Group items tagged

Nekros (gr. ne'krosis, "bortdöende"), sjuklig celldöd i en organism , till skillnad från apoptos som innebär en programmerad celldöd som gynnar organismen. Blir nekrosen tillräckligt stor kan det leda till organismens död.

Kranskärl är ansvariga för att försörja hjärtmuskeln med näringsämnen och syrgas. Kranskärl är artärer som kommer från aorta. Vid koronarskleros, åderförkalkning kan förträngningar uppstå i kranskärlen vilket försämrar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Vid situationer när hjärtat behöver pumpa mer, exempelvis vid kroppsansträngning, kan blodtillflödet genom kranskärlen bli otillräckligt för att möta det ökade behovet. Detta leder till att syrebrist uppstår i hjärtat och uppfattas av patienten som kärlkramp - tryck eller smärta i bröstet som ger med sig i vila. Förträngningar eller s.k. "plack" i kranskärlen kan också bli säte för blodproppar som helt eller delvis hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. De delar av hjärtmuskeln som försörjs av kärlet kan då drabbas av en infarkt med påföljande nekros.

Apoptos eller programmerad celldöd är ett sätt för celler i organismer att på ett kontrollerat sätt begå självmord utan att skada sin omgivning, till skillnad från den mer kaotiska nekrosen. Vid apoptos tar cellen emot signaler som bl.a. leder till att cellkärnan fragmenteras, cytoskelettet bryts ner och plasmamembranet förändras så att cellen kan fagocyteras av omgivande celler utan att det uppstår en inflammation. Processen är evolutionärt väl bevarad mellan olika arter; den upptäcktes i rundmasken Caenorhabditis elegans vilket belönades med Nobelpriset.