Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged om

Rss Feed Group items tagged

Emil Qvist

Korallrev gynnar artutveckling - Vetenskapsnyheter - sr.se - 9 views

  • Korallrev gynnar artutveckling
    • caroline svensson
       
      Reven är hårt ansatta av utsläpp, oansvarig turism, stigande temperaturer och vattennivåer till följd av klimatförändringen. Forskarna bakom rapporten säger också att som grupp är koralldjuren den mest utsatta av alla - mer än alla landdjur. Därför måste vi sänka våra koldioxidutsläpp eller så kommer många koraller att förstöras och försvinna. Man kanske kan undra över varför man bryr sig om att skydda korallrev från fiske och båttrafik, om de ändå försvinner i och med uppvärmningen av haven. Men varje korallrev är unikt och det man skyddar är möjligheten för revet att föröka sig. Det krävs blankvatten och att det är stilla för att revens ägg och spermier ska finna varandra. Just så ser det ut utanför Kenyas kust under långa perioder, medan det på Barriärrevet bara är stilla under korta stunder. "Därför är det mycket viktigt att övriga omständigheter inte är negativa för korallreven, alltså att de inte störs av till exempel båtar och fiskare. Det rapporterar brittiska vetenskapsakademin - Royal Society.
    • Dennis Bennhage
       
      Kort informerande program om varför korallrev är viktiga.
    • albin_garpetun
       
      Intressant program som förklarar korallrevens innebörd. Om fisken dör ut, dör vi ut. Det hela har ju med ekosystem att göra.
    • hannes_lagerroth
       
      Den intresant frågan här är väl i så fall hur viktiga våra korallrev är. De säger ju utryckligen i radioprogrammet att om korallreven dör ut så kommer stora delar av jordens ekosystem vara opåverkade. Den hade ju dött ut tidagare, men jorden hade ju fortfarande dött ut. Men för oss människor kan det enligt radioprogrammet påverka väldigt mycket. Vi äter ju liksom fisk, och fisk finns det förbaskat mycket av i korallreven. Men hur mycket av vår totala matkonsumtion består utav fisk? Och skulle inte den konsumtionen i så fall kunna ersättas av någonting annat? De 14% av min kost som består av fisk skulle nog kunna erstättas av t ex bönor, ett proteintillskott som är mycket mer effektivt att producera än fisk. Men från ett estetiskt perspektiv så skulle det ju vara otroligt trist att förlora någonting så extraordinärt och vackert som korallreven. Men på vissa sätt känns det lite som SAAB. Precis som den största förlusten för mänskligheten egentligen är det estetiska, så är det är egentligen att förlora märket och stoltheten som är den största förlusten, snarare än den ekonomiska.
    • julia_larsdotter
       
      Jag tycker att detta var ett intressant radioprogram som ger ytterligare en behövd "wake-up call" för att påminna oss om att ta hand om naturen och välja att se tydliga signaler på obalans i ekosystemet. Om korallreven skulle komma att dö ut så skulle det innebära ännu svårare livsomständigheter för alla de fattiga familjer i världen som livnär sig på fisk. Dessutom undrar jag om vi kan vara säkra på att vi helt kan se igenom konsekvenserna av korallrevens försvinnande i helheten.
    • fredrik_andersson
       
      Värt att lyssna på och Niklas har rätt tycker jag och ni andra med.
    • Adam Lakris
       
      Jag relaterar till Hannes inlägg: Du pratar om att vi människor skulle klara oss fint utan fisk som del av våran vardagliga kost, visst skulle vi klara det. Men konsekvenserna blir nog så mycket större än bara det. För är inte vårat ekosystem väldigt känsligt? Om fiskarna skulle försvinna, så har inte valar, sälar, björnar med flera arter mindre mat och för dem är fiskdelen av kosten viktigare eftersom de inte kan ersätta den med något annat. Och det i sin tur skulle kunna leda till att flera arter dör ut och då har vi fått en rubbning i näringskedjan? Det skulle isåfall påverka oss människor på ett bredare plan än om bara fiskar skulle försvinna. Balansen är nog ganska känslig. (Detta är nog ett extremt scenario men ändå värt att tänka på innan vi förkastar korallreven)
    • Emil Qvist
       
      Jag skulle vilja säga att vi människor skulle klara oss precis lika bra utan fisk. Visserligen så utgör fisken som kommer från de stora korallreven en stor del av det basintag av protein för människorna länderna i Asien som ligger vid haven (andra länder och världsdelar såklart också). Mat finns det gott om här på jorden till alla. Den är bara orättvist proportionellt utdelad över jordens alla länder. En människa som inte påfrestar sin kropp över normalt behöver varje dag behöver runt 0,7 - 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt (beroende storlek, ämnesomsättning, muskelmassa etc etc) per dag för att må bra i längden. Det skulle lika gärna kunna ersättas av svinbilligt och super simpelt proteinpulver för max ett par kronor per portion där en portion skulle kunna täcka upp behovet av protein för en hel dag. Om nu inte pulvret är så kul i längden (Förståeligt) Så får kineserna och andra stora länder utöka sina fält och börja odla stora mängder av soja bönor (soja protein) som kan täcka upp människornas behov. Och vill man ha kött får man äta från de boskap som finns eller importera från USA eller oss i västvärlden. Men det är inte gratis att påbörja ett sådant stort projekt med att förse en enorm mängd människor med ett alternativ till fisk. Vi här i västvärlden får hjälpa till att bidra med pengar för att hjälpa till med de nya proteinkällorna. Kina och dessa andra stora länder i Asien och mellanöstern skulle klara sig utan vårt ekonomiska stöd. Men vi kan alltid hjälpa till ytterligare så det kan bli ännu bättre. Detta kommer vi senare att få tillbaka i form av nyutvecklad billig framtida teknologi ex: Datorer, Motorfordon och andra saker som underlättar vardagslivet. I början kommer den nya källan av protein att vara dyr. Men ju mer den utvecklas och utvidgas desto billigare kommer det att bli. Efter ett par år så kommer industrierna att driva sig själva. Vi här i västvärlden
    • Emil Qvist
       
      Fortsättning eftersom mono Diigo tar bort och fixar som den sjläv vill: Vi här i västvärlden kommer också att kunna föda upp enormt stora kött boskaps där köttdjuren kan säljas till bra priser till ex Kina. Pengarna som vi i Västvärlden får in kommer att stärka våran ekonomi, Vi kan utveckla ländernas teknologiska uppbyggnad. Stärka EU, NATO etc etc. Pengar som ''blir över'' kan vi ge till röda korset, Rädda barnen, bröstcancer fonden etc etc, Vi kan också ge pengar till U-länderna i Afrika så att även dessa länder kan utveckla sig, Bygga mer skolor och utrota sjukdomar. Göra en bättre värld för alla =) Protein är överskattat men dock livsviktigt i längden. Finns dock massor av andra sätt att tillgodose människorna utan fisk med protein. Och i ett ''svällt'' perspektiv så är inte kött ett bra sätt att hålla sig mätt på. kolhydraterna mättar mycket bättre plus att kolhydrater är också ett mycket mer energifyllt näringsämne. (Sol + koldioxid + vatten = Fotosyntes -- > druvsocker -- > stärkelse (potatis) -- > cellulosa (trädfiber etc) Så min slutsatts är det att visserligen så mår inte människorna som lever av fisken bra till en början om den tar slut. Många dör förmodligen av svält. Men är man ute i god tid och förbereder sig med andra metoder så är detta inget problem. Man får odla mer ris och stärkelserika grödor helt enkelt nu hoppas jag att detta får vara kvar... :( :@
    • Alexandra Wirgart
       
      Vi talar om att fisken skulle kunna bytas ut mot vegetabiliska alternativ. Men om man ser till västvärlden, skulle vi verkligen kunna göra det om vi var i samma situation? Vår syn på vegetarisk eller vegan mat är ofta ganska negativ, speciellt hos män eftersom kött på något vis tycks vara "manligt" att äta. Dock är kött inget som egentligen är nödvändigt för människan i dagsläget när man slutat växa. Emil skrev också att vi skulle kunna öka vår nötkreatur och sälja, men skulle det fungera? Nötkreaturen tar upp mycket plats vilket bidrar till att man i många fall hugger ner skog och i de tropiska miljöerna regnskog. Regnskog som vi egentligen behöver. Då ställs vi även inför frågan angående genmodifierade djur. Är det rätt eller fel? Är det ett alternativ? Korallreven har en stor betydelse, något vi inte kan bortse från. Men människan har en tendens att aldrig lyckas göra något i tid, något som beror av flera faktorer. Dessutom är det svårt att stoppa fiske eftersom så många är beroende av det för sin överlevnad och att enbart tillåta vissa länder (t.ex. fattiga länder där fisket är nödvändigt) medan förbjuda andra skulle inte fungera. Det skulle leda till konflikter. Det ultimata skulle vara om vi människor kunde finna en balans i vårt fiske och hur vi fiskar. Men det är svårt att ändra på människors levnadsvanor och kostvanor.
    • Tim Svanberg
       
      Fascinerande! Diskussionen om detta ämne utvecklas just likt ifall samhällsvetare och professorer skulla redogöra för Berlinmurens fall. I vårt fall förs fokus bortom reven till fisken och med andra ord det som konkret har en påverkan på oss och våra medmänniskor. Hade temat varit Berlinmuren så misstänker jag att de vid snarast möjliga chans given börjat debattera Sovjetunionens fall samt dess följder o.s.v. Korallreven agerar i detta fall enbart grund och symbolik för vad som skulle kunna leda till problematik, inga argument jag dömer någon för att föra och detta eftersom att vår arts överlevnad är en sådan fråga vilken i regel behandlas med vikt. Ironiskt nog kan vi nu placera revens överlevnad i en teori, denna vilken kan vara Darwins om "det naturliga urvalet, ifall vi så önskar". Men dessförinnan behöver vi bygga en förståelse kring varför reven i dagsläget "dör". Populärt beskylls klimatförändringar för detta, förhöjda havsnivåer, ökade koldioxidhalter kring dessa av kalk bestående rev, likväl som höjda havstemperaturer och utöver detta kan alltid direkt påverkan tillräknas exempelvis då det vid fiske hypotetiskt sett är möjligt att vålla dem skada m.m. Är nu växthuseffekten vållad av människor, kan detta te sig som ett indirekt drag i självdestruktiv riktning och om inte kan alltid dessa förändringar vara en naturlig process vår planet genomgår (likt det förklarades har förmodligen liknande massutrotning tidigare skett). Men egentligen, i oavsett fall så sker detta som ett resultat av naturligt urval, då arten visar sig inte vara benägen att anpassa sig till den evigt föränderliga omgivningen. Att sedan människan vållar till dessa förändringar förtar inte faktumet att de "enbart" är förändringar av naturen vi talar om. Att en sådan är onaturlig(något man ofta kan höra i uttalande av miljökämpar) är ett intressant begrepp, i min mening låter det som om man i grunden missuppfa
    • caroline svensson
       
      Jag reagerade speciellt på din text Emil. Ni har endast nämnt och diskuterat människans behov av fisk och proteiner. Men ni har missat djuren som till stor del lever på fisk? Ska vi ge dem konstgjorda pulver!? Precis som Adam nämnde ovan, jag tror på att balansen är ganska känslig. Om de djuren som äter fisken får mindre tillgångar till sin specifika föda, vad kommer då hända med dem? Hur kommer haven påverkas när dess invånare får färre tillgångar till föda? Och om reven försvinner, var ska då djuren som lever i dem ta vägen? De fiskar som bor och gömmer sig i reven kommer till att bli lättare byten och än mer hotade utav de större fiskarna etc. som behöver mat. Jag tror att en ond cirkel kan komma att starta om reven och balansen rubbas. Det som händer i havet kommer även att påverka oss på land, stora delar av våra länder lever på mycket fiske och om inte ens varelserna i haven blir mättade hur skall då vi på land kunna till godo göra befolkningens behov av fisket? Precis som Alexandra skrev, boskap kommer ta för mycket plats om vi skall ersätta fisken i alla länder. Även här finns det många miljö aspekter att tänka igenom. Hur kommer vårt klimat att reagera på fler boskaps djur som behöver mat? Tror inte att vår miljö klarar av allt för stora förändringar i ekosystemets balans, det mesta har ett syfte. Precis som reven har en betydelse för många varelser i haven, har fisken en betydelse för oss på land och flera andra arter i havet.
    • julia_larsdotter
       
      När jag tänker på att korallreven skulle kunna försvinna blir jag ganska rädd. Har vi människor gått så långt att vi börjar att bryta ner vår omgivning? Om det marina ekosystemet skulle försvinna så skulle det precis som Adam och Caroline pratade om orsaka att hela jordens ekosystem skulle rubbas. Det känns som att det är nu som vi verkligen måste ta tag i problemet innan det blir allt för stora konsekvenser. Om vi säger att vi istället började att förlita oss på fler vegetabila grödor så skulle det innebära att mycket mer areal skulle behövas för att försörja hela världsbefolkningen. Då skulle vi säkert gå över till genmodifierade grödor. Vi skulle också behöva mer kött, vilket kanske skulle leda till genmodifierad boskap. Helt plötsligt har vi skapat helt nya och egna växter och djur och ställt hela ekosystemet i obalans. Vid den tiden har vi byggt upp en helt ny artificiell omgivning för att kunna fortsätta att leva med den levnadsstandarden som vi gör idag. Därför tror jag det är viktigt att rätta till skadorna innan det har gått för långt för att ångra.
    • hannes_lagerroth
       
      Slinker in med lite respons här: @Adam: Jo precis, och det nämnde jag också i min text. Poängen var att även om korallreven för ut (vilket i så fall självklart skulle vara en stor tragedi för biologisk mångfald) så skulle vi människor överleva. Att definera exakt VILKEN påverkan detta då skulle ha är dock till snäppet på omöjligt, då det finns så många variabler att man skulle kunna bygga ett lagom stort höghus med det. Det man kan säkra är att det förmodligen inte kommer bli till det bättre, förutom för några stycken som fått allvarliga rivsår av korallrev kanske, vad vet jag? @Emil: Jo, det du säger är ju korrekt. Om vi människor skulle omarrangera all vår proteinproduktion från kött till bönor skulle det, (till motsats från vad Julia säger, jag vet inte vad du får dina källor ifrån?) krävas betydligt mindre areal och energi till att utveckla samma mängd protein. Kossor tar massa energi när de betar och skuttar omkring, men väldigt lite av detta blir färdigt protein. Men så är det ju tyvärr det fungerar i vår moderna och kapitalistiska värld. (Nej, efter gapminder.org tänker jag inte nämna "västvärlden" ;> ) Vi strukturerar inte efter vad som är mest effektivt eller miljövänligt, utan helt enkelt vad som är mest lönsamt. Och enligt marknaden finns det uppenbarligen en hel del människor som tycker om kött. Det är liksom så världen (förutom Nordkorea, höhö) fungerar. @Alexandra: Feministpropaganda, really now? ;) Sedan känns det väldigt vagt, du nämner att korallreven har en stor betydelse, hur menar du då? @ Tim Intressanta punkter, roligt att du använder berlinmuren som metafor, också. Det är väl ett betygskriterie, det där med att sätta in modeller och sådant? ;) Men din text väcker och frågan om mänskligheten har rätt att agera Gud på det sättet som det gör idag? Evolutionen har alltid i urminnes tider sorterat ut det svaga mot det starka. Är man väldigt cynisk
    • hannes_lagerroth
       
      Suck, Diigo tog utan förvarning bort allt intressant jag skrev efter "Är man väldigt cynisk". Jag får fortsättta från minne, dock: …är man väldigt cynisk kan man se människan som endast en till naturkatastrof. Naturen klarade dinosaurernas utrotning, istider, torka, istider, och klimatförändringar tiotals gånger värre än dagens klimathot, vad är så annorlunda med mänskligheten? Den starka överlever, den starka anpassar sig, så har det ju alltid varit enligt evolutionens hårda lära. Klarar man inte de hårda förutsättningarna så dör man, och får lämna plats åt de bättre lämpade. Är det inte samma sak här? Vi snackar om att "bevara naturen", men evolutionen är ju en otroligt stor del av våran natur. Uppenbarligen är inte det lika viktig att bevara evolutionen som att agera barnvakt åt varje litet djur som finns här på jorden. Nu låter det som om jag är en radikal antimiljö-propagerare, och det är lite min poäng också. Jag överdriver för att verkligen driva fram min poäng, för jag tycker detta är en onekligen intressant fråga. Är det rätt för människan att leka barnvakt åt alla djurarter på jorden? Arter har alltid dött ut i alla århundraden, varför ska vi människan komma in och agera emot det nu? Miljöpolitikens ideologi är väl att mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt. Smaka på det lite… "mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt". Som om människan och naturen skulle vara två helt olika saker. Storstäder, som man ser som en motsats till "natur", är väl också en del av naturen? Det är ju hem vi har byggt, även om det är väldigt stora sådana. Är inte myrstackar, fågelbon eller bikupor del av naturen också?
    • albin_garpetun
       
