stämmer Alltså när mjölken kom in i bilden, föll korten så att de som hade förutsättningarna att ta vara på den överlevde. Enligt Lamarck skulle det nog låta lite annorlunda. Han skulle förklara det genom att man utvecklade egenskapen att dricka mjölk genom att göra det och sträva efter det under en lång tid. Och att dessa utvecklade egenskaper sedan skulle nedärvas till nästa generatio. Lamarck kopplar det vi gör i våra liv till vad för egenskaper nästkommande generation ärver och därmed hur raser och djur utvecklas genom tiderna. Medan Darwin förlitar sig till slumpmässiga mutationer som källan till alla våra komplexa organ och biologiska mekanismer som vi har idag. (Detta i kombination med det naturliga urvalet.) Det första jag slås av när jag jämför dessa två teorier är att tidsaspekten ser ut att skilja dem åt. Man kan efter djupare titt på Darwins teori förstå vilka otroliga tidsaspekter vi pratar om, när det gäller utvecklingen av en art. Men Lamarcks tidsaspekt är mer grumlig. Är det frågan om en, två eller tusen generationer av strävan och "behövda eg
  •  
    fortsättning.............. "behövda egenskaper" vi pratar om? Det verkar onekligen som att Lamarcks teori rör ett kortare tidsperspektiv. Men vilken teori av dessa ska man utgå ifrån då? Eller stämmer överhuvudtaget någon av dessa? Det var ju trots allt länge sedan och teorierna har vidar utvecklas sedan de först skrevs ned. Men det är ju faktiskt Darwins teori som slagit igen och som är den allmänt uppfattade "rätta" teorin idag. kanske beror det på, enligt mig, att han förklarar på ett djupare sätt över hur det går till, varifrån egenskaoerna kommer och varför arter skiljer sig åt osv. Alla komplexa biologiska fenomen och problem samt frågeställningar kan man nästan förklara med två simpla drag - mutationer i arvsmassan och naturligt urval. Även om det är svårt att förstå så låter det rimligt och det är en förklaring som håller ganska bra. "ganska" eftersom den kanske inte täcker in precis allt och det finns tvivel. Men den är i alla fall mest vetenskaplig och korrekt på de flesta plan.
  •  
    Filip, på denna tid så fanns inte ett så stort och brett utbud av kost som idag, Därför blev också kroppen nedsliten. Att arbeta hela dagarna gav en stark kropp men sänkte också livslängden dessutom. Benskörhet behöver inte bara vara att äldre människor ramlar och bryter lårbenshalsen ;) ett starkt skelett klarar belastning bättre, och för stor belastning på för klena ben under längre tid ger benskörhet och ont i skelettet. Mjölken hjälper till att förbättra styrkan. I mjölk finns Fett,protein och kolhydrater. Fettet och proteinet kan kroppen lätt ta tillvara på. kolhydrater är dessvärre bundna i laktos och kan inte brytas ner till användara kolhydrater för människor utan laktas. Människorna under denna tid drack nog mjölken eftersom den gav energin från fettet och proteinerna. De visste ju ingenting om varken energi och ännu mindre om energiformerna. Man åt och drack för att man var hungrig/törstig. Men efter ett långt intag från generation till generation så utvecklades (eller framkom) genen för laktas för att ta vara på den viktigaste energin i mjölken. Innan det så hade den bara pissats ut igen =D
  •  
    Vitaminer och mineraler får man i sig i mjölk, andelen är fortfarande så obetydligt liten så det fungerar gott och väl med mat utan mejeriprodukter =) Även om avsaknad i längden är skadligt, helt correcto! Det där med att bryta ner alkohol har nog faktiskt med precis samma sak att göra! Jag har hört någonstans att kroppen förbränner ca 2cl alkohol i timmen (källa saknas). Alkohol innehåller en enorm mängd energi. Kroppen vill ha all energi eftersom den pimitiva hjärnan gör att kroppen skall överleva, ren instinkt. Kroppen kan inte utvecklas så fort på ett sådant sätt att vi helt plötsligt bara bevöver gå till korvmojjen för att käka när vi för 2000 år sedan behövde kanske jaga i flera dagar för att få ihop tillräckligt med käk bara för att överleva. Därför vill kroppen ta tillvara på precis ALLT vad energi heter och bevara den på bästa sätt. Och alkohol innehåller som sagt stora mängder energi så det vill kroppen gärna lägga på sig mer, i inget annat syfte än att överleva Glykogenet i kroppen och musklerna håller knappt för max en dag. Madens 2kg kroppsfett räcker för en hel vecka. (allmänbildning samt bevisat i Illustrerad vetenskap nummer ?? -09) Fett är alltså en mer överlevnadsinriktad energikälla =) Ju mer man äter. Ju mer fett får man och desto bättre överlever man..... för 2000 år sen som sagt =D
  •  
    När man läser texten känns det mer som Lamarckism eftersom det inte framkommer någon direkt tidsaspekt. Texten ger enligt mig intrycket att människorna börjat dricka mjök, druckit mer mjölk, och sedan har dessa människors avkommor lyckats med detta då de anpassat sig. Darwinismen antyder istället att en mutation, för människans förmån, har gjort att någons laktas i tarmarna kvarstannat in i vuxen ålder. Detta blev till individens fördel, vilket gjorde att individen lättare kunde föra sina gener vidare. Något som under en lång tid förs över till många. Ursprungligen drack inte människan mjölk i vuxen ålder, vilket också betyder att det inte är livsviktigt för oss. Men det bringar en såpass stor fördel att människan kunde "anpassa" sig till att dricka mjölk. Dock finns det fortfarande många laktosintoleranta i världen och av Sveriges befolkning uppskattas det vara 10% som har laktosintolerans, enligt en forskning på Uppsala universitet. Detta är ändå relativt mycket. Om man ser till Darwinismen så är detta en fortgående process vilket betyder att i framtiden skulle det kunna vara så att alla tål mjölk. Ser man till människans historia skulle man nästan kunna kalla det här för en mikroevolution inom homo sapiens sapiens. Vår art har förändrats lite, genom att vi nu kan dricka mjölk vilket gett oss en fördel.
  •  
    Jag håller med om att innehållet i texten känns mer som lamarckism. Jag tror personligen inte att individen har anpassat sig för att kunna dricka mjölk. För är man laktosintolerant så är man det och jämför man då med någon som inte tål nötter så skulle denne individ inte kunna anpassa sig helt plötsligt och sedan tåla nötter... Jag tror att det måste ha skett ett naturligt urval och att de människor som har klarat av att dricka mjölken i vuxen ålder har dragit en fördel i sin överlevnad och sedan sänt sina gener vidare till näst kommande generation. Precis som Alexandra säger så är det 10% laktosintoleranta endast i Sverige, tänker man då hur många procent de finns i resterande delar av världen så bör detta enligt min mening peka på att utvecklingen fortfarande sker och att människan fortfarande förändras efter det naturliga urvalet.
fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  •  
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  •  
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
daniel_claesson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsradion | Sv... - 3 views

