Group items tagged

The Golgi apparatus (also called the Golgi bodies, Golgi complex, dictyosome, or more colloquially Golgi) is an organelle found in most eukaryotic cells. It was identified in 1898 by the Italian physician Camillo Golgi and was named after him.

Fil:Cellorganeller pic swe 27-05-2007.png

Golgiapparaten är en organell som förekommer i eukaryota celler

A vesicle is a bubble of liquid within a cell. More technically, a vesicle is a small, intracellular, membrane-enclosed sac that stores or transports substances within a cell. Vesicles form naturally because of the properties of lipid membranes (see micelle). Most vesicles have specialized functions depending on what materials they contain.

Cancer (medical term: malignant neoplasm) is a class of diseases in which a group of cells display uncontrolled growth

A plasmid is an extra-chromosomal DNA molecule separate from the chromosomal DNA which is capable of replicating independently of the chromosomal DNA.[1] In many cases, it is circular and double-stranded. Plasmids usually occur naturally in bacteria, but are sometimes found in eukaryotic organisms (e.g., the 2-micrometre-ring in Saccharomyces cerevisiae). Plasmid size varies from 1 to over 1,000 kilobase pairs (kbp).[2][3][4] The number of identical plasmids within a single cell can range anywhere from one to even thousands under some circumstances. Plasmids can be considered to be part of the mobilome, since they are often associated with conjugation, a mechanism of horizontal gene transfer.

Plasmids used in genetic engineering are called vectors. Plasmids serve as important tools in genetics and biotechnology labs, where they are commonly used to multiply (make many copies of) or express particular genes.[2] Many plasmids are commercially available for such uses. The gene to be replicated is inserted into copies of a plasmid containing genes that make cells resistant to particular antibiotics and a multiple cloning site (MCS, or polylinker), which is a short region containing several commonly used restriction sites allowing the easy insertion of DNA fragments at this location. Next, the plasmids are inserted into bacteria by a process called transformation. Then, the bacteria are exposed to the particular antibiotics. Only bacteria which take up copies of the plasmid survive , since the plasmid makes them resistant. In particular, the protecting genes are expressed (used to make a protein) and the expressed protein breaks down the antibiotics. In this way the antibiotics act as a filter to select only the modified bacteria

Bacterial conjugation is often incorrectly regarded as the bacterial equivalent of sexual reproduction or mating. It is not actually sexual, as it does not involve the fusing of gametes and the creation of a zygote, nor is there equal exchange of genetic material. It is merely the transfer of genetic information from a donor cell to a recipient. In order to perform conjugation, one of the bacteria, the donor, must play host to a conjugative or mobilizable genetic element, most often a conjugative or mobilizable plasmid or transposon.[4][5] Most conjugative plasmids have systems ensuring that the recipient cell does not already contain a similar element. A transformed cell is known as a transconjugant.

Cilium-related disease Ciliary defects can lead to a number of human diseases. Genetic mutations compromising the proper functioning of cilia, ciliopathies, can cause chronic disorders such as primary ciliary dyskinesia (PCD), nephronophthisis or Senior-Loken syndrome. In addition, a defect of the primary cilium in the renal tube cells can lead to polycystic kidney disease (PKD). In another genetic disorder called Bardet-Biedl syndrome (BBS), the mutant gene products are the components in the basal body and cilia[4]. Lack of functional cilia in female Fallopian tubes can cause ectopic pregnancy. A fertilized ovum may not reach the uterus if the cilia are unable to move it there. In such a case, the ovum will implant in the Fallopian tubes, causing a tubal pregnancy, the most common form of ectopic pregnancy.[citation needed] Since the flagellum of human sperm is actually a modified cilium, ciliary dysfunction can also be responsible for male infertility.[8] Of interest, there is an association of primary ciliary dyskinesia with left-right anatomic abnormalities such as situs inversus (a combination of findings known as Kartagener's syndrome) and other heterotaxic defects. These left-right anatomic abnormalities can also result in congenital heart disease.[9] In fact, it has been shown that proper cilial function is responsible for the normal left-right asymmetry in mammals.[10]

Levnadsätt [redigera] Föda [redigera] Rådjuret är en så kallad ”selektiv-betare” vilket innebär att den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Rådjuret äter även svamp. Denna begränsning i födovalet innebär att arten är anpassad att utnyttja tidiga successionstadier i en skogs utveckling då sådana betesväxter är speciellt vanliga. Dessutom kan den leva sida vid sida med andra hjortdjur som exempelvis dovhjort, som är utpräglade gräsätare. Rådjur brukar rata växter som de flesta Allium och Fritillaria och så gott som alla som tillhör familjen Ranunculaceae, det vill säga sippor av olika slag, julrosor, akleja, stormhatt och riddarsporrar, Tagetes, Moses brinnande buske, fingerborgsblommor, brudslöja och vallmo. En del kryddväxter som malört, dragon och åbrodd gillar de inte heller, liksom grova grässorter som elefantgräs. Törel, purpurklätt, nepeta, ormrot, kungsljus, höstöga, daggkåpa, pärleternell, plymspirea och hasselört ratas också. Etologi (beteende) [redigera] Rådjurets sociala system kan enklast beskrivas som att den är ett ensamlevande djur. Geten lever tillsammans med sitt/sina årskid i ett begränsat hemområde av cirka 25 till 150 hektars storlek[3] och ses sällan i sällskap med andra vuxna djur, förutom under brunsten. Till skillnad från geten lever den vuxna bocken, från cirka 2 års ålder, under cirka 7 månader av året (mars till september) i ett revir som försvaras och vaktas aktivt mot andra bockar. Storleken på ett sådant revir varierar kraftigt men är i allmänhet 1,5 gånger större än getens[3]. Under övrig tid på året, oktober till februari, lever bocken ett stillsamt liv som i mycket påminner om getens. I jordbrukslandskap kan man dock vintertid se större grupper av rådjur (10-20 djur) som åtminstone periodvis går tillsammans i födosök. Fortplantning [redigera] Rådjurskid. Rådjurets reproduktionscykel är unik bland hjortdjuren och består av en så kallad fördröjd implantation och geten har ingen ombrunst. Detta innebär att hon bara har en chans att paras under brunsten i juli–augusti. Vidare innebär den fördröjda implantationen att efter en framgångsrik parning då ett eller flera ägg befruktats och genomgått ett antal delningsstadier så stannar fosterutvecklingen nästan helt upp. Denna ”vila” i fosterutvecklingen upphör vanligen dock i Sverige i månadsskiftet januari–februari då en normal embryonaltillväxt och implantation (i livmoderväggen) initieras. Getterna föder därefter mellan 1 och 4 kid efter 10 månaders dräktighet, i maj–juni. Två kid är det vanligaste och fyra mycket ovanligt. Kiden följer sin moderget till cirka ett års ålder då de ofta utvandrar eller åtminstone delvis lämnar mammans levnadsområde. Geten blir normalt könsmogen vid ett års ålder men inte ovanligen, vid en dålig start i livet, först vid två års ålder. Det har visats att getkid under extremt goda förhållanden i England kunnat bli betäckta redan under sitt första levnadsår.