Skip to main content

Home/ Biologi B/ Group items tagged aves

Rss Feed Group items tagged

Julia Breedh

Änder - Wikipedia - 0 views

  • Änder (Anatinae) är en underfamilj i ordningen andfåglar vars taxonomiska status är under diskussion.
  • Arterna i underfamiljen Anatinae har en bred tillplattad näbb. De simmar bra, men dyker endast som ungar, under pågående ruggning (när de inte kan flyga) eller när de blivit skadade. De håller till på grunt vatten, och betar botten på växtdelar genom att tippa kroppen framåt. Änder siktas också ofta i småbåtshamnar eller på stränder, där de främst lever på bullar och mackor. På baktån finns endast en liten antydan till simflik. Vingspegeln har ofta metallglans. Deras fötter är placerade mitt under kroppen och de rör sig bra på land
  • De häckar vid sjöar, åar och grunt vatten. Precis som bland många andra grupper inom familjen Anatidae bildar många arter inom underfamiljen par i vinterkvarteret eller under flyttningen vilket är unikt bland flyttfåglar.[
  • ...4 more annotations...
  • Andelen hanar är högre än honor hos många populationer av änder. Könskvoten varierar dock beroende på var och när man observerar en andflock eftersom hanar och honor av en del andarter övervintrar på olika bredgrader och flyttar vid olika tillfällen. Men även om man tar detta i beaktning överväger andelen hanar hos många arter. Detta beror inte på att det kläcks färre honor[1] och man vet inte varför mortaliteten skulle vara högre bland honorna men resultatet är att flyttande andflockar av exempelvis kricka, gräsand och skedand till större del består av hanar än honor.
  • Systematik Domän: Eukaryoter Eukaryota Rike: Djur Animalia Stam: Ryggsträngsdjur Chordata Understam: Ryggradsdjur Vertebrata Klass: Fåglar Aves Ordning: Andfåglar Anseriformes Familj: Egentliga andfåglar Anatidae Underfamilj: Änder Anatinae
  • Ändernas taxonomiska status och vilka arter som ska ingå i underfamiljen Anatinae har varit och är under diskussion. Terres & NAS (1991) slår exempelvis ihop alla arter inom familjen Anatidae förutom gäss, svanar och visseländer i en släktgrupp.
  • Änder
Julia Breedh

Fotosyntes - Wikipedia - 0 views

  • Fotosyntes
  • Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset.
  • Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, som finns i växtcellerna.
  • ...14 more annotations...
  • Prokaryoter har inte kloroplast.
  • som sitter på ytan av små membransäckar, tylakoider, inuti kloroplasterna.
  • Den kemiska reaktionen som binder solljuset sker genom molekyler av klorofyll
  • Processens delsteg i huvuddrag
  • Ljusreaktionerna
  • Mörkerreaktionerna
  • Processens delsteg i huvuddrag
  • Processens delsteg i huvuddrag
  • Mörkerreaktionerna
  • Processens delsteg i huvuddrag [redigera]
  • Ljusreaktionerna
  • Ljusreaktionerna [redigera]
  • Mörkerreaktionerna
  • Resultatet av dem är att energi lagrats i ATP och NADPH.
emeliec

