Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged Selektion

Rss Feed Group items tagged

fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  •  
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  •  
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
filip_hedlundh

Naturlig selektion för laktostolerans - 3 views

  • Våra förfäder behövde inte kunna bryta ned (digerera) mjölk efter amningsperioden eftersom färsk mjölk inte fanns tillgängligt innan djuren togs om hand. Detta skedde för första gången för ca 9000 år sedan. Närvaron av färsk mjölk utgjorde ett positivt selektivt tryck för enzymet laktas att kvarstanna i tarmarna ända tills man blev vuxen. Swallow analyserade med utgång från laktasgenernas utseende de krafter som har lett till att vi idag kan dricka mjölk även när vi blir äldre. Forskarna utgår från att människor utvandrade från Afrika innan färsk mjölk blev tillgängligt . Medan afrikaner har en bred genetisk diversifiering i genen för laktose så har icke-afrikaner en homogenare laktos gen. I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder. Personer som bor i norra Europa har en lång historia av färsk mjölkkonsumtion och de är också de enda folkgrupper som har en kvarstående produktion av laktas. Personer som lever i norra Europa har också gemensamt en viss markör bredvid laktasgenen som forskarna tror har ett samband med förmågan att digerera mjölk. Förmågan att utnyttja mjölk utgjorde enligt forskarna en selektiv fördel för befolkningen som i sin tur påverkade generna för laktas. De selektiva fördelarna av mjölk skulle kunna vara bättre nutrition och bättre kalcium upptag. Forskarna hoppas kunna utöka sina studier för att ytterligare bekräfta sambandet mellan kultur och genetik.
  •  
    Jag tycker att detta ämne faktiskt mer skulle klassas som Lamarckism då det mer tillliknas ''anpassning'' framför naturligt selektion. Dock så stämmer inte Lamarckism. Men vill påstå att texten är skriven i ett mer ''anpassningsvis'' skrivet upplägg. Texten borde skriva om så det mera blev som ett ''naturligt urval'' och slumpässiga mutationer. Men frågan är om detta är hela sanningen? Men vad var det som gjorde att vi även vid äldre år fortsatte att framställa och bevara enzymet laktas som klipper ner laktos. Vad var det som gjorde att en naturlig selektion av laktos uppkom? Min teori är att levnadsstandarden utvecklades med decennierna. En primitiv med dock fungerande läkekonst utvecklades med raska kliv! Bättre bostäder i form med att samhället mer utvecklades från jägar och samlarsamhälle till ett jordbruks och boskapssamhälle där individerna kunde bosätta sig. Förr så levde en vanlig människa till ungefär 35 år, innan hon dukade under av då naturliga dödsjukdommar (kallbrand,vintersjukdomar etc etc) och att kroppen mera användes mycket hårdare än när redskap och hjälpdjur började användas. Nu började människorna att dricka mjölk och grädde, och även också leva längre eftersom levnadsstandarden blev högre så behövdes också ett starkare skelett. Kroppen utvecklade då i sikt enzymet laktas för att stanna. Detta bidrog med att en rikare kost med kalcium fanns och konsumerades ---> benskönheten minskade. Eftersom människorna kunde bli äldre så var behovet av ett starkare skelett nödvändigt som kunde hålla bättre i längden. Människans medel livslängd ökade. Men ju äldre man blir desto lättare blir det att utveckla andra sjukdomar. Kroppen är inte byggd för att överleva i all oändlighet. Cancer är mycket vanligt i äldre år. Jag började bli lite skeptiskt mot om det är värt att forska om botemedel mot cancer för främst äldre personer. Många får det som att
  • ...6 more comments...
  •  
    Många får det som att låta som att cancer är något relativt nytt. Men i själva verket så har det alltid funnits där. Det kommer bara ju äldre man blir. Vissa sjukdomar är faktiskt till för att, ja det låter kanske inte för humant ''rena och rensa'' upp på jorden för att vi inte skall bli överpoluplerade utrotar man cancer kommer denna att bli ersatt av något annat. Människokroppen är ett fantastiskt byggnadsverk, men även det har sitt början och sitt slut.
  •  