      Får se om man vågar att ge sig in i den här debatten, den har helt klart artat sig. Kommer bli svårt att komma med något nytt nu när så mycket kloka saker ( ;D ) har sagts. Men om vi ska ta det kort och koncist, utan att försöka upprepa saker som sagts, även om det är väldigt lockande, då mycket av det som skrivits är saker jag tänkt under läsandets gång. Mycket trevligt för ens ego att bli bekräftat gång efter gång i en löpande diskussion. I alla fall, jag kan endast hålla med till 100% med Adam, även om jag också håller med Alexandra angående platsen det tar. Vi kan troligtvis utrota hela släktet fisk, för att få kortsiktiga vinningar, (vilket det är vi gör, vi prioriterar oss före framtiden) och vi kan troligtvis överleva det hela också. Men det skulle hämma människans utveckling. Det skulle vara mycket mindre krävande både ekonomiskt och ur en energiaspekt att förhindra utrotningen av dom stackars fiskarna från första början. Eftersom vi rubbar ekosystemet, så kommer de flesta djuren (inklusive oss) påverkas i stor grad. Frågan är huruvida dom kan anpassa sig, eller dör ut? (Här kommer vi lite in på mutationer, och chansen för att en art har utvecklat gener för att överleva utan fisk) Jag tror att vi klarar oss, men vi måste som sagt få proteinet från någon annan stans. Vad gör man då, när problemet med yta är så pass stort? Vi måste börja utnyttja haven. Alexandra säger att vi inte kommer ha plats för alla åkrar eller kreatur vi måste sköta om för att mätta vårat proteinbehov, eftersom våra kära fiskar inte tar plats. Men det gör dom, i vattnet. Det är dags att börja tänka i dom banorna, att bygga över vatten, odla över haven. Det kommer troligtvis vara en räddning om vi, trots alla kampanjer, inte lyckas motarbeta växthuseffektens effekter. (höhö) Sist men inte minst, ett tappert försök att få in ett betygskriterie: Det är lite som fläkten jag nyss lyckades ha sönder.
    • albin_garpetun
       
      fortsättning, den tog bort min fina text :( : Jag var förstås tvungen att stoppa in pennan i bladen för att tillfälligt tillfredställa mig på ett underhållande plan. Det gav en härlig känsla när den stackars fläkten klämtade i förgäves, men då händer det. Fläkten går sönder. Mitt behov av tillfälligt nöje slutade i att jag nu antingen måste försöka laga fläkten (ahjo, lycka till) eller köpa en ny. Hade jag istället försökt arbeta runt problemet, hitta en annan källa till underhållning, så hade kanske fisken överlevt. (?!)
    • hannes_lagerroth
       
      Fin liknelse där, inte alls rejält forcerad, inte alls.
    • Emil Qvist
       
      Jahapp.. Alexandra: Människan behöver protein hela livet ut och inte bara innan man är färdigvuxen. Utan protein bryter kroppen ner framförallt muskler och bindväv i första hand för att förse livsviktiga organ med protein. Proteiner är byggstenarna i alla de viktiga enzymer i kroppen som DNA kodar för. Ett av de mest viktiga proteinen ''Hemoglobin'' som finns i de röda blodkropparna och binder syre som i sin tur transporteras ut i i kroppen till alla celler. Jag tror inte jag hade klarar mig utan syre men det är bara en teori hehe =) Sen är det inget manligt med kött. Men det är till 97.453% godare än grönsaker. Döm inte människor för deras smaksinne. Och i vegetarisk mat så är det tillsatt protein. Antingen konstgjort eller som ex: bönor/groddar annars hade vegetarianer dött ut fort. Människors kroppar behöver alla.... 52? näringsämnen för att överleva. inte ens hälften kommer ifrån grönsaker. Även om man hade ätit alla grönsaker i hela världens så hade det inte fungerat ändå. Människan är ett rovdjur som är gjort för att äta kött. PS! Jag vill inte verka spydig eller så =) Men du började ;) Caroline: Nej jag vet att inte djur kan leva på pulver det säger ju säg själv. Men om alla lägger märke till att jag tog det i ett mänskligt perspektiv och inte djuriskt så hade du inte anklagat mig för det....... Man får komma på något superduper pellets som är lätt att odla till djuren om inte gräs räcker till. Dock så har jag aldrig sett en åker som är uppäten på gräs, och de flesta åkrar är det inte ens djur som betar på.Gräs växer ju sjudundrandes fort också! =) Hannes: Källorna är min allmänbildning och intresse framför allt. Jag tränar i regel varje dag runt 1-2 timmar, då har man koll på sånt om man är någorlunda seriös, tro mig. =D. Sen är min syn på det hela att det finns...... många miljoner kvadratkilometer o använd jord där man mycket väl kunde odla på. Annars f
    • Alexandra Wirgart
       
      Hannes: Syftade på att i korallreven myllrar det av liv och på så sätt har de relativt stor betydelse för växter och djur på olika sätt. "Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven." (citerat från wikipedia) Emil: Observera dock att kött innehåller mindre energi och mer miljögifter. Finner det också rätt intressant att rött kött även tycks öka även risken för cancer (källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tarmcancer-1.536990). Jag dömer inte människor för sitt smaksinne, absolut inte! Vill någon äta kött är detta helt upp till denna person, men vad jag däremot vill förespråka är en allsidig kost. Och världens matresurser skulle räcka till fler människor om varje person inte åt kött varje dag eftersom man föder fler människor genom vegetarisk kost på samma areal som en köttätande person. Och det här med att kött skulle vara manligt, det är inget jag vill påstå berör alla. Ska inte gå in på ämnet eftersom det definitivt inte har med biologi att göra. I övrigt är det inte riktigt rätt att säga att människan är ett rovdjur, hon är en allätare. Dock placeras många allätare under begreppet "rovdjur" som jag uppfattar som ett rätt brett begrepp när jag läser om det. Men jag skulle hellre vilja påstå att människan är en allätare om man ser till t.ex. tallriksmodellen. I övrigt vill jag även påpeka att människan inte behöver äta kött, hon klarar sig fint ändå. Jag tänker inte lägga någon mer vikt på att skriva om det här eftersom det inte hör till ämnet. :) Kände mig manad att svara Emil, hehe.
    • hannes_lagerroth
       
      Emil: Det går mycket väl att överleva på vegetarisk kost, även om hur våra tänder ser ut visar att vi är karnivorer. Åt nyss en tallrik vegetarisk kost, förbaskat gott, och den innehöll protein och allt annat som kött har det med. Även om du självklart får trycka i dig en hel del mer bönor än kött för att få samma mängd protein. Alexandra: Pffft, kött är ju bland det manligaste som finns. Hur manligt är det inte att äta ett djur som man har dödat? Nästan lika manligt som att dricka whiskey eller röka cigarr, nästan.
    • Niklas Karlsson
       
      Det finns många intressanta uppslag i denna dialog, men flera av inläggen är inte relevanta i diskussioner om evolution. Det är en stor konst att skriva kortfattat och koncist, men ändå få med allt vesäntligt. Öva på det, ta bara med det som är relevant. Jag tycker att ni alla genast bör ta bort allt i era diskussioner som inte är relvanta.
  • Men korallreven har faktiskt dött ut minst en gång tidigare under evolutionen, för ungefär 250 miljoner år sen, berättar Mats Grahn. Och livet på jorden klarade sig bevisligen den gången – så frågan är varför de behöver finnas kvar nu?
  • – Jorden skulle säkert klara sig utan korallreven, och stora delar av jordens ekosystem skulle klara sig. Men det är inte säkert att vi människor skulle klara oss utan korallreven
    • Karolina Jergling
       
      Jag skulle också vilja diskutera deras slutsats om platser med högt biologiskt mångfald. De säger genom undersökningar att många släkten uppstår från korallreven och att korallreven därmed har fungerat/fungerar som en "generator av biologisk mångfald".Härmed tycker jag ändå att de överdriver lite och "ser vad de vill se" jag tänker att havet är en så oerhört stor plats på jorden full av olika arter m.m. och för att korallreven försvinner kommer inte hela övriga havet skapa någon sorts dödlig och obebolig miljö. Utan det biologiska urvalet kommer att fortsätta verka, de som överlever, överlever och förökar sig och nya arter uppstår o.s.v. Däremot är det ju självklart att även jag inte tycker det är etiskt rätt att förstöra korallreven, då ekosystem som sagt är väldigt känsliga och man inte vet vad som händer ifall näringskedjan rubbas. Om de i programmet har rätt, att platser med så högt biologiskt mångfald som i korallreven är så viktigt och verkligen fungerar som en generator (som jag fattar det en motor för skapande av arter), skulle då, om vi förstörde dessa platser (regnskogen är ju ett annat exempel) livet på jorden helt dö ut?
  •  
    Radioprogram värt att lyssna på.
  • ...1 more comment...
  •  
    Vilka bra och intressanta aspekter alla har kommit med, känns dock lite svårt att tillägga något nu när alla tagit upp så mycket redan. Men jag hittade efter en liten stunds sökande ett intressant radioprogram om vindkraftsparken vid Lillgrund, Sverige. http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4285 Bara namnet på programmet jag hittade säger en hel del, Mer fisk när vindkraftsparken byggdes. I programmet nämner de att både arter och individer har ökat i området vid vindkraftsparken och att även torskindivider har ökat, om ej drastiskt så ser de att torskarna ej har minskat i antal åtminstone. Skulle fortsatt forskning i området kring Lillgrund visa på positiva svar skulle detta kunna vara ett väldigt smart sätt för oss att klara oss vidare utan korallreven i haven. Parkerna skulle bli de nya korallrev där fiskarna lättare får tag på skydd och mat. Området vid Lillgrund har enligt Lena Bergström i hög grad varit påverkats av människan och då känns det positivt ifall man har börjat med något som gynnar artutvecklingen samtidigt som man producerar 0,33 TWh el/år, hushållsel till ca 60 000 hem. Får vi mer vindkraftverk så slipper vi använda oss av kolkraftverk och kärnkraftverk som ger dåliga biprodukter efter avslutad process. Då kan man säga att vindkraftparkerna är en bra motverkan mot växthuseffekten, vi släpper ut mindre CO2 och att fiskebestånden ökar samtidigt. Artutveckling skulle ske vid dessa vindkraftsparker och samtidigt ge energi till bostäder, företag och fabriker. Dock kan jag ju se problemet att det kan komma att bli kostsamt och att det inte går att bygga vindkraftverk över så stora områden som korallreven breder ut sig. Sedan spelar det nog en stor roll vart man placerar dessa parkerna också. Men det skulle ändå vara ett steg för att slippa bieffekterna av korallrevens nedbrytning åt människosläktets vägnar. Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis
  •  
    Diigo tog bort lite av min med :O Här kommer fortsättningen: Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis kunna försörja sig på fisk och slippa proteinpulver, lägga pengarna på mer miljövänlig energi och i och med det hjälpa till att trappa ner växthuseffekten. Känns som en ganska smart idé :)
  •  
    Lyssnade på radioprogrammet om att vindkraftparken hade en positiv effekt på djurlivet. Jag håller med om att detta skulle vara en bra lösning för både minskningen av utsläpp av växthusgaser och för att öka mängden fisk. Detta är den lösning som jag ser som mest hållbar i längden om korallreven tyvärr skulle försvinna. Jag anser ändå fortfarande att vi ska fortsätta att jobba med grundproblemet som faktiskt är att vårt moderna levnadssätt bryter ner viktiga grundpelare i ekosystemet. Här borde flest satsningar på forskning göras. Att skjuta på problemet genom att hitta snabba, enklare lösningar ger oss bara ytterligare fler problem. Rädda korallreven! :D
caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
Niklas Karlsson

Evolution - Wikipedia - 7 views

  • Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
  • mutationer,
  • alleler
  • ...14 more annotations...
  • Om arternas uppkoms
    • Tim Svanberg
       
      Ett verk vilket minst sagt har präglat dagens samhälle, ett vilket applicerar det naturvetenskapliga synsättet på arters uppkomst och dess evolution. Var numer mutationer och slumpmässiga förhållanden ter sig som en naturlig del av den allt dessförinnan gudomligt formade naturen. Inte längre saknades motivation och förklaring av livet här på jorden. Men likt denna antyder är evolution en naturlig del av vår värld, en av de frågor(vilken i dagsläget är aktuell) anser jag vara frågan vilken väcks kring ifall kämpar för miljöbevarande och djurliv i realiteten är nödvändiga, för att de tolkningsmässigt är "komplexa" kan man föga förneka. De utgår ifrån vetenskaplig fakta om arter samt miljöpåverkan av anledningen att nyttja dem på så vis att de appliceras i avsikt att "bevara", något som enbart framstår vara väsentligt ur ett rent religiöst perspektiv, var gud skapade alla djur av en anledning o.s.v. föga ett naturvetenskapligt perspektiv menar då jag. Skiljelinjen emellan dessa synsätt är i detta fall sammantvinnad. Detta eftersom att tolkningarna av verkligheten är skilda och att utifrån redan skilda hypoteser göra försök att förutspå framtiden gör frågeställningen svåröverskådlig. Som sagt är hypoteser inte av den art att de på fakta säkerställts, utan enbart sannolikheten bakom en viss typ av företeelse samt dess följder är vad man försöker säkerställa (trots i viss mån separerade utgångspunkter). Fast, trots att man ur ett strikt evolutionärt perspektiv bör ignorera förändring för vidare evolution. Så finnes två primära frågeställningar, sympati är ett genetisk drag och finnes av en anledning i ens medvetande? Sedan likaså i vilken mån detta bör tillämpas. Därefter har vi det kunskapsbaserade argumentet, människor lever i nuet, vår tid på jorden är hitintills flyktig och det enda faktum vilket kunnat utrota arter dessförinnan oss är förändring. En förändring
    • Tim Svanberg
       
      En förändring av föda, tillgångar och klimat är alltså ett direkt hot emot vår sköra existens(långsiktigt) men enbart ännu ett steg i livets gilla gång, sett ifrån i ett övergripande evolutionsperspektiv. Att därför bevara för att vinna tid må vara också det ett argument av vikt att tillföra. Alltså applicera naturkunskap på fördelaktigt vis för att motverka sin naturliga gång? Kort konstaterat behöver såldes inte en miljökämpes argument vara tagna ur sympatier för skogens alla djur och dess bevarande utan dessa kan även ha djup ur ett naturvetenskapligt synsätt. En ståndpunktstagen för att vara mån och gynna den egna rasen, samt motverka dess evolutionära, naturliga och självklartsvis destruktiva beteendemönster. Var där gränsen mellan de skilda synsätten precis gick kan befinnas svårt att säga men sensmoralen kan omdanas till densamma. Att återgå till boken, denna var i sig, i min mening, en oerhörd biologisk landvinning, var plötsligt alternativ med vetenskaplig grund lades till förklaringen om gudomlighet som grunden till livet och dess artmässiga variation. Individen hade längre inget tvång att i skolväsendet förlita sig på gud för att förklara världen och det sedan länge myntade naturvetenskapliga synsättet försattes plötsligt i praktisk användning även hos samhällets mest grundläggande utbildningsinstitut, vilket agerar en essentiell part i att neutralt kunna granska religiösa företeelser och uppnå en djupare form av förståelse. Man överger alltså alternativa sätt att skildra verkligheten och kliver in i de läroprinciper som formar vardagen hos oss än denna dag. Det tedde sig plötsligt på det vis att individen kunnat promenera några meter ut i skogen och därefter analyserat naturen samt förklara de särpräglade drag som gjorts synliga. Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för geme
    • Tim Svanberg
       
      Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för gemene man som oförklarliga, utan skall man "hårddra" det växte ett helt nytt synsätt på omgivningen fram, var inget saknade motivation och faktumen för dessa var enbart logiska följder, gjordes överskådliga - i det fall man gavs sig tiden att bygga förståelse för elementet i fråga vill säga. En fråga man kan ställa sig är dock vilket faktum som förhindrade denna teori att erkännas från den allra första början, varför dröjde detta egentligen över huvud taget? Att förneka denna vara religionen, ur naturvetenskapligt understött perspektiv, vara överlägsen finner åtminstone jag svårigheter i. Men tiderna har förändrats. Under denna period var utbildningsnivån lägre och naturvetenskap tillämpades enbart stundtals gånger med undantag, detta eftersom länken till livet och ett övergripande perspektiv på vår värld länge lyste med sin frånvaro. Visst hade den kyrkliga informationens trovärdighet försvagats i.o.m. fakta vilken upplyste omgivningen om att jorden varken var platt eller universums centrum. Dock så var det, trots detta, platsen var man gavs tillgång på aktuell information och var ärlighet förespråkades.
    • Tim Svanberg
       
      Skulle lögner ha spridits i avsikt att föra allmänheten bakom ljuset? Eller mer intressant, hur skulle detta då kunnat ha motiverats? Man insåg vid detta läge inte rädslan hos kyrkan, var plötsligt samtliga kunskaper de haft monopol på sakta exporterades till andra platser med mer klara argument för sin sak och ståndpunkt. Enbart frågan om "livet efter" skulla vid "förlusten" av livets uppkomst då återstå. Man stod som ett arv efter en gången epok i tider då reformationens vindar ven. Att tacka för denna fördröjning var slutligen utöver den kyrkliga illviljan av att framföra dessa nya rön, vilket de visserligen inte stod i tvång till eftersom att organisationen, ur denna aspekt, inte var av neutralt sinnelag. Men som sagt åter till detta andra faktum, inte enbart var detta alltså kyrkans förtjänst utan dess anhängare, allmänheten likaså, var de stod under en lång period trångsynta inför teorins utformning och principer. Gemene man var som sagt bibliskt skolade, en tradition förd vidare i generationer, att enbart godta och acceptera rönet som sant, befann man knappast som ett moment att stressa med. Argument kring att de själva önskade se förändringen med sina bara ögon var förmodligen just vad som stod i vägen, vetenskap grundades som sagt på observation, så varför det inte i detta fall var möjligt stod länge som ett tungt motargument(stridande mot dess mest grundläggande principer, små förändringar över stora tidspann), är jag villig att anta bör förmodligen tilläggas. Men i takt med införande av allmän skolplikt och den teknologiska/industriella evolutionen framstod dessa teorier plötsligt inte som så ofantligt ologiska i sin karaktär. Men faktumet var alltså att övergripande förståelse och vetenskaplig tro behövde nödvändigtvis växa i en vardaglig roll större än den religiösa för att vinna en trovärdighet större. Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i varda
    • Tim Svanberg
       
      Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i vardagen, att lyssna på sin far framför en anonym man i hatt framstår som mer naturligt eftersom man inte känner den andres motiv. Skulle dock tiden merparten spenderas med denne andre hade trovärdighetsnivån successivt ökat med bekantskapen. Slutligen kan man förhoppningsvis ställa sig mellan de bägge argumenten som förs i neutral anda och enbart på bevis och argument ta ställning för dess riktighet, att således inte fatta ståndpunkt grundat på känslospel och förmodad korrekthet. Rimlighet ser vi i detta sammanhang som ett nyckelns ord. Var individen tillåts att värdera sina ståndpunkter förutan grundpelare av okunskap och förutfattade meningar, vilket är själva principen bakom ömsesidig förståelse. Dessvärre når vi nu ett slags problematik som följt oss sedan insikten i att ömsesidig förståelse trots allt är av vikt. Det vi nu står inför är den så kallade mänskliga faktorn, var två individer med samma tillgång på information kan reflektera olika och finna svaren på samma fråga vara skilda. Detta beroende på utbildningsmöjligheter, levnadsförutsättningar, influenser o.s.v. Faktumen är, som vi kan konstatera redan nu, många. Här når vi alltså en outtalad tvisten mellan demokrati och vetenskap. Demokratin, vilken accepterar och respekterar skilda värderingar och de naturvetenskapliga principerna var ett experiment(generellt) har en typ utav utgång som är en direkt följd av din handling och om resultaten inte är klarspråkiga i sin utgång kan man trots allt finna en viss sannolikhet i dem. För somliga begåvade med filosofisk ådra kan det te sig som att de bildar sin verklighetsbild, inte efter konkurrens om kunskap och ytlig logik, utan i avsikt att uppnå lycka. Den typ av individuell lycka som bildas då man lever i samförstånd med miljön och tolkar omgivningen på det vis att det gynnar dig som individ på ett harmoniskt plan. Därigeno
    • Tim Svanberg
       
      Därigenom den enligt mig primära skillnaden av att tolka/skildra verkligheten ifall vi jämför det matematiska, strukturerade och naturvetenskapliga med den filosofiska och i viss mån religiösa åskådningen. För som sagt motsäger den naturvetenskapliga i hög grad denna andras existens i flertalet moment, något som inte kan accepteras i det fall man eftersträvar att göra kunskapen allmän och giva individer möjligheter att i forskning/utveckling samverka, rent praktiskt. Den naturvetenskapliga söker alltså lösningar och fakta. Finner med hjälp av matematik och efterforskningar svaren på sin omgivning. Det andra är jag villig anta söker sina svar på ett själsligt plan var inte kunskap betraktas som nödvändig ifall den inte bidrar till att finna inre "sanning"(något jag tolkar vara lycka). Skulle nu detta vara korrekt, att sökandet efter är vad som sker lycka, kan visserligen dessa mycket väl vara förenade, till en viss grad. Att därför förneka dess samexistens då resultaten på det mänskliga sinnet är den samma kan jag inte ställa mig bakom. De bägge utgår som sagt ifrån intryck gjorda på sinnet och urartar ifrån samma nyfikenhet på livet och vår värld, därav anledningen till att dess totala separering enligt mig inte är möjlig. En betrakning kan vara olikt precis men för tillfället korrekt uppskattar jag beskylla. Visst kan dessa individuella synsätt aldrig appliceras i den grad som vårt naturvetenskapliga, vilket i stort format den teknologiska evolution som präglat samhället under de senaste 400 åren likväl som det välstånd vi idag lever i och nyttjar. Det välstånd som tillåtit tankar flyga bortom vår redan påtagliga sällhet, till en plats var alternativa vägar och valmöjligheter växer fram. Kanske är det just i blindhet för vårt omgivande gynnsamma öde som dessa tankar åter växt sig starka?
    • Tim Svanberg
       
      Skulle jag tillåtas ställa en hypotes och formulera en övergripande teori om naturvetenskapens roll i samhället samt dess koppling till återfödseln av nyfilosofi hade denna fått definiera: att utveckling kräver kunskap, kunskap kräver källa, källan är naturen. en sådan kommer att behöva tolkas på ett vis vilket gör det möjligt att placera in den i överskådliga system, i denna roll tillträder naturkunskapen var logik, efterforskning och matematik gör resultaten möjliga att praktisk återskapa för systematik, igenom den övergripande förståelsen föds mer av samma art, denna leder till kunskapmässig evolution, en sådan vilken väcker välstånd och gör begrepp som livskvalitet möjliga att eftersträva och utifrån dessa gror det filsofiska fröet kring huruvida det funnits alternativa vägar till dagen och ifall vad vi idag besitter är det som man i realiteten önskar att eftersträva. Var vi (nu skall jag åter nyttja en difus term) "lyckligare" förr än numera och i detta fall, vilka element är de som igenom tiderna tillfört tillfredsställelse för individerna. Hade dessa likaså gått att återskapa i dagsläget ifall de ense gått förlorade vill säga. Att sedan dessa resultat först kan uppnås efter nyttjandet av ett naturvetenskapligt arbetssätt påvisar om den kunskapsmässiga revolutionens påverkan i vardagen. Med detta som grund och min uppfattning om dess sammankoppling är jag villig att påstå hur man oavsett tankeelement, naturvetenskapliga eller ej, inte ens gives möjligheten att stega bakåt (motsatt evolutionsritning?), var samtliga tankegångar ur ett evolutionsperspektiv är riktade åt samma håll och vars direktionalitet inte kan beskriva något annat än framtiden. Mönstret är, så som jag tolkat det, av den art att det evolutionärt inte rimligen på praktisk basis möjligen kan förekomma. Evolution är evolution oavsett vem det gynnar, slumpen som driver denna cykel väljer som sagt ingen sida.
    • Tim Svanberg
       
      Låt oss nu slutligen ställ hypotesen om att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga för välgång och det motiv jag finner för dessa argument grundas ur att man i äldre dagar strävade efter förbättring, ett gemensamt mål för samtliga individer och vägen man slutligen fann var den naturvetenskapliga, detta eftersom att det fanns ett behov och att samtliga önskade en större välgång i livet. Onekligen ter det sig på så vis som att man sällan känner begär av att få placerats 800 år bakåt i tiden, åtminstone inte av levnadskvalitativa skäl. Vi finner välbefinnande i att återskapa oss och agera på nyskapande vis, en kreativitet som naturkunskapen erbjudit. Var man satt målet att förklara de mest komplexa av ting(bortsett ifrån möjligen "själen", det som utmärker individens personlighet och agerande), ergo den omgivande världen och den egna existensen. Att en kula faller mot marken då den släpps är logiskt, men varför? Lösningen vi fann på detta var gravitationskraften. Hur kan man motverka denna och vad bestämmer den, var har den sitt ursprung? Innovativiet kan ske på ett själsligt plan i individens medvetande men något lättare att granska är dock de logiska mönstren i ens omgivning. Vilken förståelse tillfredsställer på liknande vis och kunskapen där kan även göras övergripande och generell. Även detta anledning till dess kraftiga framväxt. Låt oss därefter vandra på stränder långt bortom vår utgångspunkt och diskutera livets uppkomst, något som inte ense förklaras av "om arternas uppkomst...", detta avsiktligt just likt Big Bang inte diskuterar singularitetens ursprung. Men enligt naturkunskapen så var det inget mindre än elektriska stormar och de komplexa omgivningarna som omvandlade död materia till att bilda en cell. Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig f
    • Tim Svanberg
       
      Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig för att erkänna teorin vara vetenskaplig. Detta i brist på kunskap om epoken fast främst dess förutsättningar. Tillsvidare måste man alltså ur naturvetenskapligt perspektiv "tro" att celler bildades av en slump ifrån död materia utan klar orsak, det alltså "bara blev" och det är den enda stående logiska lösningen på problemet. Något som självklart är av dess efterföljare svårt att acceptera, då det strikt bryter mot allt vad dess tankegångar i annat fall utgår ifrån, med motivationen att detta ändock är sannolikt eftersom att det är det enda möjliga alternativet, något man tillsvidare får acceptera. Religionen löser detta på således vis att man beskyller fenomenet vara gudomligt, det gudomliga i sin tur är allt för insiktsfullt för att en vanlig människa skall förstå och finna perspektiv samt förklaring av fenomenet. Eftersom man inte tillåts av fysiska skäl att förstå finnes heller ingen anledning att försöka förklara. Därav avlastas sinnet på den frågan genom att förklara den oförklarbara som.. allt för svårt att förklara eller då alternativt gudomligt. Ytterst spännande, något ovanstående den mänskliga nivån av medvetande. Dessa två synsätt når här samförstånd, dock det av vetenskapsmän som förklaras genom slumpen är för den religiösa och troende ser som en handling av/i gudomlig anda. Fast, det religiösa systemets giltighet? Detta har som sagt överbevisats på de punkter man tidigare fann stor säkerhet i enbart gud kunde besvara. Och att dessa företeelser/förutsättning därefter förklarats genom logik, bidrar åtminstone inte till religionens ökade trovärdighet.
    • Tim Svanberg
       
      Därigenom lägger jag grunden till min personliga värdering, var vetenskapen har antagits som den för mig mest tilltalande källan av den simpla anledning och princip att vetenskap är ett element i ständig förändring, den har ingen fast form. Just likt individen som eftersträvar att återuppfinna sig, skiftar likväl kunskap form och slutsatser utifrån en godare insikt. Inom vårt land och min åldersgrupp anser sig de flesta vara ateister och min förklaring till detta(utan att spekulera i samhällspropaganda eftersom att det förblir en allt för svår fråga att kort summera) är att man undermedvetet har tillgodogjort sig vetenskapen eftersom att denna erbjuder bästa möjliga förutsättningar och ity återspeglar de generella dragen som präglar en individ. Man kan tillgodogöra sig mönstret, se följden av en handling och göra omvärlden förståelig på ett vis som en tro, oavsett vad man vill säga, aldrig(åtminstone för egen del) i den grad förmår. Den ger dig kunskap och möjligheten att omforma den. Den ger dig det gudomliga och gör det logiskt. Man kan följaktligen få klara svar, en gåta kan bringa nöje för en stund men att leva med den som ett faktum är inget jag i mina vildaste drömmar önskar. En god bok som kom att bli den sista grundläggande länken i naturvetenskapens erkännande inför samhället och vad vi(en stor grupp människor) idag i skiftande utsträckning definierar som vara, med logiken och följderna som bevis, sanning eller sannolikt. mvh/tim svanberg
  • Naturligt urva
  • Mutationer är bestående förändringar av arvsmassan.
  • Evolution
  • det naturliga urvalet.
    • albin_garpetun
       
      Naturligt urval betyder att den starkaste överlever.
  • Charles Darwin
    • hannes_lagerroth
       
      Central figur. Viktig för evolutionens vetenskapliga vinst över kreationismen.
  • Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismer förändras från en form till en annan. Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • Det naturliga urvalet kan delas in i "Ekologiskt urval" som handlar om hur väl organismen klarar att överleva i sin miljö och "Sexuellt urval" som handlar om förmågan att befrukta andra individer. Vilka egenskaper som är optimala ändrar sig över tiden. Det gör att förmågan att förändras från generation till generation också är en egenskap som favoriseras av det naturliga urvalet.
  • Det naturliga urvalet verkar på den variation som finns i populationen. Föräldrarna får fler individer som avkomma än som kan överleva till mogen ålder och i sin tur reproducera sig. Individer har olika sannolikhet att överleva beroende på vilka ärftliga egenskaper de har. Antalet avkomma och överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur stor nästa generation blir.
  • Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell som beskriver hur allt liv på jorden har utvecklats från en gemensam urform. Ibland används ordet evolution också som synonym till evolutionsteorin eller utvecklingsläran.
  • darwinism) där evolution och genetik förenades till grundvalen för den moderna evolutionsbiologin.
filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
       
      test
  •  
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  •  
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  •  
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  •  
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  •  
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  •  
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  •  
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  •  
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  •  
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  •  
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  •  
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
Adam Lakris

Evolutionsteorin -- vår tids religion - 6 views

  • hur en lärare skall hantera problemet med troende elever som går till "angrepp mot evolutionsläran"
  • Det övernaturliga ligger defintionsmässigt utanför vetenskapens kompetensområde. Problemet för den som avfärdar skapelse som en möjlig förklaring till alltings ursprung, med motiveringen att skapelse inte är en vetenskaplig teori, är att metoden då blir viktigare än sanningen.
  • Jag har kommit fram till slutsatsen att darwinismen inte är en testbar vetenskaplig teori, utan ett metafysiskt forskningsprogram — en möjlig ram för testbara vetenskapliga teorier
  • ...12 more annotations...
  • Min inställning är, mycket kort uttryckt, följande: Jag står på vetenskapens och förnuftets sida, men jag vänder mig mot de överdrivna anspråk som vetenskapen ibland haft, och som med all rätt fördömts som "scientism" [tillbedjan av vetenskap som ett uttryck för den yttersta sanningen], Jag står på sanningssökandets sida och sympatiserar med intellektuell våghalsighet när det gäller att söka sanningen; men jag är mot intellektuell arrogans, och speciellt mot det missriktade anspråket att vi har sanningen i en liten ask eller att vi kan närma oss absolut visshet...
  • Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt.
  • De som kritiserar evolutionsteorin brukar av det "evolutionära prästerskapet" definitionsmässigt delas in i följande fyra kategorier: De okunniga, som inte orkat sätta sig in i teorin. De ointelligenta, som helt enkelt är för korkade för att förstå teorin. De fanatiskt religiösa, som inte bryr sig om logiska argument och fakta. De allmänt illvilliga, som är emot allting (T ex "Sällskapet för Platta Jorden").
  • Evolutionen är obevisad och obevisbar. Vi tror på den eftersom enda alternativet är skapelse, vilket är otänkbart.
  • Jag tror att vetenskapsmän, hur skeptiska de än må vara, kan erkänna att universum eller naturen eller vad vi nu må kalla det, är skapande. För universum har producerat människan; det har producerat Shakespeare och Michelangelo och Mozart, och därmed indirekt deras verk. Det har producerat Darwin, och på så sätt skapat teorin för naturligt urval. Naturligt urval har förstört beviset för det övernaturliga specifika ingripandet av en Skapare. Men det har lämnat oss med undret av universums skapande förmåga, av livet och av det mänskliga intellektet. Även om vetenskapen inte har något att säga om en personlig Skapare, kan knappast existensen av nyskapande och kreativitet förnekas...
  • "Öppen för skilda uppfattningar" måste rimligen innebära att man presenterar skilda uppfattningar för eleverna. Och om skolan skall ge "möjlighet" till "personliga ställningstaganden" förutsätter detta att eleverna får ta del av olika perspektiv (hur skall de annars kunna ta ställning — det blir ju i så fall som valen i Sovjet, alla fick rösta, men det fanns bara ett parti att rösta på). Att "eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta…" kräver att eleverna får tillgång till fakta och inte bara färdiga tolkningar av fakta, dvs teorier (som t ex evolutionsteorin), och att de tränas i att vara kritiska. Och då även kritiska mot evolutionsteorin (huuh så hemskt, hur kan jag bara skriva så — fy på mig!). Varför skulle denna teori inte vara underställd de vanliga spelreglerna inom vetenskapen? I så fall deltar ju inte evolutionsteorin i det vetenskapliga spelet. Då har denna teori övergått från att vara en vetenskapligt teori till att bli en totalitär ideologi.
    • fredrik_andersson
       
      Varför jämför evolutionsteorin med Sovjet. Skapelseberättelser undervisas i religion inte i biologi. En ide tar makten när den är svår att motbevisa plus att skapelseteorin har faktiskt utvecklats.
    • Adam Lakris
       
      Håller med Fredrik. Man måste hålla isär det som kan bevisas och det som inte kan bevisas. Med andra ord vetenskap och religion. Men man FÅR ju faktiskt ta del av olika perspektiv i skolgången. T.ex. får vi en vetenskaplig bild i biologi, naturketenskap m.m. Fri från värderingar och tro. Sen får vi en annan bild i ämnen som samhällskunskap och religionskunskap, där hela kursen bygger på religion m.m.
    • Tim Svanberg
       
      Åter kommer jag att tolka stycket i fråga, det är inte skapelseteorin i sig han jämför med Sovjetiska val, utan skolväsendet. Vilket sägas bidra till att placera dig i ett fack av gemensamt erkänd kunskap, ett val du själv inte förmår göra och accepteras för det. Nu till Adam som vidareutvecklade idéerna, till att börja med så ställer jag mig vid dina argument och motiv, som jag personligen menar vara tillräckliga. Men detta troligtvis eftersom att jag anser mig tillhöra den vetenskapligt "upplysta" skaran. Visst delges vi skilda perspektiv, men det är först därefter som det essentiella ställningstagandena görs. De som involverar "sanningen". Religion har format samhället men finnes det något i dess läror(utöver de etiska) är du villig att erkänna som sådana, sanningar alltså eller ens alternativ? Utifrån detta är det ovanstående argumenterar. Vi lär oss acceptera religion just för vad det är, alltså tro och hopp utan verklighetsförankring. En bild vilken målas upp för oss t.o.m. under våra religionslektioner. En produkt dessförinnan samhälle och lag vuxit fram. Innan vetenskap och följder kunde göras förstådda, resultat av en mer primitiv tid tid och kultur, en var sanning definierades genom individens tro. Målsättningsvis vill Krister ställa teorierna sida vid sida, var relevas och korrekthet skall kritiskt granskas av var individ. Hur ofta ter sig en religionskunskaps lektion på det vis att läraren inleder lektionen: det är så här världen uppkom och alla djur blev till... mer bekant är troligen "det var så här aztekerna trodde/föreställde sig att skapelsen gick till och livet uppkom. Skulle man jämföra det med en naturkunskapslektion eller biologilektion tror jag merparten av eleverna hört läraren säkerställa den "totalitära ideologin" kring darwinismen som det enda alternativet och den verkliga sanningen trots att denna enbart är, just likt kreationismen, omsider vid veteskaplig redogörelse
    • albin_garpetun
       
