Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged variation

Rss Feed Group items tagged

Filter: All | Bookmarks | Topics Simple Middle
fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

www.forskning.se/...40a342a11fc684f4f58000348.html

shared by fredrik_andersson on 14 Feb 10 - No Cached
  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  • Ida Wästeräng on 23 Feb 10
     
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  • Ida Wästeräng on 23 Feb 10
     
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
Niklas Karlsson

Evolution - Wikipedia - 7 views

sv.wikipedia.org/Evolution

testar igen

shared by Niklas Karlsson on 18 Jan 10 - Cached
  • Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
  • mutationer,
  • alleler
  • ...14 more annotations...
  • Om arternas uppkoms
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Ett verk vilket minst sagt har präglat dagens samhälle, ett vilket applicerar det naturvetenskapliga synsättet på arters uppkomst och dess evolution. Var numer mutationer och slumpmässiga förhållanden ter sig som en naturlig del av den allt dessförinnan gudomligt formade naturen. Inte längre saknades motivation och förklaring av livet här på jorden. Men likt denna antyder är evolution en naturlig del av vår värld, en av de frågor(vilken i dagsläget är aktuell) anser jag vara frågan vilken väcks kring ifall kämpar för miljöbevarande och djurliv i realiteten är nödvändiga, för att de tolkningsmässigt är "komplexa" kan man föga förneka. De utgår ifrån vetenskaplig fakta om arter samt miljöpåverkan av anledningen att nyttja dem på så vis att de appliceras i avsikt att "bevara", något som enbart framstår vara väsentligt ur ett rent religiöst perspektiv, var gud skapade alla djur av en anledning o.s.v. föga ett naturvetenskapligt perspektiv menar då jag. Skiljelinjen emellan dessa synsätt är i detta fall sammantvinnad. Detta eftersom att tolkningarna av verkligheten är skilda och att utifrån redan skilda hypoteser göra försök att förutspå framtiden gör frågeställningen svåröverskådlig. Som sagt är hypoteser inte av den art att de på fakta säkerställts, utan enbart sannolikheten bakom en viss typ av företeelse samt dess följder är vad man försöker säkerställa (trots i viss mån separerade utgångspunkter). Fast, trots att man ur ett strikt evolutionärt perspektiv bör ignorera förändring för vidare evolution. Så finnes två primära frågeställningar, sympati är ett genetisk drag och finnes av en anledning i ens medvetande? Sedan likaså i vilken mån detta bör tillämpas. Därefter har vi det kunskapsbaserade argumentet, människor lever i nuet, vår tid på jorden är hitintills flyktig och det enda faktum vilket kunnat utrota arter dessförinnan oss är förändring. En förändring
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      En förändring av föda, tillgångar och klimat är alltså ett direkt hot emot vår sköra existens(långsiktigt) men enbart ännu ett steg i livets gilla gång, sett ifrån i ett övergripande evolutionsperspektiv. Att därför bevara för att vinna tid må vara också det ett argument av vikt att tillföra. Alltså applicera naturkunskap på fördelaktigt vis för att motverka sin naturliga gång? Kort konstaterat behöver såldes inte en miljökämpes argument vara tagna ur sympatier för skogens alla djur och dess bevarande utan dessa kan även ha djup ur ett naturvetenskapligt synsätt. En ståndpunktstagen för att vara mån och gynna den egna rasen, samt motverka dess evolutionära, naturliga och självklartsvis destruktiva beteendemönster. Var där gränsen mellan de skilda synsätten precis gick kan befinnas svårt att säga men sensmoralen kan omdanas till densamma. Att återgå till boken, denna var i sig, i min mening, en oerhörd biologisk landvinning, var plötsligt alternativ med vetenskaplig grund lades till förklaringen om gudomlighet som grunden till livet och dess artmässiga variation. Individen hade längre inget tvång att i skolväsendet förlita sig på gud för att förklara världen och det sedan länge myntade naturvetenskapliga synsättet försattes plötsligt i praktisk användning även hos samhällets mest grundläggande utbildningsinstitut, vilket agerar en essentiell part i att neutralt kunna granska religiösa företeelser och uppnå en djupare form av förståelse. Man överger alltså alternativa sätt att skildra verkligheten och kliver in i de läroprinciper som formar vardagen hos oss än denna dag. Det tedde sig plötsligt på det vis att individen kunnat promenera några meter ut i skogen och därefter analyserat naturen samt förklara de särpräglade drag som gjorts synliga. Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för geme
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för gemene man som oförklarliga, utan skall man "hårddra" det växte ett helt nytt synsätt på omgivningen fram, var inget saknade motivation och faktumen för dessa var enbart logiska följder, gjordes överskådliga - i det fall man gavs sig tiden att bygga förståelse för elementet i fråga vill säga. En fråga man kan ställa sig är dock vilket faktum som förhindrade denna teori att erkännas från den allra första början, varför dröjde detta egentligen över huvud taget? Att förneka denna vara religionen, ur naturvetenskapligt understött perspektiv, vara överlägsen finner åtminstone jag svårigheter i. Men tiderna har förändrats. Under denna period var utbildningsnivån lägre och naturvetenskap tillämpades enbart stundtals gånger med undantag, detta eftersom länken till livet och ett övergripande perspektiv på vår värld länge lyste med sin frånvaro. Visst hade den kyrkliga informationens trovärdighet försvagats i.o.m. fakta vilken upplyste omgivningen om att jorden varken var platt eller universums centrum. Dock så var det, trots detta, platsen var man gavs tillgång på aktuell information och var ärlighet förespråkades.