    Jag har funderat en del kring laktosintolerans, avsaknat av enzymet laktas och dess roll i utvecklingen. Jag håller med Emil att detta mer känns som en ''anpassning'' än en del i evolutionen. Vissa folkslag och vissa delar av jordens befolkning har ju större eller mindre antal personer som saknar laktas. Dessutom finns en gradvis avsaknad. Vore det endel i evolutionen borde genen för bildande av laktas blivit konstant eller försvunnit? Behovet av att dricka mjölk i norden borde vara större. Vi har mindre sol och får därmed mindre D-vitamin som behövs för att bygga upp ett starkt skelett. Detta har betydelse under hela livstiden. Att däremot äldre blir bensköra idag, saknade betydelse förr eftersom medelåldern var mycket låg. Man undrar vad det är för mekanismer eller vad som ligger bakom att människor i framförallt arabvärlden och Asien saknar enzymet alkoholdehydrogenas som bryter ner alkohol. Är detta också något som kan förklaras med evolution eller Lamarckism och varför skulle det vara bra i vissa delar av världen men inte på andra ställen?
  •  
    "I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder." Enligt Darwins teori, skulle det kunnat vara på det sättet att när mjölken kom in i bilden som föda för människor, så var det kanske de människor som som hade mer utvecklade laktasgener som överlevde och förde sina gener vidare. Små mutationer gjorde så man kunde dricka mjölk och bryta ner laktosen, vilket var gynnsamt för individen som då fick ökad överlevnads-chans och förde generna vidare till barn, barnbarn osv. Var de yttre förhållanderna till och med så att mjölken var en sådan viktig del av basfödan att de som hade svårt att bryta ned laktosen inte överlevde på sikt? I så fall kommer vi in på det naturliga urvalet, förutsatt att Darwins teori stämmer Alltså när mjölken kom in i bilden, föll korten så att de som hade förutsättningarna att ta vara på den överlevde. Enligt Lamarck skulle det nog låta lite annorlunda. Han skulle förklara det genom att man utvecklade egenskapen att dricka mjölk genom att göra det och sträva efter det under en lång tid. Och att dessa utvecklade egenskaper sedan skulle nedärvas till nästa generatio. Lamarck kopplar det vi gör i våra liv till vad för egenskaper nästkommande generation ärver och därmed hur raser och djur utvecklas genom tiderna. Medan Darwin förlitar sig till slumpmässiga mutationer som källan till alla våra komplexa organ och biologiska mekanismer som vi har idag. (Detta i kombination med det naturliga urvalet.) Det första jag slås av när jag jämför dessa två teorier är att tidsaspekten ser ut att skilja dem åt. Man kan efter djupare titt på Darwins teori förstå vilka otroliga tidsaspekter vi pratar om, när det gäller utvecklingen av en art. Men Lamarcks tidsaspekt är mer grumlig. Är det frågan om en, två eller tusen generationer av strävan och "behövda eg
  •  
    fortsättning.............. "behövda egenskaper" vi pratar om? Det verkar onekligen som att Lamarcks teori rör ett kortare tidsperspektiv. Men vilken teori av dessa ska man utgå ifrån då? Eller stämmer överhuvudtaget någon av dessa? Det var ju trots allt länge sedan och teorierna har vidar utvecklas sedan de först skrevs ned. Men det är ju faktiskt Darwins teori som slagit igen och som är den allmänt uppfattade "rätta" teorin idag. kanske beror det på, enligt mig, att han förklarar på ett djupare sätt över hur det går till, varifrån egenskaoerna kommer och varför arter skiljer sig åt osv. Alla komplexa biologiska fenomen och problem samt frågeställningar kan man nästan förklara med två simpla drag - mutationer i arvsmassan och naturligt urval. Även om det är svårt att förstå så låter det rimligt och det är en förklaring som håller ganska bra. "ganska" eftersom den kanske inte täcker in precis allt och det finns tvivel. Men den är i alla fall mest vetenskaplig och korrekt på de flesta plan.
  •  