      Jag håller där emot inte med Fredrik. Sovjet har inget väsentligt med texten att göra, valet där används mer som en liknelse för att visa att lärosystemet är fascistiskt, för att få läsaren att reagera starkare. Jag håller visserligen med dig till viss del, att man inte ska blanda ihop för många ämnen, för att det då blir krångligare. Men om det inte vore för "krångelfaktorn" så ser jag ingen anledning till att inte blanda ihop ämnen, speciellt ämnen som religion och vetenskap. Sålänge detta görs utifrån en objektiv synpunkt, vilket Tim stryker vikten utav i citatet "den "totalitära ideologin" kring darwinismen", där han visar att evolutionsteorin börjar bli Sveriges nya kristendom. Jag ser absolut inget problem med att sammanfoga kunskap inom skolgången, för det är väl det vi ska göra i slutändan, när vi använder oss utav kunskapen i sammanhang där de faktiskt behövs, och inte för att vi bara ska lära oss dom?
    • hannes_lagerroth
       
      Varför ska inte författaren få kritisera evolutionsteorin? Varför ska inte Staffan få kritisera kreationsteorin? Detta är ju den ädlaste form av argumentering. Den ena sidan lägger fram sina argument, och den andra sidan svarar. Att då censurera något av det skulle ju i sig vara att värdera. Men nu är jag väl ändå lite dubbelmoralisk. Innan har jag ju argumenterat för att man ENDAST ska lära ut evolutionsteorin i skolan. Vad gör evolutionsteorin så mycket bättre än Intelligent Design? Vad gör den så mycket bättre än tron på osynliga rosa enhörningar? Vad gör den så mycket bättre än tron på flygande spaghettimonster? Alla är ju teorier om jordens uppkomst, så varför lär man inte också ut dem i skolorna? Svaret är enkelt, och något jag har rört här innan. Dels har skolan inte tillräckligt med resurser, och barnen inte tillräckligt mycket tid, men sedan så står alla andra teorier än evolutionsteorin på så osäker grund att de faller pladask bara Darwin så mycket som andas på dem, varför förklarade jag i och med "Den ultimata Boeing 747". Du kan helt enkelt inte kalla dig en seriös biolog och försvara kreationsteorin, som jag har sagt inte ens är en vetenskaplig teori på grund av att den inte går att falsifiera. En konkurrerande teori växer fram för att det finns ett behov att täcka hål som den "ordinarie" teorin har. Evolutionsteorinsteorin är inte perfekt, så som knappt ingen teori är. Men att ersätta den med kreationsteorin, som får ett durkslag att se ut som ett solitt träblock? Nej tack. Kreationsteorin växte till skillnad inte fram från ett behov av att täcka evolutionsteorins hål, utan snarare från att religiösa behövde hävda sig i en allt mer sekulariserad värld. Titta på fysiken, till exempel. Här ser vi flera konkurrerande teorier. Ta strängteorin. Strängteorin i sig själv är kontroversiell, och trots stora experiment som LHC är inte alla fysiker övertygade, och även str
    • fredrik_andersson
       
      Skapelseberättelser ser ofta saker på ett "fast sätt" genom att t.ex allt liv som finns kommer inte att ändra sig. Detta är lätt att motbevisa och många berättelser säger att jorden är mycket yngre än vad den är. Istället för att hålla sig till något som är fast så bör man undersöka vad som faktiskt är sant i naturen istället för att bara chansa på någon berättelser som man har hitta på med fakta man har nu.
  • "Jag skall alltså tala om kreationismen — och det gör mig lite bekymrad, för jag önskar att jag inte skulle behöva tala om detta. Men det blir mest en "pep-talk", för ni är ju alla biologilärare." Så inledde Staffan Ulfstrand sin föreläsning. Och en pep-talk skulle det bli, eller om man hellre vill, ett väckelsemöte för de redan frälsta. Här handlade det nämligen inte om att vetenskapligt beskriva vad kreationsimen är och sedan vederlägga densamma. I stället målades en nidbild av skapelsetro upp av professor Staffan Ulfstrand, en nidbild han sedan angrep — i betydelsen förlöjligade, häcklade.
    • fredrik_andersson
       
      Religion ska inte undervisas i bioloig.
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt i min mening Fredrik, denna artikel var som sagt till bredden fylld med värderingar och vår käre författares åsikter om Staffan Ulfstrand framkommer klart och tydligt vid återkommande tillfällen. Onekligen bör man inte tolerera religionen att angripa de naturvetenskapliga ståndpunkterna. Men frågan man bör ställa sig efter att ha läst detta stycke, så som jag väljer att tolka det, är ifall det var korrekt agerat av föreläsaren att förlöjliga kreationism och individers tro på detta vis. Att "häckla" i sin egen självsäkerhet ser jag inte som ett bevis på högre intellekt. Att medge sin ståndpunkt luta åt det vetenskapligt bevisade kan te sig som självklart, men att rättvist redogöra för samtliga begrepp vilka talar för respektive mot kreationismen hade väl knappast varit till hans nackdel. Självsäkerhet föds ur övertygelse, vetenskaplig övertygelse föds ur bevis. Att detta förmodligen inte granskades, förutsatt att vår författare talar sanningsenligt och objektivt, ter sig ologiskt. Vad var då egentligen syftet bakom hans ord? En osäkerhet vilken jag just likt Krister Renard delar. Varför inte presentera de argument som en gång troligtvis övertygade honom om hans ståndpunkt, förutsatt att denna har en rent vetenskaplig grund, något jag under min läsning och utifrån hans ställningstagande har dragit konklusionen om.
  • Elever som vill att skapelsetro skall behandlas vetenskapligt på biologilektioner — vid sidan av evolutionsteori
    • fredrik_andersson
       
      Man undervisar skapelseberättelser i religion inte i biologi plus att de är väldigt svåra att behandla vetenskapligt och de ger inte lika grund för alla i skolan.
  • (Ulfstrand) Problemet är att de [kreationisterna] vill ta tid från ett ämne [biologi] och använda det till ett annat. Det är som om militanta biologer skulle begära att vi skall få presentera Darwin på religionstimmarna.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man just ta biologi för att undervisa i skapelseberättelse och varför skulle biologer prata om Darwin på religionstid?
  • Det råder knappast någon tvekan om att det i den svenska skolan pågår en medveten och konsekvent påverkan i materialistisk och ateistisk riktning.
    • fredrik_andersson
       
      Låter som en skola bör vara utan, anknytning till religion.
  • En allmän tendens i svenska läroböcker är att man sällan eller aldrig skiljer mellan vetenskap och metafysik och oftast framställer metafysiska hypoteser om alltings ursprung som om de vore vetenskapliga fakta. Detta går ju uppenbarligen stick i stäv mot Skolverkets höga ambitioner när det gäller objektivitet. Det råder nog ingen tvekan om att svenska läromedel internationellt sett har mycket låg vetenskaplig standard i detta avseende.
    • fredrik_andersson
       
      Varför skulle man undervisa i något som man kan lätt motbevisa istället bör man fokusera på att förbättra bökerna genom att ta in ny information istället för att slösa pengar på något sånt som skapelseberättelse som skulle leda till att skolan skulle får stark kritik eftersom antagligen vill man bara att den kristna skapelseberättelsen undervisas vilket skulle kunna vara ett stort motslag för religionsfrihet annars måste man undervisa i flera olika skapelseberättelser vilket skulle bli dyrt och skada eleverna i andra ämnen som är mycket viktigare.Det ger inte samma grund för alla heller. Sånt ska istället undervisas på religion.
  • Det synes mig som om vetenskapen på det mest otvetydiga sätt understöder den kristna uppfattningen att vi bör fullkomligt underkasta oss Guds vilja. Vetenskapen säger: Sätt dig ner som ett litet barn inför fakta. Var villig att uppge varje förutfattad mening. Var villig att följa naturen vart den än leder. I annat fall kommer du inte att förstå någonting.
    • fredrik_andersson
       
      Tänk på att vi inte skulle ha det så bra utan vetenskapen medan vi inte skulle ha blivit hjälpta av någon skaparberättelse.
  •  
    Artikeln är författad av Krister Renard, en man presenterad som tidigare ateist men numera religiöst kristen. Artikeln är mycket kritisk mot evolutionsteorin samt darwinismen av anledningar mer djupsinnigt förklarade i texten. Författningen är tveklöst intressant och de filosofiska aspekterna tankeväckande. Mitt råd förblir dock att läsa texten med skepticism då denna tveklöst är värderingsladdad och åsikterna i stort personliga. Hård kritik framförs mot var evolutions teorin brister och målsättningarna tycks vara att binda samma det filosofiska med livet, skapandet och utvecklingen. Övriga intressanta aspekter som behandlas är skolväsendets syn på det hela(problematiken i detta). Källorna tycks vara korrekta, dock är detta svårt att helt understryka utan djupare efterforskningar. Hård kritik framgår mot exempelvis föreläsare som Staffan Ulfstrand och det svenska skolväsendet
  •  
    Vilka taggar är lämpliga för detta bokmärket?
  •  
    kreationism, Darwin (Darwinism) evolutionsdebatt, skolväsende kring biologi (undervisning i biologi) som några
Niklas Karlsson

The Evolution Video - YouTube - 2 views

shared by Niklas Karlsson on 05 Feb 10 - Cached
  •  
    En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.
  • ...6 more comments...
  •  
    Den lägger fram påståenden som motverkar teorins grunder, som till exempel att tusentals fossil från mellanformer mellan djur skulle ha hittats om evolution gick till så här. Ett exempel som tas upp är sälar som går upp på jorden och blir landdjur, då borde vi ha hittat skelett som visar djuret mellan sälen och landdjuret. Det behöver däremot inte betyda någonting, då de kan ha förstörts över tidens lopp eller så har vi helt enkelt inte hittat dem än. Jag måste däremot medge att de har rätt när de påpekar att det verkar som om djur uppstått direkt vid en viss tidsperiod helt anpassas till omgivningen, och därefter dött ut.
  •  
    En relativt lättförståelig förklaring på det hela, fastän videon var på engelska. Får en att tänka till och börja fundera på hur det egentligen kan ha gått till. Jag tror att Darwin-teorin har blivit så uppmärksammad på grund utav att vi människor hela tiden söker efter svar på allt, vi vill veta allting. Darwin-teorin är troligen en av de mer trovärdiga teorierna, antagligen är det därför vi människor har tagit den till oss och accepterat den som "den rätta teorin".
  •  
    I filmen pratar de mycket om hur en teori aldrig kan bli en fakta om den inte bevisas. De berättar om hur forskare har experimenterat med bananflugor och fått fram nya flugor som ser helt annorlunda ut. I experimentet använde de strålning som orsakade förändringar i flugans DNA, inte slumpmässiga mutationer som enligt Darwins teori. De menar att man inte ska se teorin som fakta, men som den allmänt accepterade teorin. Själv, tycker jag att även Darwins teori har starka underlag som stärker giltigheten av teorin men det finns också en del fakta som kan falsifiera den.
  •  
    Intressant video, helt klart värd att ägna tid åt. Vad jag bland annat fann intresseveckande var uttrycket att enligt Darwins evolutionsteori borde alla arter bli mer och mer komplexa. Detta mynnade ut i tankarna angående människans plats i utvecklingen, är det av en ren slump som vi blivit så intelligenta? Och varför slumpade det sig då så att just vår utveckling lyckades få så många positiva mutationer som sedan fördes vidare? För vid närmare beaktande utav det hela så finns det inga djur som konkurrerar med oss om vår plats, så är vår utveckling bara en väldigt lyckosam slump?
  •  
    Filmen tar upp de klassiska motargumenten till varför evolutionsteorin inte stämmer och själv tycker jag att den inte är direkt övertygande då den tar upp saker som livets uppkomst som ett argument för att inte evolutionen äger rum och att forskare inte kunnat "billda" liv. Då evolutionsteorin mer berör hur liv livet förgrenas, förändras och blir mer "utvecklade" för att överleva. Däremot kanske det är värt att titta på hur bevisbar evolutionstorin egentligen är, för visst finns det "hål" i teorin? Det mest väsentliga de nämnde tyckte jag var det där om att det skulle funnits massor av "mellan stadier" av arter innan de blev vad de är nu. Ju mer jag läser om både kritiska och objektiva texter om evolution så tänker jag allt mer på hur lite vi människor egentligen vet rörande alla de miljoner år innan vår existens på jorden. Vad vet vi egentligen om vad som hände, utav att bara läsa av de få spår som händelserna lämnade efter sig? Så även om vi kan bevisa evolutionsteorin så kan det bli svårt att bevisa den hela vägen?
  •  
    Just evolutionsteorin är ju väldigt svår att bevisa, eftersom processen är väldigt lång och den intelligenta människorasen har inte funnits tillräckligt länge för att kunna föra ner förändringar mellan djuren, och teorin i sig har ju bara funnits i några få århundraden. Ska vi bevisa teorin måste vi nära studera arterna under flera hundra tusen år, för att ens märka resultat. Detta gäller ju däremot bara om man låter det ske ostört, utan att försöka påskynda processen på något sätt.
  •  
    Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,
  •  
    fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.
fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  •  
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  •  
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
antonh

Evolution - Naturhistoriska riksmuseet - 14 views

  • Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.
    • Adam Lakris
       
      Är lite tveksam till ordvalet "anpassningar". Det får meningen att låta lite som att det skulle vara organismerna själva som anpassade sig medvetet. När det i själva verket är så att det sker slumpmässiga mutationer, som ibland är bra för rasen och den lever vidare till nästa generation och får många barn osv... Eller?
    • Karolina Jergling
       
      Men det måste vara mer än bara slumpmässiga mutationer som skapar utvecklingen. Jag tänker till exempel giraffen, här korsades två arter med anlag för längre halsar, de klarade sig bra, får barn med långa halsar som blir längre och längre.. Om man tänker så så har ju faktiskt giraffenerna "valt" att få avkommor med långa halsar..eller? mest bara för att säga emot adam, haha:p
    • Alexandra Wirgart
       
      Dock anpassas ju djuret i och med mutationer och nedärvningen av dessa. Men huruvida "anpassning" är det bästa ordvalet är att beakta, eftersom att som Adam uttryckte; det kan ge fel bild av vad som skett.
    • antonh
       
      Måste faktiskt säga att jag inte anser att "anpassning" påvisar ett medvetet val. Växter anpassar sig också, och såvida vi vet har inte dem något medvetande. Att naturen förändras är ingen nyhet, och för att överleva KRÄVS ibland anpassning. Om det även sker via slumpmässiga mutationer, så är det den fenotyp som smälter bäst in som klarar sig. Och detta var ju inget medvetet beslut, eller? =)
    • hannes_lagerroth
       
      Jag gillar Karolinas frågeställning. Tänk en artificiell värld där alla träd är exakt 10 meter långa, samt buskarna endast en meter, men dessa buskar är mycket mer näringsfattiga. Hur kan en varelse som är 2 meter lång helt plötsligt bli tio meter? En mutation som ger en meter extra längd gör ju ingenting, eftersom man ändå inte kan nå något mer än busken på marken. I en verklig situation är ju självklart inte alla träd 10 meter, så tre meters länd skulle ju säkerligen ge tillgång till många flera löv än två meter, men det finns exempel där man kan applicera denna teori. Ta ögat som ett exempel: Ingen varelse har nytta av ett halvt öga. Antingen har man ett fullt fungerade öga som processerar fotoner och sedan omvandlar det till data i form av elektricitet i nerverna som hjärnan kan uppfatta och bearbeta, eller så har man inte. Det finns liksom inget mellanting. Den "officiella" förklaringen till detta är att det utvecklades någon form av ljuskänslig cell, som sedan utvecklades till ett öga. Men även "bara" en mutation som skapar en ljuskänslig cell är utan problem. Du måste precis som ett vanligt öga ha en kontakt med hjärnan så att du kan uppfatta detta ljus, annars ger det ingen fördel över huvud taget. Så en sådan här mutation låter väldigt, väldigt slumpmässig, och då väldigt exklusiv, men det är den ju inte. Kollar du runt omkring i djurlivet har nästan varenda en ett par eller fler ögon. Alltså måste mutationen med ögon vara mycket mer vanlig än en mutation som ger saker som ryggrad, exoskelett eller en svans, saker som känns mycket mer logiska att ha muterat fram, i vilket fall ur mitt perspektiv. Men trots min kritik så är evolutionen fortfarande överlägsen. Jag skrev i ett annat inlägg om "Den ultimata Boeing 747" som helt blåser bort andra teorier, hur många hål än evolutionen har.
    • fredrik_andersson
       