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Skulle lögner ha spridits i avsikt att föra allmänheten bakom ljuset? Eller mer intressant, hur skulle detta då kunnat ha motiverats? Man insåg vid detta läge inte rädslan hos kyrkan, var plötsligt samtliga kunskaper de haft monopol på sakta exporterades till andra platser med mer klara argument för sin sak och ståndpunkt. Enbart frågan om "livet efter" skulla vid "förlusten" av livets uppkomst då återstå. Man stod som ett arv efter en gången epok i tider då reformationens vindar ven. Att tacka för denna fördröjning var slutligen utöver den kyrkliga illviljan av att framföra dessa nya rön, vilket de visserligen inte stod i tvång till eftersom att organisationen, ur denna aspekt, inte var av neutralt sinnelag. Men som sagt åter till detta andra faktum, inte enbart var detta alltså kyrkans förtjänst utan dess anhängare, allmänheten likaså, var de stod under en lång period trångsynta inför teorins utformning och principer. Gemene man var som sagt bibliskt skolade, en tradition förd vidare i generationer, att enbart godta och acceptera rönet som sant, befann man knappast som ett moment att stressa med. Argument kring att de själva önskade se förändringen med sina bara ögon var förmodligen just vad som stod i vägen, vetenskap grundades som sagt på observation, så varför det inte i detta fall var möjligt stod länge som ett tungt motargument(stridande mot dess mest grundläggande principer, små förändringar över stora tidspann), är jag villig att anta bör förmodligen tilläggas. Men i takt med införande av allmän skolplikt och den teknologiska/industriella evolutionen framstod dessa teorier plötsligt inte som så ofantligt ologiska i sin karaktär. Men faktumet var alltså att övergripande förståelse och vetenskaplig tro behövde nödvändigtvis växa i en vardaglig roll större än den religiösa för att vinna en trovärdighet större. Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i varda
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i vardagen, att lyssna på sin far framför en anonym man i hatt framstår som mer naturligt eftersom man inte känner den andres motiv. Skulle dock tiden merparten spenderas med denne andre hade trovärdighetsnivån successivt ökat med bekantskapen. Slutligen kan man förhoppningsvis ställa sig mellan de bägge argumenten som förs i neutral anda och enbart på bevis och argument ta ställning för dess riktighet, att således inte fatta ståndpunkt grundat på känslospel och förmodad korrekthet. Rimlighet ser vi i detta sammanhang som ett nyckelns ord. Var individen tillåts att värdera sina ståndpunkter förutan grundpelare av okunskap och förutfattade meningar, vilket är själva principen bakom ömsesidig förståelse. Dessvärre når vi nu ett slags problematik som följt oss sedan insikten i att ömsesidig förståelse trots allt är av vikt. Det vi nu står inför är den så kallade mänskliga faktorn, var två individer med samma tillgång på information kan reflektera olika och finna svaren på samma fråga vara skilda. Detta beroende på utbildningsmöjligheter, levnadsförutsättningar, influenser o.s.v. Faktumen är, som vi kan konstatera redan nu, många. Här når vi alltså en outtalad tvisten mellan demokrati och vetenskap. Demokratin, vilken accepterar och respekterar skilda värderingar och de naturvetenskapliga principerna var ett experiment(generellt) har en typ utav utgång som är en direkt följd av din handling och om resultaten inte är klarspråkiga i sin utgång kan man trots allt finna en viss sannolikhet i dem. För somliga begåvade med filosofisk ådra kan det te sig som att de bildar sin verklighetsbild, inte efter konkurrens om kunskap och ytlig logik, utan i avsikt att uppnå lycka. Den typ av individuell lycka som bildas då man lever i samförstånd med miljön och tolkar omgivningen på det vis att det gynnar dig som individ på ett harmoniskt plan. Därigeno
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Därigenom den enligt mig primära skillnaden av att tolka/skildra verkligheten ifall vi jämför det matematiska, strukturerade och naturvetenskapliga med den filosofiska och i viss mån religiösa åskådningen. För som sagt motsäger den naturvetenskapliga i hög grad denna andras existens i flertalet moment, något som inte kan accepteras i det fall man eftersträvar att göra kunskapen allmän och giva individer möjligheter att i forskning/utveckling samverka, rent praktiskt. Den naturvetenskapliga söker alltså lösningar och fakta. Finner med hjälp av matematik och efterforskningar svaren på sin omgivning. Det andra är jag villig anta söker sina svar på ett själsligt plan var inte kunskap betraktas som nödvändig ifall den inte bidrar till att finna inre "sanning"(något jag tolkar vara lycka). Skulle nu detta vara korrekt, att sökandet efter är vad som sker lycka, kan visserligen dessa mycket väl vara förenade, till en viss grad. Att därför förneka dess samexistens då resultaten på det mänskliga sinnet är den samma kan jag inte ställa mig bakom. De bägge utgår som sagt ifrån intryck gjorda på sinnet och urartar ifrån samma nyfikenhet på livet och vår värld, därav anledningen till att dess totala separering enligt mig inte är möjlig. En betrakning kan vara olikt precis men för tillfället korrekt uppskattar jag beskylla. Visst kan dessa individuella synsätt aldrig appliceras i den grad som vårt naturvetenskapliga, vilket i stort format den teknologiska evolution som präglat samhället under de senaste 400 åren likväl som det välstånd vi idag lever i och nyttjar. Det välstånd som tillåtit tankar flyga bortom vår redan påtagliga sällhet, till en plats var alternativa vägar och valmöjligheter växer fram. Kanske är det just i blindhet för vårt omgivande gynnsamma öde som dessa tankar åter växt sig starka?