    Filip, på denna tid så fanns inte ett så stort och brett utbud av kost som idag, Därför blev också kroppen nedsliten. Att arbeta hela dagarna gav en stark kropp men sänkte också livslängden dessutom. Benskörhet behöver inte bara vara att äldre människor ramlar och bryter lårbenshalsen ;) ett starkt skelett klarar belastning bättre, och för stor belastning på för klena ben under längre tid ger benskörhet och ont i skelettet. Mjölken hjälper till att förbättra styrkan. I mjölk finns Fett,protein och kolhydrater. Fettet och proteinet kan kroppen lätt ta tillvara på. kolhydrater är dessvärre bundna i laktos och kan inte brytas ner till användara kolhydrater för människor utan laktas. Människorna under denna tid drack nog mjölken eftersom den gav energin från fettet och proteinerna. De visste ju ingenting om varken energi och ännu mindre om energiformerna. Man åt och drack för att man var hungrig/törstig. Men efter ett långt intag från generation till generation så utvecklades (eller framkom) genen för laktas för att ta vara på den viktigaste energin i mjölken. Innan det så hade den bara pissats ut igen =D
  •  
    Vitaminer och mineraler får man i sig i mjölk, andelen är fortfarande så obetydligt liten så det fungerar gott och väl med mat utan mejeriprodukter =) Även om avsaknad i längden är skadligt, helt correcto! Det där med att bryta ner alkohol har nog faktiskt med precis samma sak att göra! Jag har hört någonstans att kroppen förbränner ca 2cl alkohol i timmen (källa saknas). Alkohol innehåller en enorm mängd energi. Kroppen vill ha all energi eftersom den pimitiva hjärnan gör att kroppen skall överleva, ren instinkt. Kroppen kan inte utvecklas så fort på ett sådant sätt att vi helt plötsligt bara bevöver gå till korvmojjen för att käka när vi för 2000 år sedan behövde kanske jaga i flera dagar för att få ihop tillräckligt med käk bara för att överleva. Därför vill kroppen ta tillvara på precis ALLT vad energi heter och bevara den på bästa sätt. Och alkohol innehåller som sagt stora mängder energi så det vill kroppen gärna lägga på sig mer, i inget annat syfte än att överleva Glykogenet i kroppen och musklerna håller knappt för max en dag. Madens 2kg kroppsfett räcker för en hel vecka. (allmänbildning samt bevisat i Illustrerad vetenskap nummer ?? -09) Fett är alltså en mer överlevnadsinriktad energikälla =) Ju mer man äter. Ju mer fett får man och desto bättre överlever man..... för 2000 år sen som sagt =D
  •  
    När man läser texten känns det mer som Lamarckism eftersom det inte framkommer någon direkt tidsaspekt. Texten ger enligt mig intrycket att människorna börjat dricka mjök, druckit mer mjölk, och sedan har dessa människors avkommor lyckats med detta då de anpassat sig. Darwinismen antyder istället att en mutation, för människans förmån, har gjort att någons laktas i tarmarna kvarstannat in i vuxen ålder. Detta blev till individens fördel, vilket gjorde att individen lättare kunde föra sina gener vidare. Något som under en lång tid förs över till många. Ursprungligen drack inte människan mjölk i vuxen ålder, vilket också betyder att det inte är livsviktigt för oss. Men det bringar en såpass stor fördel att människan kunde "anpassa" sig till att dricka mjölk. Dock finns det fortfarande många laktosintoleranta i världen och av Sveriges befolkning uppskattas det vara 10% som har laktosintolerans, enligt en forskning på Uppsala universitet. Detta är ändå relativt mycket. Om man ser till Darwinismen så är detta en fortgående process vilket betyder att i framtiden skulle det kunna vara så att alla tål mjölk. Ser man till människans historia skulle man nästan kunna kalla det här för en mikroevolution inom homo sapiens sapiens. Vår art har förändrats lite, genom att vi nu kan dricka mjölk vilket gett oss en fördel.
  •  
    Jag håller med om att innehållet i texten känns mer som lamarckism. Jag tror personligen inte att individen har anpassat sig för att kunna dricka mjölk. För är man laktosintolerant så är man det och jämför man då med någon som inte tål nötter så skulle denne individ inte kunna anpassa sig helt plötsligt och sedan tåla nötter... Jag tror att det måste ha skett ett naturligt urval och att de människor som har klarat av att dricka mjölken i vuxen ålder har dragit en fördel i sin överlevnad och sedan sänt sina gener vidare till näst kommande generation. Precis som Alexandra säger så är det 10% laktosintoleranta endast i Sverige, tänker man då hur många procent de finns i resterande delar av världen så bör detta enligt min mening peka på att utvecklingen fortfarande sker och att människan fortfarande förändras efter det naturliga urvalet.
Patrick Snäll

