Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items matching "sexuell" in title, tags, annotations or url

Group items matching
in title, tags, annotations or url

Sort By: Relevance | Date Filter: All | Bookmarks | Topics Simple Middle
caroline svensson

Naturligt urval - Wikipedia - 1 views

  • Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning.
  • Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.
  • En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga.
  • ...1 more annotation...
  • Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika könen investerar olika mycket tid och resurser i sin avkomma. Därför anses anisogami vara den ultimata orsaken till att sexuell selektion uppkommit. Ju mindre tid en individ investerar i sin avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den få med andra partners. Det kön som investerar mest i avkomman kommer att vara den begränsande faktorn för hur många avkommor som produceras inom populationen. Det begränsande könet är därför det kön som i första hand väljer partner. Individer av det kön som inte är begränsande kan få avkommor med flera olika partners under samma parningssäsong. Detta kön (oftast hanen) har har även en mycket högre livstidsreproduktionspotential. Hos däggdjur är det nästan undantagslöst honan som investerar mest i avkomman men hos många fiskar, amfibier och fåglar är det hanarna som tar hand om äggen och ungarna, därför är det då han som investerar mest i avkomman.
  •  
    Kort text som beskriver det naturliga urvalet och vad den har för betydelse i den naturliga delprocessen i evolutionen. Samt vad det är som gör att den specifika individens gener förs vidare till vidare generationer med hjälp av avkomman.
  • ...1 more comment...
  •  
    Fick lite bättre grepp om hur evolution påverkas av både slumpmässig mutation och miljön när jag läste texten. Charles Darwin och Alfred Russel Wallace påstod att det var det naturliga urvalet som var förklaringen till skillnaderna mellan olika arter. Grunden för det naturliga urvalet är att alla levande varelser inom en viss art är olika. De har olika genotyper och därför också olika fenotyper. Egenskaperna gör det lättare att överleva och sedan kunna föröka sig. Arvsanlagen förs vidare till en ny generation och andelen gynnsamma arvsanlag i den kommande generationen ökar.
  •  
    "De har olika genotyper och därför också olika fenotyper." Jag tror du är helt medveten om detta, men olika genotyper betyder inte nödvändigtvis olika fenotyper. Om vi tar exemplet med en heterozygot Aa som parar sig med en annan heterozygot Aa: Genotyper: AA, Aa, aA, aa Fenotyper: A, a Detta betyder att, även om dom har en fenotyp som ger dom en större chans att överleva, kan dom ha en genotyp som ger dom recessiva anlag för att inte överleva lika lätt. Dessa kan bryta ut i senare generationer på grund av förändringar i klimtatet, som att dom blir utsatta för strålning, för att ta ett extremt exempel. Eller en ärftlig sjukdom som gör att det dominanta anlaget inte fungerar som det ska, kan bryta ut. Det är förstås, om detta bryter ut innan den recessiva genen för sämre överlevnad helt har avlats bort.
  •  
    Bra poäng, även om en organism har en fenotyp som ger dem en fördel och lättare för överlevnad så kan dem inom denna genotypen ha en gen som ger dem recessiva anlag för en mutation som försvårar överlevnads chanserna. Vissa genpar ger också samma fenotyp som att AA, Aa och aA ger fenotypen A medan aa ger a. Det finns alltså fler genotyper än fenotyper. Men det är tack vare att det finns olika fenotyper som det naturliga urvalet kan ske.
Karolina Jergling

Sten Bergmans paradisfåglar förvånar - Naturhistoriska riksmuseet - 4 views

  • Paradisfåglar, med sin spektakulära fjäderprakt, används ofta som symboliskt exempel på sexuellt urval – urval genom partnerval. Nya resultat i en studie från Naturhistoriska riksmuseet går tvärs emot vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval påskyndar evolutione
  • – Ända sedan Darwins tid har just paradisfåglarna varit symbol för sexuellt urval och det var därför förvånande att se att varken utvecklingen av fjäderdräkten eller uppkomsten av nya arter hos dessa fåglar har gått snabbare än hos andra kråkfåglar, säger forskaren Martin Irestedt vid Naturhistoriska riksmuseet.
    • Karolina Jergling
       
      Såhär förklarade Darwin sexuellt urval "Och det leder mig in på att nämna något om vad jag kallar sexuellt urval. Detta beror inte på kampen för tillvaron, utan på en kamp mellan hannar för att få tillgång till honor; resultatet blir inte att den som misslyckas dör utan att denne endast får ett fåtal el­ ler inga avkomlingar alls. " Alltså^, menar han att det sexuella urvalet delvis styr hur evoulutionen skapas och därmed vill jag ha snarare ha en debatt om att det kanske inte är slumpvist hur evolutionen fortskrider.. Och att de där med har rätt att sexuellt urval påverkar men inte påskyndar. Jag tänker också, konstanterade vi inte att evoulutionen sker under århundraden, och det kan inte inte ha skett så många geneationer.. Jag tycker också att det verkar som om de är lite snabba med sin jämföring mellan paradisfåglar och vanliga kråkor. För visst finns den sexuella urvalet hos kråkor med!? Även om vi inte ser det lika tydligt?
  • Naturligt urval och sexuellt urval är två mekansimer som Darwin förklarade evolutionen med. Medan naturligt urval handlar om egenskaper som ökar chansen att överleva, så handlar sexuellt urval om att locka till sig en partner för att föra sina gener vidare. Paradisfåglar är exempel på detta där ornament och parningsritualer avgör vem som får föra sina gener vidare till nästa generation.
  • ...1 more annotation...
  • forskarna upptäckte att vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval skulle påskynda evolutionen kanske inte är så generell.
Ida Wästeräng

Naturligt urval - Wikipedia - 0 views

  •  
    Wikipedia om naturligt urval. Bör nog kolla trovärdigheten gentemot eng wikipedia.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
1 - 5 of 5
Showing 20 items per page