      Man kan avla olika saker med varandra för att få önska effekt, detta har varit känt mycket länge. Giraffer med långa halsar kan ha större arvsanlag att få långa halsar vilket ökar chansen att giraffens avkomma får långa halsar. Med 2 Giraffer med långa halsar så ökar chansen ännu mera att avkomma kommer få en lång hals i så fall.
  • De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.
    • Karolina Jergling
       
      Hos människan har ju hela Darwins evoulutionsteori på ända, då vi tar hand om de sjuka och skapar helt andra förutsättningar för vilka som "klarar sig bäst i nautren"/förökar sig. Hur kommer människan att utvecklas?
    • Tim Svanberg
       
      Helt korrekt! Fast onekligen en brutal aspekt på hur sympatier skulla ha negativ åverkan på evolutionen. Är inte då medmänsklighet ett evolutionärt högutvecklat drag, med tanke på att vår ras, en av i många aspekter högutvecklad karaktär, besitter den? Enbart i anledning att jag finner stor kärlek i att ta föra motargument kommer jag påstå att detta inte, enligt mig, överensstämmer med försämring av evolutionen och de mänskliga generna. Hur många genetisk försvagade, av större särdrag (downssyndrom o.s.v.), får i realiteten möjligheten att föra sina gener vidare? Att sedan allt fler överlever bidrar i sin tur till mångfalden och motarbetar/gör sannolikheten lägre för genetisk försvagning vid fortplantning. Sedan finner vi det sista utav argumenten för tillfället att framföra. Citerat: "individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig". Detta citat är just det jag finner stå bevisande för mina argument, förutsättningar förändras och tidigare må "rå styrka" vara det primära draget av vikt för bäst möjliga överlevnadsförutsättningar, dock så spelar detta föga roll i vårt samhälle. Var ett högt intellekt mints sagt kan bidra till en lika hög om inte högre levnadsstandard. Den exempelvis fysiskt svagare med gener fördelaktiga för dagens samhälle har nu chansen att överleva och föra dem vidare, bidra till en särpräglad väg på den evolutionära kartan. Något som för 10 000 år sedan hade varit ytterst svårt. Sensmoralen förblir trots allt att det enligt mig inte finns någon möjlighet att försätta evolutionsteorin "på ända", vi förmår enbart att omredigera dess väg efter förutsättningarna givna. Alltså i samma maner som raser alltid gjort.
    • Adam Lakris
       
      Jag håller faktiskt delvis med Krolina. T.ex. Cancer som till viss del vär ärftligt (även om miljön påverkar utbrott, som rökning) sådana gener och andra sjukdomar som ögonfel kan ju i dag rättas till medhjälp av mediciner och glasögon, men generna förs ju ändå vidare till nästa generation (förutsatt att generna sitter på könskromosomerna plus 50/50 chansen). Detta ser jag som skrämmande då mer och mer gener och mutationer som inte är bra för människan, som helt enkelt försämrar våran livskvalité förs vidare och sprider sig. Skrämmande i ett långskitigt och kollektiv perspektiv naturligtvis, men bra för individen. Då kommer vi in på etik, ska vi inte hjälpa när vi kan, även om vi inkräktar på den naturliga evolutionära biologiska processen? Jag skulle tycka det var intressant att leva om 5000 år och se vad som hänt med människosläktet, har vi allmänt blivit försämrade och bara lever tack vare maskiner och mediciner, eller över vinner evolutionen människornas påverkan? Eller har det över huvud taget någon effekt när vi sätter in mediciner och se till så att sjuka lever vidare? Som tim sa, så tror jag också att vårat samhälle som det ser ut idag har öppnat upp vägen till en större genetisk variation för människan. Förr så var man tvungen att vara stark och tålig på fälten och det var det enda som fanns. Nu kan man vara fysiskthandikappad, och döv, men ändå klara sig hur bra som helst om man t.ex. är smart. Vilket måste stimulera variationen?
    • fredrik_andersson
       
      Ny sjukdomar kommer när andra försvinner, man ser också en trend på ökad allergi vilket kan ha med att man lever i ett renare samhälle så vi håller redan på att bli sämre på vissa sätt medan vi blir bättre på andra. Än så länge är fördelarna bättre än nackdelarna vilket man kan se på t.ex att vi lever betydligt längre nu än förr. Att vi kommer bli så beroende utav maskiner är kanske överdrivet men vissa egenskaper kommer nog vara mer försämrade medan andra kommer bli förbättrade. T.ex troligtvis kommer det vara mindre viktigt att ha bra syn när vi ändå kan fixa den med hjälpmedel som glasögon och laser.
    • albin_garpetun
       
      Vad ni har glömt att ta i åtanke här, är dock att vad som muteras för att sedan kunna spridas med tiden, till exempel synfel, kan lika gärna med en slumpvald mutation raderas, eller inte uttryckas lika väl på grund av en annan mutation. Det "enda" vi människor gör, är att eliminera den icke-slumpmässiga delen av evolutionsteorin. Okej, vi eradikerar den inte helt och håller, i och med att dödliga sjukdomar som inte går att bota, faktiskt fortfarande dödar dig, men vi lämnar mer upp till slumpen. Så visst kommer vi människor utvecklas, och kanske inte alls åt det håller ni tror. Jag skulle tro att det är lika giltligt att säga att vi människor kommer att bli amfibier, som att vi kommer bli rullstolsbundna hela högen. Sedan finns det sexuella urvalet också. Vad föredrar man som individ egentligen, och vilka gener kommer föras vidare? Vi kommer lite osökt in på medias påverkan på samhället, (i och med sexuell preferens) men vem har sagt att det inte finns någon sorts undermedveten signalament som människan har utvecklat, för att undvika att bära vidare "svaga" gener? Det finns oändliga möjligheter, så att säga att vi kommer äta med sugrör och vara rullstolsbundna, för att vi får cancer idag. Ja, det är ungefär lika sannolikt som att vi kommer att utveckla simfena, eftersom vi lärt oss att simma. (Detta var ett ytterst dåligt exempel dock, då simtekniken inte är någon biologisk egenskap, men jag hoppas budskapet gick fram)
  • Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.
  • ...6 more annotations...
  • Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ
  • Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits.
    • albin_garpetun
       
      En fin överblick på hur evolutionen påverkar våra arter.
  • Vi människor har olika utseenden och egenskaper.
  • Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.
    • julia_larsdotter
       
      Intressant att läsa lite om Charles Darwin och hur han kom på evolutionsteorin.
    • Karolina Jergling
       
      kan man få reda på hans teori exact? skulle vara intressant
    • fredrik_andersson
       
      Han skrev ner det i böker men jag kommer inte ihåg namen.
    • antonh
       
      Darwins teori beskrevs ursprungligen i boken ''Om Arternas uppkomst''. Hela grejen började med att han studerade fåglar på närliggande öar, och såg att de var av samma art, fast med olikartade näbbar som fångade dess föda på olika sätt. Med detta kunde han konstatera att fågelarterna troligen kommit från någon annanstans, flugit dit, splittrats till de olika öarna, och därefter anpassat sina näbbar till den nya födan. Försök att googla det, någon har nog beskrivit det mycket utförligare än jag kan.
  • Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur –  är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan.
    • fredrik_andersson
       
      Jag tycker att denna del ska också vara highlighted eftersom denna berättar en del av grundtanken kring evoultionen att allt har en urcell.
    • Tim Svanberg
       
      Detta anser likaså jag, mycket essentiell information för att uppnå den allra mest grundläggande förståelsen för evolutionsteorin. Den hanterar inofficiellt faktumet som du, Fredrik på ett mer konkret vis återger. Alltså alla arters släktskap genom den beryktade "urcellen". Och detta härleder oss till den del utav teorin som jag befinner vara den tveklöst mest intresseväckande. Förmodligen just eftersom att det är denna part jag personligen haft störst svårighet med att "blint godta", kort och gott av anledningen att den i mina öron låter orimlig. Tillåt mig citera biokemisten Ernest Kahane "Det är absurt och absolut vansinnigt att tro att en levande cell skulle kunna uppstå av sig själv; trots detta så tror jag det i alla fall, eftersom jag inte kan föreställa mig att det gått till på något annat sätt". En man vilken delar min mening och accepterar urcellens vara på snarlika grunder. Lite komiskt hur i detta skede både religiösa och vetenskapliga ståndpunkter binds samman i likartad "okunskap", inte sant? mvh/ tim svanberg
    • albin_garpetun
       
      Det är mycket intressant det du säger Tim. Men det är, enligt mig, det som skiljer vetenskap från religion. Att religion är en fast kunskap, som genom åren inte genomgår särskilt mycket förändring, trots att den gång på gång visas vara felaktig och missvisande. Vetenskap där emot, är i konstant förändring, där den gamla kunskapen alltid byts ut mot den nya, mer (vad vi vet/tror) korrekta faktan. Lite som evolutionen, den starka faktan överlever. ;) Vi vet att det vi tror idag inom evolutionsteorin inte är den absoluta sanningen, men vi jobbar mot att komma närmare den, vilket religionen inte riktigt gör. Nu ska jag inte baktala religion allt för mycket, då det har bidragit till mycket bra för utvecklingen av människorasen. Men varje mynt har två sidor. Själv tror jag dock aldrig att vi kommer uppnå full förståelse för Universum. Någonsin.
    • antonh
       
      För att bara påpeka en sak Albin, religionen kan vara misstolkad. Det är inte religionens fel i sig att den inte förändrats på flera år, utan de som följer religionen som vägrat att ta in ny kunskap som skulle kunna förändra den gamla! Vetenskapsmän däremot är konstant nyfikna på sanningen och söker förändringar hela tiden. För att fortsätta på Tims spår, så är det sant som sagt. Vi har inga svar, och måste därför tro på det som låter MEST rimligt även om det vore helt absurt. Så länge ingen spinner vidare på nya idéer blir vi fast i okunskap tills något nytt bevisats.
    • hannes_lagerroth
       
      antonh: Är inte det lite det som är religonens akilleshäl också? Att den är "tolkningsbar" och därmed effektivt kan ducka för varje projektil eftersom den förra framställningen var felaktik. Vetenskap ska per princip inte vara öppen för tolkning, en teori är en teori och har X och Y som bevis. Religionen kan göra lite som den vill, när den vill. Det är liksom svårt att hitta fel på något som är allsmäktigt. Annars har du självklart rätt. INGENTING kan bevisas med 100% giltighet, det finns alltid ett kryphål. Hela grejen med en vetenskaplig teori är att den ska gå att falsifiera. Det ska alltså gå att bevisa att den är falsk. Teorin att "Alla människor gillar Darin, de som inte gillar korv ljuger bara för att verka originella" fungerar inte som en vetenskaplig teori eftersom du inte kan bevisa att den är falsk. Med teorins logik kan du bara säga att alla som säger att de inte gillar Darin bara ljuger. Samma koncept kan appliceras på Religionen, det går liksom inte att sätta dit Gud, Allah, Jehova eller vad fasiken du vill kalla det/den. Dens/dets allsmäktighet gör att han duckar vetenskapliga kulor bättre än Neo.
  • Om arternas uppkomst
    • Adam Lakris
       
      Boken som präglat hela det biologiska tänkandet och som skapade arga kännslor inom religionen bland annat.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
  •  
    Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.
filip_hedlundh

Naturlig selektion för laktostolerans - 3 views

  • Våra förfäder behövde inte kunna bryta ned (digerera) mjölk efter amningsperioden eftersom färsk mjölk inte fanns tillgängligt innan djuren togs om hand. Detta skedde för första gången för ca 9000 år sedan. Närvaron av färsk mjölk utgjorde ett positivt selektivt tryck för enzymet laktas att kvarstanna i tarmarna ända tills man blev vuxen. Swallow analyserade med utgång från laktasgenernas utseende de krafter som har lett till att vi idag kan dricka mjölk även när vi blir äldre. Forskarna utgår från att människor utvandrade från Afrika innan färsk mjölk blev tillgängligt . Medan afrikaner har en bred genetisk diversifiering i genen för laktose så har icke-afrikaner en homogenare laktos gen. I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder. Personer som bor i norra Europa har en lång historia av färsk mjölkkonsumtion och de är också de enda folkgrupper som har en kvarstående produktion av laktas. Personer som lever i norra Europa har också gemensamt en viss markör bredvid laktasgenen som forskarna tror har ett samband med förmågan att digerera mjölk. Förmågan att utnyttja mjölk utgjorde enligt forskarna en selektiv fördel för befolkningen som i sin tur påverkade generna för laktas. De selektiva fördelarna av mjölk skulle kunna vara bättre nutrition och bättre kalcium upptag. Forskarna hoppas kunna utöka sina studier för att ytterligare bekräfta sambandet mellan kultur och genetik.
  •  
    Jag tycker att detta ämne faktiskt mer skulle klassas som Lamarckism då det mer tillliknas ''anpassning'' framför naturligt selektion. Dock så stämmer inte Lamarckism. Men vill påstå att texten är skriven i ett mer ''anpassningsvis'' skrivet upplägg. Texten borde skriva om så det mera blev som ett ''naturligt urval'' och slumpässiga mutationer. Men frågan är om detta är hela sanningen? Men vad var det som gjorde att vi även vid äldre år fortsatte att framställa och bevara enzymet laktas som klipper ner laktos. Vad var det som gjorde att en naturlig selektion av laktos uppkom? Min teori är att levnadsstandarden utvecklades med decennierna. En primitiv med dock fungerande läkekonst utvecklades med raska kliv! Bättre bostäder i form med att samhället mer utvecklades från jägar och samlarsamhälle till ett jordbruks och boskapssamhälle där individerna kunde bosätta sig. Förr så levde en vanlig människa till ungefär 35 år, innan hon dukade under av då naturliga dödsjukdommar (kallbrand,vintersjukdomar etc etc) och att kroppen mera användes mycket hårdare än när redskap och hjälpdjur började användas. Nu började människorna att dricka mjölk och grädde, och även också leva längre eftersom levnadsstandarden blev högre så behövdes också ett starkare skelett. Kroppen utvecklade då i sikt enzymet laktas för att stanna. Detta bidrog med att en rikare kost med kalcium fanns och konsumerades ---> benskönheten minskade. Eftersom människorna kunde bli äldre så var behovet av ett starkare skelett nödvändigt som kunde hålla bättre i längden. Människans medel livslängd ökade. Men ju äldre man blir desto lättare blir det att utveckla andra sjukdomar. Kroppen är inte byggd för att överleva i all oändlighet. Cancer är mycket vanligt i äldre år. Jag började bli lite skeptiskt mot om det är värt att forska om botemedel mot cancer för främst äldre personer. Många får det som att
  • ...6 more comments...
  •  
    Många får det som att låta som att cancer är något relativt nytt. Men i själva verket så har det alltid funnits där. Det kommer bara ju äldre man blir. Vissa sjukdomar är faktiskt till för att, ja det låter kanske inte för humant ''rena och rensa'' upp på jorden för att vi inte skall bli överpoluplerade utrotar man cancer kommer denna att bli ersatt av något annat. Människokroppen är ett fantastiskt byggnadsverk, men även det har sitt början och sitt slut.
  •  
    Jag har funderat en del kring laktosintolerans, avsaknat av enzymet laktas och dess roll i utvecklingen. Jag håller med Emil att detta mer känns som en ''anpassning'' än en del i evolutionen. Vissa folkslag och vissa delar av jordens befolkning har ju större eller mindre antal personer som saknar laktas. Dessutom finns en gradvis avsaknad. Vore det endel i evolutionen borde genen för bildande av laktas blivit konstant eller försvunnit? Behovet av att dricka mjölk i norden borde vara större. Vi har mindre sol och får därmed mindre D-vitamin som behövs för att bygga upp ett starkt skelett. Detta har betydelse under hela livstiden. Att däremot äldre blir bensköra idag, saknade betydelse förr eftersom medelåldern var mycket låg. Man undrar vad det är för mekanismer eller vad som ligger bakom att människor i framförallt arabvärlden och Asien saknar enzymet alkoholdehydrogenas som bryter ner alkohol. Är detta också något som kan förklaras med evolution eller Lamarckism och varför skulle det vara bra i vissa delar av världen men inte på andra ställen?
  •  
    "I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktas genen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder." Enligt Darwins teori, skulle det kunnat vara på det sättet att när mjölken kom in i bilden som föda för människor, så var det kanske de människor som som hade mer utvecklade laktasgener som överlevde och förde sina gener vidare. Små mutationer gjorde så man kunde dricka mjölk och bryta ner laktosen, vilket var gynnsamt för individen som då fick ökad överlevnads-chans och förde generna vidare till barn, barnbarn osv. Var de yttre förhållanderna till och med så att mjölken var en sådan viktig del av basfödan att de som hade svårt att bryta ned laktosen inte överlevde på sikt? I så fall kommer vi in på det naturliga urvalet, förutsatt att Darwins teori stämmer Alltså när mjölken kom in i bilden, föll korten så att de som hade förutsättningarna att ta vara på den överlevde. Enligt Lamarck skulle det nog låta lite annorlunda. Han skulle förklara det genom att man utvecklade egenskapen att dricka mjölk genom att göra det och sträva efter det under en lång tid. Och att dessa utvecklade egenskaper sedan skulle nedärvas till nästa generatio. Lamarck kopplar det vi gör i våra liv till vad för egenskaper nästkommande generation ärver och därmed hur raser och djur utvecklas genom tiderna. Medan Darwin förlitar sig till slumpmässiga mutationer som källan till alla våra komplexa organ och biologiska mekanismer som vi har idag. (Detta i kombination med det naturliga urvalet.) Det första jag slås av när jag jämför dessa två teorier är att tidsaspekten ser ut att skilja dem åt. Man kan efter djupare titt på Darwins teori förstå vilka otroliga tidsaspekter vi pratar om, när det gäller utvecklingen av en art. Men Lamarcks tidsaspekt är mer grumlig. Är det frågan om en, två eller tusen generationer av strävan och "behövda eg
  •  
    fortsättning.............. "behövda egenskaper" vi pratar om? Det verkar onekligen som att Lamarcks teori rör ett kortare tidsperspektiv. Men vilken teori av dessa ska man utgå ifrån då? Eller stämmer överhuvudtaget någon av dessa? Det var ju trots allt länge sedan och teorierna har vidar utvecklas sedan de först skrevs ned. Men det är ju faktiskt Darwins teori som slagit igen och som är den allmänt uppfattade "rätta" teorin idag. kanske beror det på, enligt mig, att han förklarar på ett djupare sätt över hur det går till, varifrån egenskaoerna kommer och varför arter skiljer sig åt osv. Alla komplexa biologiska fenomen och problem samt frågeställningar kan man nästan förklara med två simpla drag - mutationer i arvsmassan och naturligt urval. Även om det är svårt att förstå så låter det rimligt och det är en förklaring som håller ganska bra. "ganska" eftersom den kanske inte täcker in precis allt och det finns tvivel. Men den är i alla fall mest vetenskaplig och korrekt på de flesta plan.
  •  
    Filip, på denna tid så fanns inte ett så stort och brett utbud av kost som idag, Därför blev också kroppen nedsliten. Att arbeta hela dagarna gav en stark kropp men sänkte också livslängden dessutom. Benskörhet behöver inte bara vara att äldre människor ramlar och bryter lårbenshalsen ;) ett starkt skelett klarar belastning bättre, och för stor belastning på för klena ben under längre tid ger benskörhet och ont i skelettet. Mjölken hjälper till att förbättra styrkan. I mjölk finns Fett,protein och kolhydrater. Fettet och proteinet kan kroppen lätt ta tillvara på. kolhydrater är dessvärre bundna i laktos och kan inte brytas ner till användara kolhydrater för människor utan laktas. Människorna under denna tid drack nog mjölken eftersom den gav energin från fettet och proteinerna. De visste ju ingenting om varken energi och ännu mindre om energiformerna. Man åt och drack för att man var hungrig/törstig. Men efter ett långt intag från generation till generation så utvecklades (eller framkom) genen för laktas för att ta vara på den viktigaste energin i mjölken. Innan det så hade den bara pissats ut igen =D
  •  
    Vitaminer och mineraler får man i sig i mjölk, andelen är fortfarande så obetydligt liten så det fungerar gott och väl med mat utan mejeriprodukter =) Även om avsaknad i längden är skadligt, helt correcto! Det där med att bryta ner alkohol har nog faktiskt med precis samma sak att göra! Jag har hört någonstans att kroppen förbränner ca 2cl alkohol i timmen (källa saknas). Alkohol innehåller en enorm mängd energi. Kroppen vill ha all energi eftersom den pimitiva hjärnan gör att kroppen skall överleva, ren instinkt. Kroppen kan inte utvecklas så fort på ett sådant sätt att vi helt plötsligt bara bevöver gå till korvmojjen för att käka när vi för 2000 år sedan behövde kanske jaga i flera dagar för att få ihop tillräckligt med käk bara för att överleva. Därför vill kroppen ta tillvara på precis ALLT vad energi heter och bevara den på bästa sätt. Och alkohol innehåller som sagt stora mängder energi så det vill kroppen gärna lägga på sig mer, i inget annat syfte än att överleva Glykogenet i kroppen och musklerna håller knappt för max en dag. Madens 2kg kroppsfett räcker för en hel vecka. (allmänbildning samt bevisat i Illustrerad vetenskap nummer ?? -09) Fett är alltså en mer överlevnadsinriktad energikälla =) Ju mer man äter. Ju mer fett får man och desto bättre överlever man..... för 2000 år sen som sagt =D
  •  
    När man läser texten känns det mer som Lamarckism eftersom det inte framkommer någon direkt tidsaspekt. Texten ger enligt mig intrycket att människorna börjat dricka mjök, druckit mer mjölk, och sedan har dessa människors avkommor lyckats med detta då de anpassat sig. Darwinismen antyder istället att en mutation, för människans förmån, har gjort att någons laktas i tarmarna kvarstannat in i vuxen ålder. Detta blev till individens fördel, vilket gjorde att individen lättare kunde föra sina gener vidare. Något som under en lång tid förs över till många. Ursprungligen drack inte människan mjölk i vuxen ålder, vilket också betyder att det inte är livsviktigt för oss. Men det bringar en såpass stor fördel att människan kunde "anpassa" sig till att dricka mjölk. Dock finns det fortfarande många laktosintoleranta i världen och av Sveriges befolkning uppskattas det vara 10% som har laktosintolerans, enligt en forskning på Uppsala universitet. Detta är ändå relativt mycket. Om man ser till Darwinismen så är detta en fortgående process vilket betyder att i framtiden skulle det kunna vara så att alla tål mjölk. Ser man till människans historia skulle man nästan kunna kalla det här för en mikroevolution inom homo sapiens sapiens. Vår art har förändrats lite, genom att vi nu kan dricka mjölk vilket gett oss en fördel.
  •  
    Jag håller med om att innehållet i texten känns mer som lamarckism. Jag tror personligen inte att individen har anpassat sig för att kunna dricka mjölk. För är man laktosintolerant så är man det och jämför man då med någon som inte tål nötter så skulle denne individ inte kunna anpassa sig helt plötsligt och sedan tåla nötter... Jag tror att det måste ha skett ett naturligt urval och att de människor som har klarat av att dricka mjölken i vuxen ålder har dragit en fördel i sin överlevnad och sedan sänt sina gener vidare till näst kommande generation. Precis som Alexandra säger så är det 10% laktosintoleranta endast i Sverige, tänker man då hur många procent de finns i resterande delar av världen så bör detta enligt min mening peka på att utvecklingen fortfarande sker och att människan fortfarande förändras efter det naturliga urvalet.
Niklas Karlsson

