"Ännu en gång fuskar regeringen i betygsfrågan" - DN.se - 0 views
-
Bedömning för lärandet, vilket är mer likt läkarens diagnoser, ska främja den framtida utvecklingen och måste därför rymma information inte bara om den nuvarande hälsan, utan också om orsaker till tillståndet, ett mål att arbeta mot samt (och inte minst) de faktiska strategierna för att nå dessa mål. Det vi talar om då är en typ av feedback som är betydligt mer informationsrik och förhoppningsvis också mer frekvent än betyg. Betyg kan aldrig ges tillräckligt ofta och innehåller alltför komprimerad information för att kunna fungera som feedback för lärandet. Den intressanta frågan, som regeringens båda utredningar inte ens kommer i närheten av, är således inte när och hur eleverna ska bedömas, utan hur bedömningen ska användas.
-
Tråkigt nog finns det dessutom en hel del studier som tyder på att betyg inte bara är neutrala i förhållande till elevernas lärande, utan till och med kan ge negativa effekter!
-
Betyg är, och har alltid primärt varit, ett urvalsinstrument. Som sådant är betygens värde stort. Studier visar att betygen trots, eller tack vare, inslag av lärarsubjektivitet ofta är bättre prognosinstrument för studieframgång än enskilda tester och inträdesprov.
-
Pedagogisk expertis: Regeringspartierna struntar i forskningen när de föreslår betyg från årskurs 6 i grundskolan. Regeringen förmår inte tydliggöra relationen mellan betyg och bedömning. Betyg är främst ett urvalsinstrument - ett slutomdöme - medan bedömning för lärandet ska främja elevernas framtida utveckling. Betyg innehåller alltför komprimerad information för att kunna fungera som framåtsyftande feedback för eleven. De blir därför sällan de pedagogiska redskap som politikerna gör gällande. Betyg från sexan riskerar att inte alls ge den positiva effekt på elevernas kunskapsutveckling som regeringen säger sig vilja ha - utan kan tvärtom få effekten att eleverna upplever att det inte är lönt att anstränga sig, skriver Christian Lundahl och Anders Jönsson.