Biologi B

Mammals also evolved from reptiles, but not from the same group as did birds, and must have developed their double circulation independently from early reptiles. Nevertheless, several parallel changes occurred, such as the common incorporation of the sinus venosus into the right auricle. The most striking manifestation of different origins is seen in the mammalian aorta, which leaves the left ventricle and curves to the left. The aorta corresponds to the left half of the systemic arch, while the right is missing. The carotid arteries arise from the left systemic arch (aorta), though their precise position varies among mammals. The arterial system is asymmetric, as in birds, but in the opposite way.

The heart of both mammals and birds is a double pump, powering two systems of vessels with different characteristics. The left ventricle has a thicker layer of muscle around it, a necessary adaptation for powering its beat against the high resistance of the extensive systemic circulation throughout the body. The right ventricle has a thinner wall, consistent with its role in pumping blood to the lungs against a much lower resistance.

Hearts

The circulatory system

Rådjur och dovhjortar

Födoval och rumsliga fördelningDär både dovhjortar och rådjur förekommer inom samma område uppehåller de sig oftast inte i samma biotop. Detta beror troligtvis på att de två arterna äter olika växter och växtdelar (har skilda födopreferenser). Dovhjortar är utpräglade gräsätare medan rådjuren är utpräglade ört- och lövätare.

En ytterligare faktor är rådjurets känslighet för inälvsparasiter vilket skulle kunna påverka rådjur som försöker leva i områden med täta dovhjortspopulationer på längre sikt.

The Biological Evolution of the Heart

Fåglarnas matspjälkningssystem är unikt, med en kräva för förvaring och en muskelmage som innehåller svalda stenar som används till att mala föda för att kompensera för frånvaron av tänder

Kranskärl är ansvariga för att försörja hjärtmuskeln med näringsämnen och syrgas. Kranskärl är artärer som kommer från aorta. Vid koronarskleros, åderförkalkning kan förträngningar uppstå i kranskärlen vilket försämrar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Vid situationer när hjärtat behöver pumpa mer, exempelvis vid kroppsansträngning, kan blodtillflödet genom kranskärlen bli otillräckligt för att möta det ökade behovet. Detta leder till att syrebrist uppstår i hjärtat och uppfattas av patienten som kärlkramp - tryck eller smärta i bröstet som ger med sig i vila. Förträngningar eller s.k. "plack" i kranskärlen kan också bli säte för blodproppar som helt eller delvis hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. De delar av hjärtmuskeln som försörjs av kärlet kan då drabbas av en infarkt med påföljande nekros.

anatomy of a bird

Levnadsätt [redigera] Föda [redigera] Rådjuret är en så kallad ”selektiv-betare” vilket innebär att den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Rådjuret äter även svamp. Denna begränsning i födovalet innebär att arten är anpassad att utnyttja tidiga successionstadier i en skogs utveckling då sådana betesväxter är speciellt vanliga. Dessutom kan den leva sida vid sida med andra hjortdjur som exempelvis dovhjort, som är utpräglade gräsätare. Rådjur brukar rata växter som de flesta Allium och Fritillaria och så gott som alla som tillhör familjen Ranunculaceae, det vill säga sippor av olika slag, julrosor, akleja, stormhatt och riddarsporrar, Tagetes, Moses brinnande buske, fingerborgsblommor, brudslöja och vallmo. En del kryddväxter som malört, dragon och åbrodd gillar de inte heller, liksom grova grässorter som elefantgräs. Törel, purpurklätt, nepeta, ormrot, kungsljus, höstöga, daggkåpa, pärleternell, plymspirea och hasselört ratas också. Etologi (beteende) [redigera] Rådjurets sociala system kan enklast beskrivas som att den är ett ensamlevande djur. Geten lever tillsammans med sitt/sina årskid i ett begränsat hemområde av cirka 25 till 150 hektars storlek[3] och ses sällan i sällskap med andra vuxna djur, förutom under brunsten. Till skillnad från geten lever den vuxna bocken, från cirka 2 års ålder, under cirka 7 månader av året (mars till september) i ett revir som försvaras och vaktas aktivt mot andra bockar. Storleken på ett sådant revir varierar kraftigt men är i allmänhet 1,5 gånger större än getens[3]. Under övrig tid på året, oktober till februari, lever bocken ett stillsamt liv som i mycket påminner om getens. I jordbrukslandskap kan man dock vintertid se större grupper av rådjur (10-20 djur) som åtminstone periodvis går tillsammans i födosök. Fortplantning [redigera] Rådjurskid. Rådjurets reproduktionscykel är unik bland hjortdjuren och består av en så kallad fördröjd implantation och geten har ingen ombrunst. Detta innebär att hon bara har en chans att paras under brunsten i juli–augusti. Vidare innebär den fördröjda implantationen att efter en framgångsrik parning då ett eller flera ägg befruktats och genomgått ett antal delningsstadier så stannar fosterutvecklingen nästan helt upp. Denna ”vila” i fosterutvecklingen upphör vanligen dock i Sverige i månadsskiftet januari–februari då en normal embryonaltillväxt och implantation (i livmoderväggen) initieras. Getterna föder därefter mellan 1 och 4 kid efter 10 månaders dräktighet, i maj–juni. Två kid är det vanligaste och fyra mycket ovanligt. Kiden följer sin moderget till cirka ett års ålder då de ofta utvandrar eller åtminstone delvis lämnar mammans levnadsområde. Geten blir normalt könsmogen vid ett års ålder men inte ovanligen, vid en dålig start i livet, först vid två års ålder. Det har visats att getkid under extremt goda förhållanden i England kunnat bli betäckta redan under sitt första levnadsår.

Sambandet mellan medelslaktvikten hos vuxna älgar och tiden för ... Evolution of life histories of mammals - Theory and pattern. Yale University Press, New ...

Perissodactyla eller uddtåiga klövdjur. »Perisso-dactyla som ordning uppkom troligen på norra halvklotet. . . från någon ännu okänd släkting till eocena condylarter eller protoungulater.»