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Skulle jag tillåtas ställa en hypotes och formulera en övergripande teori om naturvetenskapens roll i samhället samt dess koppling till återfödseln av nyfilosofi hade denna fått definiera: att utveckling kräver kunskap, kunskap kräver källa, källan är naturen. en sådan kommer att behöva tolkas på ett vis vilket gör det möjligt att placera in den i överskådliga system, i denna roll tillträder naturkunskapen var logik, efterforskning och matematik gör resultaten möjliga att praktisk återskapa för systematik, igenom den övergripande förståelsen föds mer av samma art, denna leder till kunskapmässig evolution, en sådan vilken väcker välstånd och gör begrepp som livskvalitet möjliga att eftersträva och utifrån dessa gror det filsofiska fröet kring huruvida det funnits alternativa vägar till dagen och ifall vad vi idag besitter är det som man i realiteten önskar att eftersträva. Var vi (nu skall jag åter nyttja en difus term) "lyckligare" förr än numera och i detta fall, vilka element är de som igenom tiderna tillfört tillfredsställelse för individerna. Hade dessa likaså gått att återskapa i dagsläget ifall de ense gått förlorade vill säga. Att sedan dessa resultat först kan uppnås efter nyttjandet av ett naturvetenskapligt arbetssätt påvisar om den kunskapsmässiga revolutionens påverkan i vardagen. Med detta som grund och min uppfattning om dess sammankoppling är jag villig att påstå hur man oavsett tankeelement, naturvetenskapliga eller ej, inte ens gives möjligheten att stega bakåt (motsatt evolutionsritning?), var samtliga tankegångar ur ett evolutionsperspektiv är riktade åt samma håll och vars direktionalitet inte kan beskriva något annat än framtiden. Mönstret är, så som jag tolkat det, av den art att det evolutionärt inte rimligen på praktisk basis möjligen kan förekomma. Evolution är evolution oavsett vem det gynnar, slumpen som driver denna cykel väljer som sagt ingen sida.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Låt oss nu slutligen ställ hypotesen om att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga för välgång och det motiv jag finner för dessa argument grundas ur att man i äldre dagar strävade efter förbättring, ett gemensamt mål för samtliga individer och vägen man slutligen fann var den naturvetenskapliga, detta eftersom att det fanns ett behov och att samtliga önskade en större välgång i livet. Onekligen ter det sig på så vis som att man sällan känner begär av att få placerats 800 år bakåt i tiden, åtminstone inte av levnadskvalitativa skäl. Vi finner välbefinnande i att återskapa oss och agera på nyskapande vis, en kreativitet som naturkunskapen erbjudit. Var man satt målet att förklara de mest komplexa av ting(bortsett ifrån möjligen "själen", det som utmärker individens personlighet och agerande), ergo den omgivande världen och den egna existensen. Att en kula faller mot marken då den släpps är logiskt, men varför? Lösningen vi fann på detta var gravitationskraften. Hur kan man motverka denna och vad bestämmer den, var har den sitt ursprung? Innovativiet kan ske på ett själsligt plan i individens medvetande men något lättare att granska är dock de logiska mönstren i ens omgivning. Vilken förståelse tillfredsställer på liknande vis och kunskapen där kan även göras övergripande och generell. Även detta anledning till dess kraftiga framväxt. Låt oss därefter vandra på stränder långt bortom vår utgångspunkt och diskutera livets uppkomst, något som inte ense förklaras av "om arternas uppkomst...", detta avsiktligt just likt Big Bang inte diskuterar singularitetens ursprung. Men enligt naturkunskapen så var det inget mindre än elektriska stormar och de komplexa omgivningarna som omvandlade död materia till att bilda en cell. Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig f
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig för att erkänna teorin vara vetenskaplig. Detta i brist på kunskap om epoken fast främst dess förutsättningar. Tillsvidare måste man alltså ur naturvetenskapligt perspektiv "tro" att celler bildades av en slump ifrån död materia utan klar orsak, det alltså "bara blev" och det är den enda stående logiska lösningen på problemet. Något som självklart är av dess efterföljare svårt att acceptera, då det strikt bryter mot allt vad dess tankegångar i annat fall utgår ifrån, med motivationen att detta ändock är sannolikt eftersom att det är det enda möjliga alternativet, något man tillsvidare får acceptera. Religionen löser detta på således vis att man beskyller fenomenet vara gudomligt, det gudomliga i sin tur är allt för insiktsfullt för att en vanlig människa skall förstå och finna perspektiv samt förklaring av fenomenet. Eftersom man inte tillåts av fysiska skäl att förstå finnes heller ingen anledning att försöka förklara. Därav avlastas sinnet på den frågan genom att förklara den oförklarbara som.. allt för svårt att förklara eller då alternativt gudomligt. Ytterst spännande, något ovanstående den mänskliga nivån av medvetande. Dessa två synsätt når här samförstånd, dock det av vetenskapsmän som förklaras genom slumpen är för den religiösa och troende ser som en handling av/i gudomlig anda. Fast, det religiösa systemets giltighet? Detta har som sagt överbevisats på de punkter man tidigare fann stor säkerhet i enbart gud kunde besvara. Och att dessa företeelser/förutsättning därefter förklarats genom logik, bidrar åtminstone inte till religionens ökade trovärdighet.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 14 Feb 10
       
