Om faran med att glömma bort pedagogiken eller Om glädjen i att se utveckling  (Välj själv en av rubrikerna) Jag gillar appar. Men inte för att de är appar utan för vad man kan göra genom dem. Och jag gillar inte alla appar. Ibland tror jag att vi kan bli smått förblindade av glassigheten i en app och att den levereras genom en teknisk pryl. Ibland kanske vi glömmer bort pedagogiken. Det behavioristiska tankesättet lyser tyvärr igenom i många appar. Rätt svar är lika med applåder. Barnen gillar dem, jovisst, men de lär sig också att man får uppmuntran om man gör rätt enligt det appmakaren har tänkt ut och inte när man vågar tänka utanför ramarna. På så vis kan vi fostra barnen in i talanginställningen, den inställning som gör att man bara väljer uppgifter där man tror att man säkert ska lyckas, inte uppgifter som utmanar och kräver ett entreprenöriellt tänk. Apparna kan styra oss in i den inställningen om vi tillåter dem att göra det. Men en app kan också vara att skapa, tänka själv och att samarbeta.

Undervisning & Lärande nr 3 2012626 kB