  •  
    Epigenetik Man har länge trott att när man klonar en organism så får man en exakt kopia. I det här programmet får vi veta att de har bevisat att det inte är så. Anledningen i det här fallet är att man klonade en honkatt. En hona har 2 X-kromosomer och vid utvecklingen måste därför vissa processer välja mellan dessa. Det leder till att det kan uppstå skillnader. Det som styr de här valen kallas epigenetik. Det går ut på att sätta på och stänga av gener genom så kallad genmetylering eller genasylering. Genmetylering stänger av en gen medan genasylering aktiverar en gen. Det här är speciellt intressant vid studier av cancersjukdomar eftersom man då hoppas kunna använda sig av genmetylering för att stänga av gener och på så sätt bromsa cancercellens delning. I och med att epigenetiken har visat att det inte bara är frågan om vilket DNA utan även hur detta används så har också nya tankar på hur miljöfaktorer kan påverka och föras vidare i arvsmassan. Vissa experiment under andra världskriget visade att epigenetiken hos avkomman påverkades av miljöfaktorer som mödrarna utsattes för. Detta kan kallas för Lamarckism[1] som i motsats till Darwinism[2] hävdar att miljön har betydelse. Det som styr genmetylering och genasylering är olika enzym. Kunskapen om dessa enzymer och hur de aktiveras är ännu ofullständig och en kartläggning liknande den som gjorts för vårt DNA planeras för att förstå epigenetiken på ett djupare plan. Källor: [1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamarckism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Evolutionsteori
  •  
    Frågan är om det är rätt att välja ett liv framför ett annat. Utgången blir ju helt olika.
fredrik_andersson

Evolution - 0 views

  •  
    Handlar om evolutionsteorin och varför vi tror på Darwin istället för Lamarck.
Dennis Bennhage

Evolution - Conservapedia - 3 views

  •  
    Här finns otroligt mycket att läsa om Evolutionsteorin, både fakta och kritik.
Niklas Karlsson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsnyheter - s... - 4 views

  • Det mänskliga genomet kartlades 2003 i det stora HUGO-projektet. Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener Idag står det klart att många sjukdomar inte bara handlar om själva DNA-sekvensen utan om faktorer runt själva genomet. Epigenetiken lovar nya möjligheter men visar också hur komplexa de genetiska mekanismerna faktiskt är.Vill man läsa mer om svensk epigenetisk forskning kan man göra det på websidan www.epigenetik.se
  •  
    Arv av egenskaper
1 - 8 of 8
Showing 20 items per page