      Därigenom lägger jag grunden till min personliga värdering, var vetenskapen har antagits som den för mig mest tilltalande källan av den simpla anledning och princip att vetenskap är ett element i ständig förändring, den har ingen fast form. Just likt individen som eftersträvar att återuppfinna sig, skiftar likväl kunskap form och slutsatser utifrån en godare insikt. Inom vårt land och min åldersgrupp anser sig de flesta vara ateister och min förklaring till detta(utan att spekulera i samhällspropaganda eftersom att det förblir en allt för svår fråga att kort summera) är att man undermedvetet har tillgodogjort sig vetenskapen eftersom att denna erbjuder bästa möjliga förutsättningar och ity återspeglar de generella dragen som präglar en individ. Man kan tillgodogöra sig mönstret, se följden av en handling och göra omvärlden förståelig på ett vis som en tro, oavsett vad man vill säga, aldrig(åtminstone för egen del) i den grad förmår. Den ger dig kunskap och möjligheten att omforma den. Den ger dig det gudomliga och gör det logiskt. Man kan följaktligen få klara svar, en gåta kan bringa nöje för en stund men att leva med den som ett faktum är inget jag i mina vildaste drömmar önskar. En god bok som kom att bli den sista grundläggande länken i naturvetenskapens erkännande inför samhället och vad vi(en stor grupp människor) idag i skiftande utsträckning definierar som vara, med logiken och följderna som bevis, sanning eller sannolikt. mvh/tim svanberg
  • Naturligt urva
  • Mutationer är bestående förändringar av arvsmassan.
  • Evolution
  • det naturliga urvalet.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 18 Jan 10
       