Vad är evolution? - 1 views

  • Evolution betyder utveckling
  • genetisk variation.
  • En viktig sak med gener är att de ofta finns i olika former (alleler),
  • ...2 more annotations...
  • Selektion
  • Alltså: selektion sker när olika individer av en art får olika många ungar
  •  
    förklarar grundligt g-nivå om evolution, hur nya arter bildas m.m.
  •  
    Förklarar evolutionen samt hur den fungerar. Vilka byggstenar krävs för att en art skall kunna evolvera? Ta reda på det här!
  •  
    Har du tagit reda på mer?
caroline svensson

Naturligt urval - Wikipedia - 1 views

  • Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning.
  • Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.
  • En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga.
  • ...1 more annotation...
  • Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika könen investerar olika mycket tid och resurser i sin avkomma. Därför anses anisogami vara den ultimata orsaken till att sexuell selektion uppkommit. Ju mindre tid en individ investerar i sin avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den få med andra partners. Det kön som investerar mest i avkomman kommer att vara den begränsande faktorn för hur många avkommor som produceras inom populationen. Det begränsande könet är därför det kön som i första hand väljer partner. Individer av det kön som inte är begränsande kan få avkommor med flera olika partners under samma parningssäsong. Detta kön (oftast hanen) har har även en mycket högre livstidsreproduktionspotential. Hos däggdjur är det nästan undantagslöst honan som investerar mest i avkomman men hos många fiskar, amfibier och fåglar är det hanarna som tar hand om äggen och ungarna, därför är det då han som investerar mest i avkomman.
  •  
    Kort text som beskriver det naturliga urvalet och vad den har för betydelse i den naturliga delprocessen i evolutionen. Samt vad det är som gör att den specifika individens gener förs vidare till vidare generationer med hjälp av avkomman.
  • ...1 more comment...
  •  
    Fick lite bättre grepp om hur evolution påverkas av både slumpmässig mutation och miljön när jag läste texten. Charles Darwin och Alfred Russel Wallace påstod att det var det naturliga urvalet som var förklaringen till skillnaderna mellan olika arter. Grunden för det naturliga urvalet är att alla levande varelser inom en viss art är olika. De har olika genotyper och därför också olika fenotyper. Egenskaperna gör det lättare att överleva och sedan kunna föröka sig. Arvsanlagen förs vidare till en ny generation och andelen gynnsamma arvsanlag i den kommande generationen ökar.
  •  
    "De har olika genotyper och därför också olika fenotyper." Jag tror du är helt medveten om detta, men olika genotyper betyder inte nödvändigtvis olika fenotyper. Om vi tar exemplet med en heterozygot Aa som parar sig med en annan heterozygot Aa: Genotyper: AA, Aa, aA, aa Fenotyper: A, a Detta betyder att, även om dom har en fenotyp som ger dom en större chans att överleva, kan dom ha en genotyp som ger dom recessiva anlag för att inte överleva lika lätt. Dessa kan bryta ut i senare generationer på grund av förändringar i klimtatet, som att dom blir utsatta för strålning, för att ta ett extremt exempel. Eller en ärftlig sjukdom som gör att det dominanta anlaget inte fungerar som det ska, kan bryta ut. Det är förstås, om detta bryter ut innan den recessiva genen för sämre överlevnad helt har avlats bort.
  •  
    Bra poäng, även om en organism har en fenotyp som ger dem en fördel och lättare för överlevnad så kan dem inom denna genotypen ha en gen som ger dem recessiva anlag för en mutation som försvårar överlevnads chanserna. Vissa genpar ger också samma fenotyp som att AA, Aa och aA ger fenotypen A medan aa ger a. Det finns alltså fler genotyper än fenotyper. Men det är tack vare att det finns olika fenotyper som det naturliga urvalet kan ske.
Karolina Jergling

Sten Bergmans paradisfåglar förvånar - Naturhistoriska riksmuseet - 4 views

  • Paradisfåglar, med sin spektakulära fjäderprakt, används ofta som symboliskt exempel på sexuellt urval – urval genom partnerval. Nya resultat i en studie från Naturhistoriska riksmuseet går tvärs emot vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval påskyndar evolutione
  • – Ända sedan Darwins tid har just paradisfåglarna varit symbol för sexuellt urval och det var därför förvånande att se att varken utvecklingen av fjäderdräkten eller uppkomsten av nya arter hos dessa fåglar har gått snabbare än hos andra kråkfåglar, säger forskaren Martin Irestedt vid Naturhistoriska riksmuseet.
    • Karolina Jergling
       
      Såhär förklarade Darwin sexuellt urval "Och det leder mig in på att nämna något om vad jag kallar sexuellt urval. Detta beror inte på kampen för tillvaron, utan på en kamp mellan hannar för att få tillgång till honor; resultatet blir inte att den som misslyckas dör utan att denne endast får ett fåtal el­ ler inga avkomlingar alls. " Alltså^, menar han att det sexuella urvalet delvis styr hur evoulutionen skapas och därmed vill jag ha snarare ha en debatt om att det kanske inte är slumpvist hur evolutionen fortskrider.. Och att de där med har rätt att sexuellt urval påverkar men inte påskyndar. Jag tänker också, konstanterade vi inte att evoulutionen sker under århundraden, och det kan inte inte ha skett så många geneationer.. Jag tycker också att det verkar som om de är lite snabba med sin jämföring mellan paradisfåglar och vanliga kråkor. För visst finns den sexuella urvalet hos kråkor med!? Även om vi inte ser det lika tydligt?
  • Naturligt urval och sexuellt urval är två mekansimer som Darwin förklarade evolutionen med. Medan naturligt urval handlar om egenskaper som ökar chansen att överleva, så handlar sexuellt urval om att locka till sig en partner för att föra sina gener vidare. Paradisfåglar är exempel på detta där ornament och parningsritualer avgör vem som får föra sina gener vidare till nästa generation.
  • ...1 more annotation...
  • forskarna upptäckte att vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval skulle påskynda evolutionen kanske inte är så generell.
Ida Wästeräng

Naturligt urval - Wikipedia - 0 views

  •  
    Wikipedia om naturligt urval. Bör nog kolla trovärdigheten gentemot eng wikipedia.
1 - 7 of 7
Showing 20 items per page