Tree of Life Web Project - 9 views

  • The Tree of Life Web Project (ToL) is a collaborative effort of biologists and nature enthusiasts from around the world. On more than 10,000 World Wide Web pages, the project provides information about biodiversity, the characteristics of different groups of organisms, and their evolutionary history (phylogeny).
  •  
    Tree of life - hemsidan inehåller, som jag ser det väldigt viktig information. Att man kan följa t.ex. människosläktet från homosapiens ända tillbaks våra eukaryota förfäder är alldeles enormt. Men för att inte helt falla in i tänket att allt är sant som står där kan man ju kolla lite extra noga på hur de olika grupperna är sammanlänkade. I många utav fallen så är "strecken"-mellan de olika grupperna streckade, vilket innebär att de inte är helt säkra på informationen, eller att det kan vara lite annorlunda av vad som står där. Detta kunde man se redan i ledet "Eukaryotes ". Min reflektion kring det är, att om det kan vara fel så tidigt i ledet hur säkert är då egentligen nästkommande led, på led, på led? Så än så länge finns det kanske inte helt enkelt tillräckligt med information om hur olika organismer är besläktade bakåt i tiden?
  • ...1 more comment...
  •  
    Tree of life är en hemsida man enkelt kan följa alla släkten och när man klickar sig runt finner man ständigt något nytt. Hela tiden blir man påmind om hur otroligt komplext livet är, men samtidigt om hur lite vi egentligen vet. Även om vi redan har väldigt mycket kunskaper som vi finslipat under årens lopp. Men, precis som Adam nämner, så får man även en blick över all tjock dimma som fortfarande har ett ytterst fast grepp om vår kunskap om livet när man ser alla frågetecken och streckade linjer i trädet. Personligen tycker jag att det känns som att ju mer man lär sig, ju mer inser man hur lite man faktiskt vet. Vi människor vet självklart mest om vår egen art och hur vi utvecklats, men trots det så finns det många frågetecken inom vår egen uppkomst. Varför vi t.ex. började gå på två ben är fortfarande en obesvarad fråga då det egentligen vore mer logiskt om vi fortsatt på fyra om man ser till Darwinismen, detta eftersom vi under den tid vi reste oss var byten för många kattdjur och kunde fly fortare på fyra ben. Men hur lite vet vi inte då om andra arter? Hur många frågetecken är det inte? Man uppskattar att det fortfarande finns oupptäckta arter, vilket innebär att allt inte ens finns på Tree of life. Det är rätt fascinerande trots allt.
  •  
    Precis som du säger Alexandra så tror även jag att ju mer vi lär oss desto mer kommer vi förstå att vi kan så oerhört lite om hur världen faktiskt fungerar. Och varför stannade vi inte kvar på fyra ben om vi ändå hade våra fördelar där, eller hade vi det? Personligen tror jag att människan utgör ett större hot på två ben eftersom vi har varken klor, muskler eller speciellt farliga tänder att hota med. Där tror jag att darwinismen kommer in, dvs. den starkaste överlever. Människan har den mest utvecklade hjärnan som gör att vi inte tänker på samma sätt som "djur" och därmed behöver vi inte springa speciellt snabbt och vi behöver inte vara starkast för vi kan tänka längre. Människan utvecklade vapen som ersatte våra klor och farliga tänder. Dock tror jag inte att detta var bestämt innan evolutionen skedde, utan människan utvecklades till det bättre utav slumpen. Jag menar alltså inte att människan föddes till och bli högst på näringskedjan för fysiskt sätt så skulle jag personligen anse att vi är bland de lägsta. Men istället har vi hjärnan och det är den som har hjälpt människan både på gott och ont i alla tider. Och kanske var de det naturliga urvalet som har avgjort att vi nu går på två ben istället för fyra. De som gick på fyra ben klarade sig helt enkelt inte lika bra som de som gick på två ben. Eller så bar människan på anlag för att gå på två ben. Lamarckismen menar alltså att anlagen skulle vara ärftliga. Min tanke kring tree of life är om vi någonsin kommer få så pass mycket kunskap så vi kan sätta ihop alla släkten korrekt. Personligen tror jag inte det eftersom allt levande är i ständig förändring och ju mer vi letar desto mer hittar vi men desto mindre vet vi. Och precis som du säger Alexandra så uppskattar man att de finns fler ouptäckta arter och frågan är om vi någonsin kommer hitta alla?
  •  
    @caroline svensson Hur ser förändringen, evolutionen av arten Homo Sapiens ut idag? I Sverige, ett humant samhälle, är det så att den starkaste överlever? Personligen tycker jag att det kan vara svårt att applicera evolutionsteorier på människan, vad anser ni?
Tim Svanberg

BBC NEWS | Americas | US school's new challenge to Darwin - 2 views

  • It is a conservative part of the country, overwhelmingly white and Christian,
  • The local high school has just become the first in the country to discuss an alternative to Darwin's theory of evolution in class, called Intelligent Design.
  • Critics say it is a back-door to introducing the story of the creation and because it has no empirical basis it does not belong in science classes.
  • ...3 more annotations...
  • "Because Darwin's Theory is a theory, it continues to be tested as new evidence is discovered. The Theory is not a fact. Gaps in the Theory exist for which there is no evidence. A theory is defined as a well-tested explanation that unifies a broad range of observations. Intelligent Design is an explanation of the origin of life that differs from Darwin's view."
  • Intelligent Design has no physical basis - it is a matter of faith.
  • Carol admits that there are gaps in Darwin's theory, but she says: "The theories that we teach the students have at least some physical evidence. Intelligent Design has no physical basis. It is a matter of faith."
  •  
    En onekligen intresseväckande artikel, vilken ur ett i stort sett neutralt och värderingsbefriat perspektiv granskar fenomenet kring hur kreationismen åter fått rotfäste i läroplanen hos somliga amerikanska skolor. Något utav en tankeställare i min mening då kritik riktad mot muslimska länder vilka nyttjar samma princip, knappast granskas i samförstånd, utan domen om dess obildade och primitiva skolväsende framstår då som ett faktum. Frågeställningen från min sida är nu hur allmänheten ställer sig till detta och ur just denna simpla tankgång vill jag greppa chansen att ställa er frågan ifall ni anser detta vara ett korrekt beslut fattat. Bör allmänheten tolerera religiösa "teorier", vilka inte ter sig vara vetenskapligt understödda, tillhöra kunskapskriterier inom det naturvetenskapliga ämnet? Motivera mera! mvh/ tim svanberg
  • ...3 more comments...
  •  
    Mja, som världens mest kristna land ligger det självklart en hel del snea blickar mot Darwins i de större kristna staterna. (t. ex södra pennsylvania, som nämns i artikeln.) Självklart ska man alltid vara kritisk, även till det absolut mest inrotade, som evolutionen. Men var går gränsen egentligen? Ska man lära ut ID kan man väl även lära ut teorier om att det var aliens som skapade oss? Eller varför inte min personliga favorit - att ett flygande spaghettimonster skapade hela unviersum. Det är alla teorier, eller hur? Och du kan inte motbevisa dem, precis som du inte kan bevisa Big Bang eller evolutionen. Men skolan har inte alla resurser i världen, och eleverna har inte all tid/ork och ambition i världen. Vid en punkt måste man helt enkelt stå fast vad som är det mest väsentliga för en individ att lära sig efter att han gått ur grundskolan. Då står jag bakom majoritetens av skolornas beslut att lära ut evolutionen eller Big Bang, då den är, bortsett från att vara den mest logiska teorin, vetenskapliga teorier som har sin grund i analyser, kalkyler och fakta, snarare än blind tro. Angående din frågeställning så tror jag att vi tar till oss detta mer för att det är "en av oss", en i västvärlden, och det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild. Fördomar eller inte så ser vi det som mer "normalt" att öst- och muslimländer har en mer radikal och fundamentalistisk syn på religion, då våra livsstilar skiljer sig så mycket mer än mot USA så är det inte lika lätt att koppla och relatera till det landet.
  •  
    Onekligen ter det sig så. ^^ Att vår käre Darwin skulle bli utnämnd till årets individ känns föga trovärdigt. Vad det gäller det andra stycket förstår jag din poäng, vad gör en typ utav kreationism mer förespråkad(ansedd korrekt) än andra? Fast skulle vi nu återgå till meningen dessförinnan då jag citerar dig "världens mest kristna land". Att denna sinnesbild därefter av dig, delvis mig och flertalet utomstånde delas anser jag i stort definierar anledningen varför regionen och teorin av kristen härkomst kom att fastställas som den i situationen given mest lättanpasslig och av allmänheten accepterad som korrekt. Sedan talar vi även utifrån vilka kunskaper som befanns vara de mest väsentliga att uppnå då man lämnar grundskolan bakom sig. Ett beslut som fattades av individer vilka onekligen ansåg detta vara ett korrekt val, av vilken klar anledning skulle dessa i annat fall göra valet? Vi får vara försiktiga med att i texten tillåta subliminala återspeglas. För vidare reflekterat, den individ som fattar ett beslut motstridande all kunskap och vett, är onekligen en av dum art, inte sant? Reda här finner vi värderingar som gör frågeställningen till en av ack så intressant typ. Men som sagt, alltid var målsättningen att skriva i provokativ anda därav framtvinga, genom frågeställningarnas utformning, läsaren att uttrycka sitt synsätt. Den större majoriteten av världens utbildade ställer sig i alla lägen bakom evolutionsteorin, likaså du likaså jag, inga undantag kort summerat är deltagande vid denna debatt. Och denna slutliga aspekt, din personliga, var den av störst vikt. Något jag i slutligt skede förtydligar är att aldrig målsättningen var att ifrågasätt evolutionsteorins relevans och riktighet, utan enbart att tillåta individen tillgodose att "de mer radikala fundamentalisterna", vars synsätt man onekligen finner svårt att acceptera, samt vara grundat på lösa fundament, även kan återspeg
  •  
    även kan återspeglas i nationer vilkas standarder gällande utbildningsnivå och livsstil står dig nära. Vi faller nu in på allas lika värde och accepterandet av skilda värderingar. Bör man fördomsfullt kasta blickar på individer i fjärran länder samt acceptera dem av anledningen att man finner sig själv vara förmer? Motivation: "De besitter trots allt inte högre kunskaper, kanske inte de kulturella eller ekonomiska möjligheterna för detta heller", men när detta påträffas runt "farstukvisten", om man så vill, där vetenskap grundat samhället och där man trodde individers värderingar var av samma art som de egna, hur ställer man sig då till detta? Helt plötsligt blir något vi utan vidare av religiösa skäl accepterar i främmande kulturer en tragedi för den egna samhället(i vårt fall liknande det egna) var fenomenet påträffas, alltså där ingen i sin vildaste fantasi på allvar vågat anta det ske. Åter igen ett Hannes citat: "det landet i västvärlden som är mest utvecklats och kan ses som en förebild" - talande om de förenta staterna. Om detta påstående vore korrekt, hur kunde fenomenet då, ur vetenskaplig aspekt, påträffas och står vi i Europa plötsligt ovan den västerländska standarden(en amerikansk prägel)? För västerländsk är synonymt med vetenskaplig, effektiv och korrekt? Eller hur var den nu igenom som detta uttryck bör preciseras? ;) mvh/ tim svanberg
  •  
    Den Kristna, islamska och Judiska (m.m) tron ligger djupt rotad i människors uppfostran och medvetande efter över 2000 års generationer som präglat sitt liv åt religionen. Ännu längre tillbaka ser vi asatron och andra religioner som bland annat förklarar skapelsen av människan och jorden. Människor är för smarta för sitt eget bästa, vi vet för mycket och ville för flera tusen år sedan ha förklaringar på de frågor vi ställde oss och självklart kunde vi med våran intelligens och fantasi svara. Svaren blev resultatet vi ser idag, tänker jag (Religioner och skapelseberättelser). Så det är väll inte så konstigt att vi idag har svårt att släppa den "gamla tron" och het enkelt konvertera till en förklarlig vetenskaplig lära. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så tror jag att vetenskapen framstår som allt för rå och kall för många människor som gärna finner trygghet i tron på en gud. Då kan jag fråga mig, är det fel att tro på en gud (som i andra ögon inte existerar) om man känner sig tryggare och får ett behagligare liv på det sättet? Över till skolan: Visserligen är det väl så att det är svårt att fullt bevisa någon teori varken evolutionen, skapelsen eller spagettimonstret, men i dagens samhälle måste vi väl ändå välja utifrån den fakta som finns och den teori som i alla fall till stora delar är bevisbar - nämligen evolution, big bang med flera - istället för att helt överge vetenskap och bevis och går över till något som verkligen bara är teori/fantasi. Det tror jag är viktigt att tänka på. Även om evolutionsteorin är tvivelaktig till viss del så är den ju faktiskt till stor del bevisbar och vi får väl trots allt hålla oss till det vi kan hänvisa till - verkligheten.
  •  
    Mitt citat "det landet i västvärlden som är mest utvecklats" skulle jag nog tas bort, eftersom det är väldigt lätt feltolkat. Kontentan var att det är ett sådant kraftfullt och inflytelserikt land. Tim, Tim, Tim. Du har ett väldigt unikt sätt att skriva och jag vettefasiken om jag förstår allt av vad du skriver, men jag tror jag har tilltagit essensen av det, i vilket fall. ; ) Poängen är ju, som du tar upp, är ju vad som ska anses vara korrekt och vad som är rätt, och du framställer en del intressanta frågeställningar. Men du snackar också vad som är "rätt" och "fel". Jag ska inte hoppa in i filosofi här i Biologin, men "rätt" och "fel" känns väldigt svart och vitt. Vårat (svenska) samhälle accepterar ju i dagsläget både religion och vetenskapen, och så tycker jag att det ska vara. Man får dock inte glömma bort att båda har var sin distinkta plats. Alla ska få tro och tycka vad de vill, annars är det brott mot yttrandefriheten. Men samtidigt så ska skolan lära ut från ett vetenskapligt perspektiv. Ingen ska få hindras från att lära sig alternativa teorier, men det är inte skolans jobb, utan då får de söka sig till religionen. Staten och religionen ska vara starkt skilda.
Dennis Bennhage