      Naturligt urval betyder att den starkaste överlever.
  • Charles Darwin
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 18 Jan 10
       
      Central figur. Viktig för evolutionens vetenskapliga vinst över kreationismen.
  • Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismer förändras från en form till en annan. Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • Det naturliga urvalet kan delas in i "Ekologiskt urval" som handlar om hur väl organismen klarar att överleva i sin miljö och "Sexuellt urval" som handlar om förmågan att befrukta andra individer. Vilka egenskaper som är optimala ändrar sig över tiden. Det gör att förmågan att förändras från generation till generation också är en egenskap som favoriseras av det naturliga urvalet.
  • Det naturliga urvalet verkar på den variation som finns i populationen. Föräldrarna får fler individer som avkomma än som kan överleva till mogen ålder och i sin tur reproducera sig. Individer har olika sannolikhet att överleva beroende på vilka ärftliga egenskaper de har. Antalet avkomma och överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur stor nästa generation blir.
  • Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell som beskriver hur allt liv på jorden har utvecklats från en gemensam urform. Ibland används ordet evolution också som synonym till evolutionsteorin eller utvecklingsläran.
  • darwinism) där evolution och genetik förenades till grundvalen för den moderna evolutionsbiologin.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

www.nrm.se/...evolution.1298.html

gy biologi 09_10

shared by antonh on 18 Jan 10 - Cached
  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 02 Feb 10
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
      Alexandra Wirgart on 07 Feb 10
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 13 Feb 10
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 01 Feb 10
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 14 Feb 10
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 18 Feb 10
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 29 Jan 10
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
      julia_larsdotter on 31 Jan 10
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 01 Feb 10
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 01 Feb 10
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 01 Feb 10
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 09 Feb 10
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
      antonh on 11 Feb 10
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 13 Feb 10
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  • Alexandra Wirgart on 18 Jan 10
     
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  • Adam Lakris on 01 Feb 10
     
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
elin k

Evolutionsteori.se - 4 views

www.evolutionsteori.se/vetenskap.asp

Vetenskap - Evolutionsteori

shared by elin k on 18 Jan 10 - Cached
  • inträffar över generationer
  • mutation
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution
  • ...13 more annotations...
  • Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. D
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.
    • Niklas Karlsson
      Niklas Karlsson on 14 Feb 10
       
      Jag känner mig mycket osäker på denna sidan eftersom jag inte vet vem som har skrivit den och vad personen står för. Har bara hunnit skumläsa den. Vad har du för åsikt?
    • elin k
      elin k on 10 Apr 10
       
      Nu i efterhand anser jag att denna källa inte är relativ trovärdig. Texten har en avsändare men man får inget veta om honom och jag ser ej några källor som han har använt sig av. Så som sagt jag är tveksam om denna sida är trovärdig.
  • Det finns flera saker som kan falsifiera evolutionsteorin.
  • Skulle artbildning genom kreation observeras, skulle evolutionsteorin falsifieras.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen.
  • väl underbyggd förklaringsmodell.
  • Karolina Jergling on 18 Jan 10
     
    kort om evoultuon även kort om mutation
  • isabellanetz on 18 Jan 10
     
    Grundlig information om vad evolution är.
  • julia_larsdotter on 18 Jan 10
     
    Denna sidan beskriver enkelt vad evolution betyder och hur evolution sker. De tar också upp olika faktorer som går mot evolutionsteorin och kan falsifiera den.
Patrick Snäll