Rådjur - Wikipedia - 0 views

  • Levnadsätt [redigera] Föda [redigera] Rådjuret är en så kallad ”selektiv-betare” vilket innebär att den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Rådjuret äter även svamp. Denna begränsning i födovalet innebär att arten är anpassad att utnyttja tidiga successionstadier i en skogs utveckling då sådana betesväxter är speciellt vanliga. Dessutom kan den leva sida vid sida med andra hjortdjur som exempelvis dovhjort, som är utpräglade gräsätare. Rådjur brukar rata växter som de flesta Allium och Fritillaria och så gott som alla som tillhör familjen Ranunculaceae, det vill säga sippor av olika slag, julrosor, akleja, stormhatt och riddarsporrar, Tagetes, Moses brinnande buske, fingerborgsblommor, brudslöja och vallmo. En del kryddväxter som malört, dragon och åbrodd gillar de inte heller, liksom grova grässorter som elefantgräs. Törel, purpurklätt, nepeta, ormrot, kungsljus, höstöga, daggkåpa, pärleternell, plymspirea och hasselört ratas också. Etologi (beteende) [redigera] Rådjurets sociala system kan enklast beskrivas som att den är ett ensamlevande djur. Geten lever tillsammans med sitt/sina årskid i ett begränsat hemområde av cirka 25 till 150 hektars storlek[3] och ses sällan i sällskap med andra vuxna djur, förutom under brunsten. Till skillnad från geten lever den vuxna bocken, från cirka 2 års ålder, under cirka 7 månader av året (mars till september) i ett revir som försvaras och vaktas aktivt mot andra bockar. Storleken på ett sådant revir varierar kraftigt men är i allmänhet 1,5 gånger större än getens[3]. Under övrig tid på året, oktober till februari, lever bocken ett stillsamt liv som i mycket påminner om getens. I jordbrukslandskap kan man dock vintertid se större grupper av rådjur (10-20 djur) som åtminstone periodvis går tillsammans i födosök. Fortplantning [redigera] Rådjurskid. Rådjurets reproduktionscykel är unik bland hjortdjuren och består av en så kallad fördröjd implantation och geten har ingen ombrunst. Detta innebär att hon bara har en chans att paras under brunsten i juli–augusti. Vidare innebär den fördröjda implantationen att efter en framgångsrik parning då ett eller flera ägg befruktats och genomgått ett antal delningsstadier så stannar fosterutvecklingen nästan helt upp. Denna ”vila” i fosterutvecklingen upphör vanligen dock i Sverige i månadsskiftet januari–februari då en normal embryonaltillväxt och implantation (i livmoderväggen) initieras. Getterna föder därefter mellan 1 och 4 kid efter 10 månaders dräktighet, i maj–juni. Två kid är det vanligaste och fyra mycket ovanligt. Kiden följer sin moderget till cirka ett års ålder då de ofta utvandrar eller åtminstone delvis lämnar mammans levnadsområde. Geten blir normalt könsmogen vid ett års ålder men inte ovanligen, vid en dålig start i livet, först vid två års ålder. Det har visats att getkid under extremt goda förhållanden i England kunnat bli betäckta redan under sitt första levnadsår.
  •  
    En text som beskriver rådjurets levnadssätt, utseende, etologi och dess historia i Sverige.
tillie j

Kranskärl - Wikipedia - 0 views

  • Kranskärl är ansvariga för att försörja hjärtmuskeln med näringsämnen och syrgas. Kranskärl är artärer som kommer från aorta. Vid koronarskleros, åderförkalkning kan förträngningar uppstå i kranskärlen vilket försämrar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Vid situationer när hjärtat behöver pumpa mer, exempelvis vid kroppsansträngning, kan blodtillflödet genom kranskärlen bli otillräckligt för att möta det ökade behovet. Detta leder till att syrebrist uppstår i hjärtat och uppfattas av patienten som kärlkramp - tryck eller smärta i bröstet som ger med sig i vila. Förträngningar eller s.k. "plack" i kranskärlen kan också bli säte för blodproppar som helt eller delvis hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. De delar av hjärtmuskeln som försörjs av kärlet kan då drabbas av en infarkt med påföljande nekros.
  •  
    Förklarar lätt hur kranskärlen fungerar och vad det är för något
Mbmizgin MB

Föra in DNA i bakterier - Genteknik, stamceller och kloning - 0 views

  • Plasmider Till detta använder man ofta plasmider - små ringslutna DNA-molekyler som finns i många bakterier vid sidan av deras normala DNA. Plasmiderna innehåller för det mesta extra arvsanlag, som bakterien kan ha nytta av ibland. Och bakterierna tar hand om dessa nästan som om de vore deras egna arvsanlag.Gentekniker har tagit sådana naturliga plasmider. Tagit bort de flesta av deras ursprungliga gener. Och i stället satt dit saker som är praktiska för genteknikerna. Så att de lätt kan använda plasmiderna till att bära in nya gener i bakterier. Föra in DNA i bakterier För att föra in DNA i en bakterie gör man sedan så här: man låter bakterierna växa och dela sig tills de växer riktigt snabbt. Då kyler man snabbt ner dem och låter dem simma i en kemikalie som heter kalciumklorid. Sedan häller genteknikern på de plasmider hon eller han vill att bakterien ska ta upp.Efter tjugo minuter på isbad har ungefär en bakterie av tiotusen tagit upp en plasmid. Då måste genteknikern ha egtt smart sätt att skilja de bakterier som tagit upp plasmiden från övriga.
c-svedhem

RIBOSOMER - 0 views

  •  
    Beskrivning av huvuddragen om vad ribosomen består av och hur den fungerar
  •  
    Ribosom
Julia Breedh

Mastcell - Wikipedia - 0 views

  • Mastcell
  • Mastceller är en celltyp i det ospecifika immunförsvaret och är en mekanism varigenom kroppen bekämpar parasiter och maskar som infekterat kroppen. De räknas som en slags Granulocyt.
  • Mastceller binder till sin yta antikroppar av typ IgE som i sin tur aktiverar utsöndring av olika typer av inflammatoriska substanser, exempelvis histamin. Mastceller är även den huvudsakliga orsaken till allergier och andra överkänslighetsreaktioner.
  • ...1 more annotation...
  • Mastceller aktiveras av typ 2 hjälpar T-celler (TH2) genom att dessa
Julia Breedh

