Group items tagged

ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education) har startat en arbetsgrupp som ska ta fram gemensamma kvalitetskriterier för e-lärande. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) deltar i denna arbetsgrupp enligt en nyhet från UKÄ, ENQA-samarbete om e-learning, med Charlotte Ejsing som representant. - Vi ska ta fram kriterier som kan användas både av enskilda lärosäten och av organisationer som i likhet med UKÄ granskar kvaliteten på högre utbildning. Arbetsgruppen ska lägga fram sina förslag till ENQA:s årsmöte i slutet av 2018. Idag finns det flera internationella kvalitetssystem för e-lärande, t ex E-xcellence, och 2015 kom en rapport, Quality models in online and open education, som ger en mycket bra översikt på alla kvalitetssystem och instrument som finns. Vi hoppas att den nya arbetsgruppen kan dra nytta av all erfarenhet och ta fram ett kvalitetssystem som gäller för allt e-lärande.

En ny norsk studie visar att trots en stor medvetenhet om aktivt lärande, problembaserat lärande och kollaborativt lärande så är traditionell föreläsning den vanligaste formen vid norska lärosäten. Detta framgår av en studie genomförd av myndigheten NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen), Underviserundersøkelsen 2016 , som beskrivs i en artikel av NOKUT, Store variasjoner i norske studenters faglige forutsetninger og studieinnsats .

En PDF från NSHU som beskriver varför och hur man skriver lärandemål med studentens lärande i fokus.

Asynkron diskussion brukar vara textbaserad, oftast i ett diskussionsforum, och det är svårt att skapa en bra gruppkänsla, speciellt i en helt nätbaserad kurs. Verktyget Flipgrid låter du skapa ett videoforum där studenterna får svara på frågor och kommentera varandras inlägg genom att ladda upp korta filmer som de gör i sina mobiler, plattor eller datorer. Gruppdynamiken blir bättre när alla kan komma till tals och alla ser och hör varandra. De som inte vill tala under synkrona möten får nu tid att fundera innan de laddar upp sina reflektioner.

En ny rapport från Riksrevisionen, Det livslånga lärandet inom högre utbildning, kartlägger intresset för fortbildning inom högre utbildning och hur lärosäten arbetar med att erbjuda lämpliga fortbildningsinsatser som möter efterfrågan. Det saknas bra statistik om efterfrågan på fortbildning i landet och formen har en ganska låg profil bland lärosäten. Statliga medel styrs mest mot programutbildningar hellre än fristående kurser. Dessutom kräver fortbildning ökad flexibilitet och tillgänglighet och lärosäten har ofta svårt att möta de korta ledtiderna som företag är vana vid.