Vad är evolution? - 1 views

www.bioresurs.uu.se/...evolution1.htm

Genetisk Variation Selektion Evolution gy biologi 09_10

shared by Patrick Snäll on 18 Jan 10 - Cached
  • Evolution betyder utveckling
  • genetisk variation.
  • En viktig sak med gener är att de ofta finns i olika former (alleler),
  • ...2 more annotations...
  • Selektion
  • Alltså: selektion sker när olika individer av en art får olika många ungar
  • Karolina Jergling on 18 Jan 10
     
    förklarar grundligt g-nivå om evolution, hur nya arter bildas m.m.
  • Patrick Snäll on 18 Jan 10
     
    Förklarar evolutionen samt hur den fungerar. Vilka byggstenar krävs för att en art skall kunna evolvera? Ta reda på det här!
  • Niklas Karlsson on 14 Feb 10
     
    Har du tagit reda på mer?
Emil Qvist

Darwin's Theory Of Evolution - 2 views

www.allaboutscience.org/arwins-theory-of-evolution.htm

Charles Darwin gy biologi 09_10

shared by Emil Qvist on 01 Feb 10 - Cached
  • "To suppose that the eye with all its inimitable contrivances for adjusting the focus to different distances, for admitting different amounts of light, and for the correction of spherical and chromatic aberration, could have been formed by natural selection, seems, I freely confess, absurd in the highest degree."
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Här börjar Darwin själv spekulera i hur komplexa biologiska fenomen, det naturliga urvalet egentligen kan åstakoma? Intressant tanke. Också intressant att han tvivlar på sin egen teori.
    • Axel Karlsson
      Axel Karlsson on 02 Feb 10
       
      Mycket fakta och bra, det är ganska lätt att förstå den. Värt att läsa
  • Over time, beneficial mutations accumulate and the result is an entirely different organism (not just a variation of the original, but an entirely different creature
  • The inferior (disadvantaged) members of the same species would gradually die out, leaving only the superior (advantaged) members of the species.
  • ...1 more annotation...
  • Darwin's Theory of Evolution - Slowly But Surely... Darwin's Theory of Evolution is a slow gradual process. Darwin wrote, "…Natural selection acts only by taking advantage of slight successive variations; she can never take a great and sudden leap, but must advance by short and sure, though slow steps
  • Adam Lakris on 01 Feb 10
     
    Engelsk text. Står utförligt om evolutionsteorin.
  • Emil Qvist on 03 Feb 10
     
    Intressant läsning om Charlans synsätt =) Highlightar det jag tyckte var mest intressant i blått. Värt att läsa hela texten ändå!
caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

www.fof.se/...i-skuggan-av-darwin

evolution naturligt urval Darwin Lamarkism

shared by caroline svensson on 28 Feb 10 - Cached
  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
      Marcus nelimarkka on 10 May 10
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
      caroline svensson on 17 May 10
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
      caroline svensson on 17 May 10
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
      daniel_claesson on 02 Jun 10
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  • julia_larsdotter on 28 Feb 10
     
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  • maggan_lenhoff on 05 Mar 10
     
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • elin k on 20 Apr 10
     
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  • Ida Wästeräng on 21 Apr 10
     
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  • Ida Wästeräng on 02 Jun 10
     