Antigenpresenterande cell - Wikipedia - 0 views

  • Antigenpresenterande
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell (APC), cell som presenterar ett antigen för en annan cell. Detta leder till en aktivering av den andra cellen.
  • ...12 more annotations...
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell (APC), cell som presenterar ett antigen för en annan cell. Detta leder till en aktivering av den andra cellen.
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell (APC), cell som presenterar ett antigen för en annan cell. Detta leder till en aktivering av den andra cellen.
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell
  • Antigenpresenterande cell (APC), cell som presenterar ett antigen för en annan cell.
Julia Breedh

Kloroplast - Wikipedia - 0 views

  • Kloroplast
  • Kloroplaster är en typ av organeller som finns i växternas celler.
  • Kloroplasterna innehåller pigmentet klorofyll och deras uppgift är att omvandla strålningen från solen till kemisk energi. Den kemiska energin, i form av ATP och NADPH, kan sedan användas till att bygga upp olika delar av växten.
Julia Breedh

Celler och vävnader - 0 views

  • Celler och vävnader / Vävnader
  • Vävnader består av celler som har likartat utseende och samma egenskaper. Cellerna fogas ihop till olika vävnader för att tillsammans kunna utföra vissa funktioner.
  • Celler och vävnader / Vävnader
  • ...3 more annotations...
  • Vävnader består av celler som har likartat utseende och samma egenskaper.
  • Kroppens olika vävnader kan delas in i fyra grupperepitelvävnadstödjevävnadnervvävnadmuskelvävnad.
  • Epitelvävnad finns i hud och slemhinnorHud och slemhinnor i kroppen kallas för epitelvävnad och finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt. Vävnaden bygger bland annat upp kroppens körtlar, magslemhinnan och slemhinnan i munnen. Typiskt för epitelvävnad är att cellerna ligger tätt ihop på ett underliggande skikt, som kallas basalmembran. Membranet i sin tur sitter fast i vävnaderna som finns under. Cellerna ligger i ett eller flera lager på basalmembranet. Epitelet blir mer motståndskraftigt ju fler lager det har. Cellerna närmast basalmembranet förnyas genom celldelning. På så sätt slits inte epitelet ut.
Julia Breedh

Ryggmärg - Wikipedia - 0 views

  • Ryggmärg
  • Ryggmärgens huvudsakliga funktion är att förmedla nervimpulser mellan kroppens perifera organ och hjärnan.
  • Ryggmärgen (latin: medulla spinalis) är en tunn, rörformig förlängning av det centrala nervsystemet som sträcker sig från hjärnan ned i kotpelaren och omsluts av ryggkotorna.
Julia Breedh

Sjukvårdstolkning - 0 views

  • Vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas uppbyggnad. Människokroppens anatomi brukar också kallas humananatomi.
  • Vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas uppbyggnad. Människokroppens anatomi brukar också kallas humananatomi.
  •  
    Förklaring av den medicinska termen "Anatomi"
lovisa

Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Medicinska bilder/Anatomi - 0 views

  • Medicinska bilder/Anatomi
  •  
    Helsingborgs lasarett har en webbsida, som speciellt är inriktitat på människans biologi/medicinsk biologi. Till hjälp har dom olika former av bildmedia, för att förklara kroppens organ i bildform.
Julia Breedh

Sensoriska ganglier - 1 views

  • Sensoriska ganglier Ganglier är samlingar av nervcellskroppar, axoner och dendriter utanför CNS. I ett ganglion finns en typ av gliaceller, satellitceller, som omger nervcellskropparna.  Dorsalrotsganglier (spinalganglier) ligger precis utanför ryggmärgen och innehåller de nervcellskroppar vars axon (sensoriska afferenter) förmedlar primär sensorisk information från kroppen in till ryggmärgen.
tillie j

Evolutionsteori.se - 0 views

  •  
    "Länkar Innehåll på sidan" Mängder av länkar angående evolutionsteorin
tillie j

nudt9.jpg (JPEG-bild, 574x642 pixlar) - Skalad (85%) - 0 views

  •  
    modell av hydrolas enzym
tillie j

mpr.jpg (JPEG-bild, 420x392 pixlar) - 0 views

  •  
    modell av enodomen
tillie j

Golgi apparatus - 0 views

  • animated overview of the Golgi apparatus
  •  
    Animation av golgiapparatens funktion. Enkel att förstå trots att den är på engelska. Finns även om andra organeller än golgiapparaten.
tillie j

File:Nucleus ER golgi.svg - Wikipedia, the free encyclopedia - 1 views

  •  
    Modell av gogliapparaten. Wikipedia.
1 - 20 of 42 Next › Last »
Showing 20 items per page