Evolution och kristen tro - går dessa att förena? - 2 views

  • Tänk er en gud som skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud. När sedan samme gud sätter sina fötter här på jorden (som Jesus) och uppmanar oss till kärlek och omsorg om de svaga, så blir han även schizofren. Varför skall jag plötsligt ta hand om den svage, när hela min existens som art beror på att jag tidigare slagit ihjäl honom? Och inte nog med detta. Samme gud påstår att döden är ett resultat av människans synd. Men hur kan den vara det? Döden har ju funnits på jorden i miljoner år innan människan trädde in på scenen. Gud blir alltså även en lurendrejare. Och varför dör Jesus på ett kors? Gör Han det för att rädda oss från döden som ju bara är Guds egen metod att skapa oss? Plötsligt är Gud också inkonsekvent. Och vem vill tillbedja och ge sitt liv till en blodtörstig, schizofren och inkonsekvent lurendrejare?
    • Dennis Bennhage
       
      Tyckte att detta var lite roligt.
  •  
    En reflektion om kristen tro och evolution, det är en lärare som har skapat hemsidan och även skrivit den här artikeln. Han är för mig trovärdig med de källor han visar.
  • ...3 more comments...
  •  
    En mycket intresseväckande artikel, bra reflektion över detta mycket omtalade ämne. I artikeln nämns det att det är högst svårt att tro att den goda gud som beskrivs i bibeln har skapat allt detta "dödande" som sker i vår värld. Han gav ett antal exempel, ett av dem var en ung pojkes parasit-sjukdom, som hade gjort så att delar av pojkens ansikte hade fräts bort. Med detta menade han att den goda gud som beskrivs i bibeln inte skulle kunna ha skapat en sådanhär sjukdom. Eftersom gud ofta nämner i bibeln att vi ska ta hand om våra barn. Men det kanske inte var gud som skapade parasiterna utan vi själva. Människan har sedan länge tillbaka slaktat varandra genom krig, förstört jorden, utrotat djurarter och mycket mer. Alla dessa hemska saker som människan har orsakat kanske hänger ihop med pojkens sjukdom, det kanske är vi själva som har misshandlat andra och jorden så mycket och detta är ett resultat av det.
  •  
    Personligen har jag framfört frågan beträffande evoultionsteorin och världens skapelse utifrån det naturvetenskapliga perspektivet till en kristen inom den protetantiska krykan. Personen i fråga var inte bokstavstroende utan ansåg att bibelns texter skall tolkas, men svaret jag fick ansåg jag likväl intresseveckande. "Vem skapade då big bang? Vem skapade möjligheterna för ett universum att skapas?". Och då med det, "vem skapade då grunden för att liv skulle kunna bildas?" Den vetenskapliga teorin kan, vad jag tolkat det som, fungera tillsammans med den kristna tron, även om biologi och religion inte bör beblandas. Dock krockar ofta de bokstavsteoendes tro med den vetenskapliga teorin om evolutionen.
  •  
    Mycket tankeväckande artikel. Jag har aldrig trott på någon gud alls, men om det skulle finnas en så är det som sagt i artikeln inte den gud man föreställer sig inom den kristna tron.
  •  
    Jag tycker att det är intressant med religion och även om jag inte själv är det minsta kristen måste jag ändå vilja lägga in några motsättningar från de kristnas sida. I artiklen talar de om hur bibeln beskriver Gud. De kan inte förstå hur han kan vara god nu när det sker så mycket hemskt i världen. Men bibeln är hur man tolkar den, I bibeln står dert även att det finns lidelse på jorden, men att man senare efter döden kommer till den underbara värld (himmelen). Tänker man på det så skulle det kan man lika denna liknelse med en far med sin son. Fadern talar om att han inte ska åka skateboard för att han kommer att ramla och skada sig, pojken vill åka ändå och vad händer, jo han ramlar och skadar sig förstås. Är fadern ond och utan kärlek till sonen då för att han inte tog bort skateboarden från pojken så att han inte KUNDE ramla? Nej, självklart inte. Samma sak skulle en kristen kunna säga om Gud. Dessutom att vi anser att det biologiska mångfaldet är en grym process, hur skulle det kunna vara det enligt kristendomen? De som dör, de vill säga de som inte klarar av att leva på jorden längre, kommer ju till himmelriket, medan de som fortfarande får glädje utav det, känner livslust, har rätt förutsättningar m.m. får leva kvar. Jag tror stenhårt på att religon och vetenskap kommer att gå att förena. Eftersom jag anser att de diskuterar två helt parallella vägar.
  •  
    Det var då värst vad allting var intressant eller tankeväckande.. Nej, själv så tycker jag bara att den bekräftar det jag hela tiden har tyckt: Finns det en gud, så har han inte gjort mycket mer än att skapa Universum (tänk Big-Bang, vem orsakade den?), och kommer inte göra mycket mer än så. Så vem bryr sig om det finns en gud eller inte? Nej, tacka vet jag Agnostisism <3
caroline svensson

Naturligt urval - Wikipedia - 1 views

  • Det var Wallace som fick Darwin att ta med uttrycket i tredje upplagan av Origin of species. Det är dock en mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet också handlar om framgångsrik fortplantning.
  • Darwin inleder ”Om arternas uppkomst” med att resonera om husdjursaveln och om hur man förstärker önskvärda drag genom att välja ut vissa djur för avel. Han menar att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur.
  • En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga.
  • ...1 more annotation...
  • Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika könen investerar olika mycket tid och resurser i sin avkomma. Därför anses anisogami vara den ultimata orsaken till att sexuell selektion uppkommit. Ju mindre tid en individ investerar i sin avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den få med andra partners. Det kön som investerar mest i avkomman kommer att vara den begränsande faktorn för hur många avkommor som produceras inom populationen. Det begränsande könet är därför det kön som i första hand väljer partner. Individer av det kön som inte är begränsande kan få avkommor med flera olika partners under samma parningssäsong. Detta kön (oftast hanen) har har även en mycket högre livstidsreproduktionspotential. Hos däggdjur är det nästan undantagslöst honan som investerar mest i avkomman men hos många fiskar, amfibier och fåglar är det hanarna som tar hand om äggen och ungarna, därför är det då han som investerar mest i avkomman.
  •  
    Kort text som beskriver det naturliga urvalet och vad den har för betydelse i den naturliga delprocessen i evolutionen. Samt vad det är som gör att den specifika individens gener förs vidare till vidare generationer med hjälp av avkomman.
  • ...1 more comment...
  •  
    Fick lite bättre grepp om hur evolution påverkas av både slumpmässig mutation och miljön när jag läste texten. Charles Darwin och Alfred Russel Wallace påstod att det var det naturliga urvalet som var förklaringen till skillnaderna mellan olika arter. Grunden för det naturliga urvalet är att alla levande varelser inom en viss art är olika. De har olika genotyper och därför också olika fenotyper. Egenskaperna gör det lättare att överleva och sedan kunna föröka sig. Arvsanlagen förs vidare till en ny generation och andelen gynnsamma arvsanlag i den kommande generationen ökar.
  •  
    "De har olika genotyper och därför också olika fenotyper." Jag tror du är helt medveten om detta, men olika genotyper betyder inte nödvändigtvis olika fenotyper. Om vi tar exemplet med en heterozygot Aa som parar sig med en annan heterozygot Aa: Genotyper: AA, Aa, aA, aa Fenotyper: A, a Detta betyder att, även om dom har en fenotyp som ger dom en större chans att överleva, kan dom ha en genotyp som ger dom recessiva anlag för att inte överleva lika lätt. Dessa kan bryta ut i senare generationer på grund av förändringar i klimtatet, som att dom blir utsatta för strålning, för att ta ett extremt exempel. Eller en ärftlig sjukdom som gör att det dominanta anlaget inte fungerar som det ska, kan bryta ut. Det är förstås, om detta bryter ut innan den recessiva genen för sämre överlevnad helt har avlats bort.
  •  
    Bra poäng, även om en organism har en fenotyp som ger dem en fördel och lättare för överlevnad så kan dem inom denna genotypen ha en gen som ger dem recessiva anlag för en mutation som försvårar överlevnads chanserna. Vissa genpar ger också samma fenotyp som att AA, Aa och aA ger fenotypen A medan aa ger a. Det finns alltså fler genotyper än fenotyper. Men det är tack vare att det finns olika fenotyper som det naturliga urvalet kan ske.
hannes_lagerroth

Lamarck - 2 views

  • Lamarck is considered the more complete theorist of the early promoters of the Theory of Evolution that Charles Darwin later adopted and greatly expanded.
  • The Problems with Natural Selection Luria's and Delbruk's successful investigations removed one doubt from the Theory of Natural Selection--that random mutations could improve a species chance of survival. The Darwinians had no more doubts in their beliefs. Over the years, a lesser recognized group of evolutionists demanded answers to their questions: (1) Why haven't the fossil remains displayed intermediary stages of growth expected from the gradual changes of Natural Selection? (2) How can the unpredictable nature of random mutations provide a suitable mechanism for the development of complex systems such as the nervous system, eye and armed weapons in animals, such as sprays? (3) Do a sufficient number of generations exist to adapt to the slow changes predicted by random mutations and evolve to the human species as it exists today? (4) Does a slight superiority of a positive, but still not obvious benefit of a particular mutation, mean that mating will proceed quickly enough to capture the benefits of the mutation? Can't it more easily lag into obscurity?
  • The Social Elegance of Directed Evolution Scientific fulfillment was not the only reason driving the Neo-Lamarckians. Directed evolution pleases social reformers. Natural Selection angers them. Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. Darwin represents survival of the fittest. Lamarck speaks of the species making itself fit. Natural selection makes humankind a pawn of random mutations that indirectly determine its fate. Inheritance of acquired characteristics has humankind more directly involved in its fate. Natural Selection is harsh, cruel and insensitive. Inheritance of acquired characteristics is optimistic, soothing and sensitive. Natural Selection has not shown practical applications. Inheritance of acquired characteristics promises practical applications that can benefit humankind. Random mutations can be lethal. Adaptive mutations are not lethal.
    • albin_garpetun
       
      Jaa, Lamarcks teori var ju den som lade grunden för Darwinismen, och var väl den första egentliga evolutionsteorin? Men vad var det som gjorde Darwins verision av evolutionen mer känd, och vad är dom stora skillnaderna? "Darwin speaks of competition. Lamarck speaks of cooperation. " Med dom här orden kan man få en uppfattning om vad det hela handlar om. (Nu utgår jag helt ifrån denna texten, och kanske är helt ute och cyklar ifall källan är felaktig, men here goes) Darwinismen bygger på att individen överlever lättare genom att den är starkare, att den är troligare att få bära vidare sina gener, eller att den helt enkelt överlever. Lamarck däremot, säger att det handlar om gruppen, att en förståndshandikappad apa skulle kunna ha fört vidare sina gener tills idag, i och med att gruppen hade stöttat denne "art" igenom de generationerna där sjukdomen uttryckts, och sedan kanske inte uttryckts. Fascinerande att tänka i dom banorna. ^^
  • ...2 more annotations...
  • According to Megan Higgie and colleagues at the University of Queensland, Australia, a type of male fruit fly altered within just nine generations the chemical signals it puts out to attract females in its species.
    • hannes_lagerroth
       
      Men eftersom det handlar om ett feromon som attraherar honorna, så är väl detta ett perfekt exempel på sexuellt urval, som faktiskt ÄR en form av riktad evolution, till skillnad från naturligt urval, som förlitar sig på slumpmässiga mutationer. Borde inte då nio generationer "räcka" för att alterera någonting sådant här?
  • Weissman's barrier
    • hannes_lagerroth
       
      Viktig term att ha kolla på om man ska förstå kritiken och hålen i Lamarkism.
  •  
    Sida gjord 2001 som berättar kort om Lamarcks teori, historisk och nära nutida upptäckter. Handlar också om några tester som genomfördes för att försöka bevisa att lamarckismen har rätt men de flesta motbevisade den.
  •  
    Problemet med Lamarcks teori är att den likt Intelligent Design har så många hål att man kan filtrera kaffe med den. Teorin går i grund och botten ut på att dina utvecklade förs vidare till barnet. För att ta ett exempel: Om du tränar upp en stor muskelmassa, kommer dessa gener för stor muskelmassa föras vidare till barnet. Eller att en giraff som konstant sträcker på nacken efter blad längre upp skulle få en avkomma med längre nacke. På vissa sätt är det ju samma teori som Darwin hade - den starkaste överlever. Att det är naturen och dess förutstättningar som bestämmer vem som överlever och vem som inte, snarare än att någon extern organism har designat hela jordlivet så att det är lika perfekt som idag. Men precis som Intelligent Design har sin gigantiska akilleshäl - "Den ultimata Boeing 747", som jag skrev om i ett annat inlägg, så har Lamarck ett liknande problem. Det viktigaste här är, som jag skrev väldigt kort om förut - Weissman's barrier. Weissman upptäckte att endast generna i könscellerna förs vidare till avkomman. På så sätt spelar det ingen roll hur mycket barnet sträckte på nacken, för de övriga cellerna i kroppen kan ändras hur de vill utan att påverka könscellerna.
Sandra Matei

Första djuret en komplex kammanet - Vetenskapsnyheter - sr.se - 2 views

    • jasmine_b
       
      Intressant att dom kommit fram till detta om kammaneten. Jag skulle dock viljat höra kommentarer från fler forskare än Matthias Obst och så hade det varit roligt om det fanns något mer omfattande att läsa om hur de har gjort analyserna och undersökningarna.
  • Första djuret en komplex kammanet
    • Sandra Matei
       
      test
  •  
    Intressant program om vilket djur som egentligen var det första på jorden. Projekten som som ligger för grund till programmet känns som säkra källor då det ena är universellt och det andra är ett svenskt projekt som gjorts för att säkra våra svenska arter. Programmet ger dock inte särskilt mycket information om hur de kommit fram till informationen angående att kammaneten skulle vara det första djuret som levde på jorden.
  • ...1 more comment...
  •  
    Jo detta var trevlig läsning må jag säga. Men det skulle som du säger varit mycket mer trovärdigt om flera forskare hade varit inne på samma linje. Sen så är allt bara ''tro'' inget som någon hittills konkret kunnat bevisa att detta till 100% stämmer. Allt är gissningar =)
  •  
    Om det nu är så att detta stämmer, så tycker jag att det är väldigt förvånande att det först kom ett så avancerat djur för att sedan gå till enklare livsformer och sedan tillbaka till avancerade livsformer igen. En ganska konstigt evolution.
  •  
    Upptäckterna är ju som sagt fortfarande på forskningsstadiet, men det var absolut en intressant artikel. Dock hade jag sett, liksom de andra, att det vore bra med fler forskares synpunkter och uttalanden om det hela. Något som dock fångade ögat var: "Det var komplicerade organismer i början, och sedan när man går uppför det evolutionära trädet blir det enklare organismer, och sedan blir det komplicerat igen", vad kan detta ha brott på? Miljön och förutsättningarna för liv? Var de komplicerade organismer annorlunda emot de som senare blev mer komplicerade?
Emil Qvist