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
Alexandra Wirgart

Claphaminstitutet » Livets uppkomst - fortfarande en gåta! - 1 views

claphaminstitutet.se/...-%E2%80%93-fortfarande-en-gata

evolution livets uppkomst mutation gy biologi 09_10

shared by Alexandra Wirgart on 13 Feb 10 - Cached
  • Att livet inte har någon högre mening är idag en idé med stort inflytande i västvärlden. Man tror att livet har skapats och utvecklats via slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval.
  • Den genetiska koden anses av biologer vara organismens instruktionsmanual för sin egen utveckling.
  • Den grundläggande frågan är naturligtvis hur denna information ursprungligen skapats. Den standardförklaring, som ges för all evolution, är att den genetiska koden har utvecklas genom gynnsamma slumpvisa mutationer, som bevaras genom naturligt urval
  • ...10 more annotations...
  • Sådana förändringar bekräftar riktigheten i evolutionsteorins tes: “survival of the fittest”. I andra ändan av spektrumet har man mutationer som bara berör förändring av en enda nukleotid, s k punktmutationer. De är allra vanligast och 25 gånger vanligare än makromutationer. I motsats till makromutationen är punktmutationen väldigt subtil och leder därför oftast inte till att någon muterad individ dör eller hindras att föra sin mutation vidare till nästa generation.
  • I likhet med den enskilda punktmutationen är effekten av 100 - 300 spridda punktmutationer hos varje individ ytterst subtil, berör mindre än en tiomiljondel av genomet, och kommer i allmänhet aldrig till uttryck i ökad dödlighet eller minskad reproduktion.
  • 0,4 procent av den fenotypiska variationen beror på en rent ärftlig genetisk variation
  • Förklaringen till denna låga siffra, anser han, är att så mycket som hälften av en organisms reella överlevnadsduglighet beror på miljön.
  • Det finns ytterligare andra faktorer, som varken har att göra med ärftlighet eller bestående miljöbetingelser, utan rör sig om rena tillfälligheter.
  • punktmutationerna finns i lika stor mängd hos samtliga individer
  • Detta skulle i så fall innebära att de allra flesta mutationer skadar informationsöverföringen - i alla fall i det långa loppet.
  • Resultatet blev massor av sterila, sjuka, deformerade och avvikande växter men aldrig någon gynnsam mutation.
  • Man tror idag att gynnsamma mutationer är ett tusen till en miljon gånger sällsyntare än skadliga sådana, om de överhuvudtaget finns. Men om de finns, så anses även dessa ha så subtil effekt, att de inte kan bli föremål för ett urval.
  • Även om det vore möjligt så är det inte sannolikt att små eller stora mutationer har en gynnsam effekt. Stavfel i en bok förbättrar aldrig informationen. Ännu orimligare är det att tänka sig att stora DNA-avsnitt, likvärdigt med upptill 500 boksidor, av en ren slump skulle få ett gynnsamt informationsinnehåll
  • Alexandra Wirgart on 13 Feb 10
     
    Intressant läsning där Darwins evolutionsteori ifrågasätts.
  • julia_larsdotter on 14 Feb 10
     
    Håller med om att det var intressant att läsa och sätta mig in i andras tankegångar och perspektiv.
Adam Lakris

Evolution - grundligt, på engelska - 1 views

en.wikipedia.org/Evolution

Evolution utveckling mutation Charles Darwin arv DNA naturligt urval slumpmässigt variation locus allel miljö egenskaper om arternas uppkomst biologi gy biologi 09_10

shared by Adam Lakris on 18 Jan 10 - Cached
  • Adam Lakris on 18 Jan 10
     
    Det mesta om evolution total över 19 000 ord.
Adam Lakris

Evolution - 0 views

biology.about.com/...aa110207a.htm

evolution naturligt urval mutation genetik variation gy biologi 09_10

shared by Adam Lakris on 18 Jan 10 - Cached
  • What is Natural Selection? Natural selection is the process by which biological evolutionary changes take place. Natural selection acts on populations and not individuals. It is based on the following concepts: Individuals in a population have different traits which can be inherited. These individuals produce more young than the environment can support. The individuals in a population that are best suited to their environment will leave more offspring, resulting in a change in the genetic makeup of a population.
  • Adam Lakris on 18 Jan 10
     
    En sida på engelska om evolution. Håller faktan ganska grundligt och är lättläst.
albin_garpetun

Utan ekologi är evolutionen vilse | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapli... - 1 views

www.fof.se/...n-ekologi-ar-evolutionen-vilse

gy biologi 09_10

shared by albin_garpetun on 25 Jan 10 - Cached
  • Med ekologi menar de hur den yttre levande och icke-levande miljön påverkar en organisms chanser till överlevnad och fortplantning. Om vi förkortar det till Darwins terminologi blir det hela enkelt: Ekologi = naturligt urval
  • Evolutionsprocessen är inte slumpmässig. Visst, mutationer och rekombination kan skapa ny ärftlig variation, men utan det naturliga urvalet så skulle organismerna inte vara anpassade till den miljö de lever i
  • Den stora frågan kring naturligt urval handlar inte om vad det är eller om det händer utan varför det har en så avgörande betydelse.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 29 Jan 10
       
      Enkel förklaring till evolution.
  • daniel_claesson on 25 Jan 10
     
    Enligt några sidor jag har kommit in på när jag sökt på evolution så skulle evolutionen enligt de flesta vara slumpmässig och därför stämmer inte evolutionsteorin enligt författarna till dessa sidor. Men enligt den här texten är inte "evolutionsprocessen" slumpmässig. Den här texten säger också att ekologi har ett starkt samband med evolution.
1 - 11 of 11
Showing 20▼ items per page