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Classification - 24 views

shared by Emil Qvist on 28 Feb 10 - Cached
  • Lesson 14.1: Form and Function Lesson Objectives Define taxonomy, and understand why scientists classify organisms. Describe Linnaean taxonomy and binomial nomenclature.
  • This phylogenetic tree is based on comparisons of ribosomal RNA base sequences among living organisms.
  • Scientific classification is a method by which biologists organize living things into groups. It is also called taxonomy. Groups of organisms in taxonomy are called taxa (singular, taxon). You may already be familiar with commonly used taxa, such as the kingdom and species. A kingdom is a major grouping of organisms, such as plants or animals. A species includes only organisms of the same type, such as humans (Homo sapiens) or lions (Panthera leo). The modern biological definition of a species is a group of organisms that are similar enough to mate and produce fertile offspring together. In a classification system, kingdoms, species, and other taxa are typically arranged in a hierarchy of higher and lower levels. Higher levels include taxa such as kingdoms, which are more inclusive. Lower levels include taxa such as species, which are less inclusive.
  • ...29 more annotations...
  • The most influential early classification system was developed by Carolus Linnaeus.
  • Kingdom—This is the highest taxon in Linnaean taxonomy, representing major divisions of organisms. Kingdoms of organisms include the plant and animal kingdoms. Phylum (plural, phyla)—This taxon is a division of a kingdom. Phyla in the animal kingdom include chordates (animals with an internal skeleton) and arthropods (animals with an external skeleton). Class—This taxon is a division of a phylum. Classes in the chordate phylum include mammals and birds. Order—This taxon is a division of a class. Orders in the mammal class include rodents and primates. Family—This taxon is a division of an order. Families in the primate order include hominids (apes and humans) and hylobatids (gibbons). Genus—This taxon is a division of a family. Genera in the hominid family include Homo (humans) and Pan (chimpanzees). Species—This taxon is below the genus and the lowest taxon in Linnaeus’ system. Species in the Pan genus include Pan troglodytes (common chimpanzees
  • Kingdom Animal Organisms capable of moving on their own. Phylum Chordate Animals with a notochord (flexible rod that supports the body). Class Mammal Chordates with fur or hair and milk glands. Order Primate Mammals with collar bones, grasping hands with fingers. Family Hominid Primates with three-dimensional vision, relatively flat face. Genus Homo Hominids with upright posture, large brain. Species sapiens Members of the genus Homo with a high forehead, thin skull bones.
  • A subphylum is a division of a phylum that is higher than the class. An example of a subphylum is Vertebrates (animals with a backbone). It is a subphylum of the Chordate phylum (animals with a notochord). A superfamily is a taxon that groups together related families but is lower than the order. An example of a superfamily is Hominoids (apes). This superfamily consists of the Hominid family (gorillas, chimps, and humans) and the Hylobatid family (gibbons). Figure 6 shows species from both of these families of the Hominoid superfamily. A domain is a taxon higher than the kingdom. An example of a domain is Eukarya, which includes both plant and animal kingdoms. You can read more about domains in Lesson 14.3.
  • class Taxon that is a division of a phylum. family Taxon that is a division of an order. genus Taxon that is a division of a family. kingdom Major grouping of organisms, such as plants or animals. Linnaeus Swedish botanist who lived during the 1700s and is known as the “father of taxonomy.” order Taxon that is a division of a class. phylum Taxon that is a division of a kingdom. species Group of organisms that are similar enough to mate and produce offspring together. taxa Categories of org
  • Phylogenetic and Linnaean Classifications of Reptiles, Birds, and Mammals
  • ancestral traits Traits inherited from a common ancestor. clade Group of organisms that includes an ancestor species and all of its descendants. cladistics Method of making evolutionary trees based on comparisons of traits of ancestor and descendant species. cladogram Diagram showing evolutionary relationships within one or more clades. common ancestor Last ancestral species that two descendant species shared before they took different evolutionary paths. derived traits Traits that evolved since two groups shared a common ancestor. parsimony Choosing the simplest explanation from among all possible explanations. phylogenetic classification Classification of organisms on the basis of evolutionary relationships. phylogenetic tree Diagram representing a phylogeny. phylogeny Evolutionary history of a group of genetically related organisms.
  • Between 1866 and 1977, a total of four new kingdoms were added to the original plant and animal kingdoms identified by Linnaeus. The new kingdoms include Protist
  • The Future of Classification
  • archaea Domain that was formerly the Archaebacteria kingdom. bacteria Domain that was formerly the Eubacteria kingdom. domain Taxon higher than the kingdom. eukarya Domain that includes all four eukaryote kingdoms: plants, animals, protists, and fungi. eukaryote Organisms whose cells have nuclei. fungi Kingdom of eukaryote organisms such as mushrooms and molds. monera Original name of the kingdom that included all bacteria. prokaryote Organism whose cells lack nuclei. protista Kingdom of single-celled, eukaryote organisms such as protozoa, often called “protist
  • Define taxonomy.What contributions did Carolus Linnaeus make to taxonomy?List the order of taxa in Linnaean taxonomy, from most to least inclusive.What is binomial nomenclature?Create a hierarchical taxonomy to classify writing implements, such as pens and pencils. Use a diagram to show your taxonomy.Assume that a new organism has been discovered. It has a notochord, fur, forward-facing eyes, and grasping hands with fingers. In which taxa should the new organism be placed? Justify your answer.Explain why biologists need to classify organisms.Why was Linnaeus’ naming system such an important contribution to biology?
  • . This phylogenetic tree shows how hypothetical species
  • Phylogenetic Classification
  • The Protist Kingdom
  • Lesson Summary Taxonomy is the scientific classification of organisms. Scientists classify organisms in order to make sense of the tremendous diversity of life on Earth. Linnaean taxonomy groups organisms in a hierarchy of taxa, based on similarities in physical traits. Linnaeus’ binomial nomenclature gives each species a unique two-word name.
  • Review Questions
  • Lesson 14.2:
  • Method of organizing living things into groups.
  • anisms in a taxonomy.
  • taxonomy
  • Comparison of Phylogenetic and Linnaean Classification Systems Phylogenetic Classification Linnaean Classification 1. It treats all levels of a cladogram as equivalent. 1. It treats each taxa uniquely and has a special name or each (e.g., genus, species). 2. It places no limit on the number of levels in a ladogram. 2. It has fixed numbers and types of taxa. 3. Its primary goal is to show the process of evolution. 3. Its primary goal is to group species based on similarities in physical traits. 4. It is limited to organisms that are related by ancestry. 4. It can include any organisms without regard to ancestry. 5. It does not include a method for naming species. 5. It has a method for giving unique names to species.
  • Evidence for Evolutionary Relationships
  • Review Questions What is a phylogeny?Define cladistics.What does phylogenetic classification involve?Why are nucleic acid base sequences directly related to evolution?In cladogram 6 of Figure 6, explain how the five species are related to one.Identify an ancestral trait and a derived trait in mammals. Explain your answer.Explain why a cladogram represents only one hypothesis about how evolution occurred.Compare the advantages of Linnaean and phylogenetic classification systems.
  • The Three-Domain System
  • Woese wasn’t completely happy with the six-kingdom system.
  • This diagram shows how the three-domain system of classification is related to the six-kingdom system.
  • Comparing ribosomal RNA base sequences, Woese and his colleagues also showed that organisms belonging to Eukarya are more similar to Archaea than they are to Bacteria. Figure 6 is a phylogenetic tree based on their analysis. This tree places Archaea and Eukarya in the same clade (see Lesson 2). It represents the hypothesis that Archaea and Eukarya shared a more recent common ancestor with each other than with Bacteria.
    • jasmine_b
       
      Kladistik är enligt sidan ett livsträd där man delar in undergrupper och arter efter olika scheman. Detta skulle jag säga passar in på både Tree of Life och Linnes tankar om taxonomi. De som skiljer dessa åt är hur man har delat in grupperna. Linne tänkte att man delade in arter efter likheter fysiskt. Tree of Life delar istället in efter DNA och sådana likheter som kanske inte direkt syns. Dock är inget av dessa livsträd fullständiga eller helt och hållet organiserade, vi vet fortfarande inte hur det hänger ihop på alla punkter så att säga.
    • jasmine_b
       
      Skillnaden mellan denna klassificeringsmetod och religiösa sätt att skildra verkligheten är att man tror på någon högre kraft som påverkar naturen och bestämmer hur allt ska te sig. I det fallet är det svårt att avgöra om det är sanning eller ej då man aldrig kan se denna "högre kraft". Jag tycker att det sättet som Tree of life använder sig av är ett mer säkert sätt då man gör tester med DNA och ser skillnader och likheter mellan olika grupper.
    • jasmine_b
       
      En ny fråga som jag får är om Tree of Life verkligen stämmer också. Det finns flera luckor i deras taxonomi. Arter och högre grupper hamnar i samma kolumn och i vissa fall uppges att de är osäkra på om vissa led verkligen är besläktade med varandra. Det gör att man kan bli osäker på det som de uppger. Dock tror jag deras metod fungerar toppen, att undersöka DNA. Men frågan är om man kanske skulle kunna hitta ett bättre sätt att klassificera som ger bättre resultat och större sanningshalt.
    • Emil Qvist
       
      Under Linné's art klassningsystem så grundades artindelningen i vissa huvudpunkter. En är Linnés taxonomi (fyllogentisk analys. Varm och kallblodiga djur) var en metod för att dela upp djuren. Det var effektivt att separera bort däggdjur och fågeldjuren från andra djur (främst reptiler. Ödlor, ormar etc.) Men det finns problem med denna metoden. Evolutionen kan ha utvecklat djur som ser och liknar andra djur väldigt mycket. Dock så kan djurens genetiska sekvenser skiljas helt ifrån varandra även om dom är lika. Exempel skulle kunna vara att en häst och en katt skulle vara nära besläktade bara för dom har 4 ben båda djuren. Lamarkismen skulle anknyta arterindelningen till att djuren knyts in till släkten som anknyter till liknande djur som lever i samma förhållanden kanske. Exempelvis en groda som liknar en ödla i ett tropiskt klimat. Men släktet kan lika gärna vara på andra sidan jordklotet men arten har spridit sig globalt. Lamarcismen stämmer alltså inte så mycket. Även om det i vissa fall kanske stämmer. Men då sker detta nog mer på gissning n på konkreta bevis grundade på genetik. Därför är en säker kontroll av djurens nukleida sekvenser det ända sättet att föredra för att få vara sker på vilka släkten djuren indelas i. Genom en undersökning i DNA så kan man kolla hur mycket nukleoiderna i DNA sekvenserna ser ut. En apa's DNA liknar till 96% till mänskligt DNA. Men de sista 4% gör att en chimpans är så olika oss. Att undersöka med teknologi inom DNA är en säker metod är att föredra.
Adam Lakris

Evolutionsteorin mer bekräftad än någonsin - Artikel av Patrik Lindenfors - N... - 5 views

  • Det finns några enstaka biologer i världen som är tveksamma till evolutionsteorin, med då är det alltid för att religiösa övertygelser står i vägen för en objektiv granskning av verkligheten. I övrigt är det religiösa forskare ifrån andra discipliner och framför allt bokstavstrogna bibelfanatiker som inte kan ta till sig kunskapen om evolutionen.
    • Adam Lakris
       
      Tänkte på det där alexandra sa om att religion och vetenskap inte går hand i hand... Är det inte så att religion alltid vill strö kuddar omkring sig och göra livet till en mysig rosa fest? Enliget kristendomen: Man ska vara snäll mot alla, man ska behandla alla lika och när man dör kommer man till himlen! Låter som rena drömmen. I biologin låter dock livet mycket råare och farligare, även fast många ändå inte vill inse det. Den som är starkas överlever, den andra dör, för alltid borta och blir bara en del av evolutionen. Bara någon enstaka av flera tusen blir något starkare av mutationer, medans de andra kanske hämmas. Kanske bara en kyckling överlever den iskalla vintern för bara hans slumpmässiga mutation gjorde dunet lite,lite varmare och de andra kycklingarna dog. (extremt exempel) Just det tror jag att folk har svårt att ta in, eftersom man gärna vill tro att man är del av något och att man vill känna att livet har en mening, vilket gö at svårt att bara se evolutionen som något som bara händer för att det sker slumpmässiga fel i de molekyler som finns i våra celler.
    • hannes_lagerroth
       
      Jag har inte läst artikeln än, så jag kan bara kommentera Adams artikel direkt, men det är ju egentligen bara den nutida kristendomen som är så snäll som du beskrev den. Förr i tiden var kyrkan en riktig maktpelare, för att ha kontroll över folk så fungerade det inte med snuttiputtfasoner. Det var hot om skärseld, helvete, sjukdomar och diverse andra sjukdomar för den syndige som inte följde kyrkans egna regler. Bara det faktum att du kunde KÖPA dig fri från skärselden tycker jag bevisar ganska starkt hur korrumperad kyrkan var. Sanningen är dock, som du säger, rå och orättvis. Men jag ska inte in på ett Biologiforum och debattera filosofi. ;)
    • albin_garpetun
       
      Jag skulle gärna vilja diskutera artikeln i fråga utifrån ett biologiskt perspektiv, men jag ser ingen annan mening i texten förutom att den förmedla att religiöst folk gillar att förneka evolutionsteorin (NEWSFLASH!) och att bevisen inte alls har blivit svagare, utan starkare. Att slåss för att evolutionsteorin är trovärdig gör jag i tråden angående "You Tube - The Evolution Video" Det hela handlar dock tyvärr om objektivt tänkande, vilket få människor har, och vilket skribenten för den artikeln verkligen inte ens verkade försöka använda sig utav. Men, ju fler källor, desto bättre svar. ;)
    • hannes_lagerroth
       
      Nu tar jag upp en ordentlig kliché - men artikeln var faktiskt väldigt intressant. Som artikeln tar upp är ju förmodligen evolutionen en av de äldsta vetenskapliga teorierna som faktiskt fortfarande håller. I dagens värld där man förkastar teorier efter kanske bara ett par år. (kolla bara på hur ny strängteorin är, en teori som nu nästan alla fysiker har accepterat) Evolutionen får ju precis som alla vetenskapliga teorier kritik från alla möjliga håll. En av den kritiken som framförs här är hur "information inte bara kan skapas ur ingenting". Har du en bok och sedan lägger till/tar bort lite slumpmässig text, kommer väl boken inte bli bättre? Men istället för att möta kritiken direkt kommer jag istället att referera till Richard Dawkins (Känd biolog på Oxford som har agerat frontfigur för ateismen och vetenskapen) bok "Illusion om Gud". Dawkins nämner där vad jag anser vara det ultimata argumentet för evolutionen, det han kallar för "Den ultimata Boeing 747". Dawkins fick en gång höra att det är lika sannolikt att vi människor skulle skapas helt ifrån slumpmässiga mutationer, som att ett det skulle stå en helt färdigbyggd boeing 747 efter att en orkan kört igenom ett skrotupplag. Det mest logiska är ju då att någon har skapat, eller "designat", om du så vill, människan. Men den här teorin har ju ett sådant otroligt stort hål, för med samma logik skulle ju det vara helt otänkbart att Gud bara skulle skapas helt "slumpmässigt", och Gud själv skulle då behöva en designer, och Guds designer skulle behövt en designer, och han skulle behövt en designer, och så vidare, och så vidare. Argumentet blir då så löjligt att man inte behöver besvara argument mot evolutionen, eftersom den motstridande teorin faller under samma argument som används för att förstärka den.
  • Men då Darwin presenterade teorin om det naturliga urvalet förklarade han i ett slag hur livets mångfald uppkommit. Han rensade därmed biologin fullständigt från behovet av en gudshypotes.
fredrik_andersson

Evolution - 1 views

  • Evolutionsteori är väldigt många olika saker. Det är till exempel mycket mer än Darwins teori om det naturliga urvalet. Men det var naturligtvis han som genom sin på om arternas uppkomst sådde fröet till den vetenskap om evolution som idag finns. Inom evolutionsteori ryms idag inte bara tankar om det naturligt urvalet utan också kunskaper om hur våra gener ser ut på det molekylära plane
  • Först några länkar om artbildning för den som är intresserad. Observera att deta bara är ett axplock från nätet. Det har sitt intresse genom att skapelsetroende hävdar att evolution inte kan påvisas i realtid. Självklart kan det det och det blir lättare och lättare ju mer vi kan avända DNA för att spåra släktskap och förändringar i poulationer. Och det är i det forskningsfältet som biologin idag snabbt går framåt. http://www.talkorigins.org/faqs/faq-speciation.html, http://www.nature.com/nature/journal/v441/n7095/abs/nature04738.html , http://www.talkorigins.org/faqs/speciation.html, http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/3790531.stm http://www.sciencedaily.com/releases/2008/04/080417112433.htm http://biology.plosjournals.org/archive/1545-7885/6/4/pdf/10.1371_journal.pbio.0060085-L.pdf
  • Evolution är inte slumpmässig! För en genomgång av det läs Dawkins böcker Den blinde urmakaren och Den själviska genen. Evolution är en process som består av slump och urval. Skillnaden är väldigt stor!
    • fredrik_andersson
       
      Kan vara bra att veta.
Karolina Jergling

Sten Bergmans paradisfåglar förvånar - Naturhistoriska riksmuseet - 4 views

  • Paradisfåglar, med sin spektakulära fjäderprakt, används ofta som symboliskt exempel på sexuellt urval – urval genom partnerval. Nya resultat i en studie från Naturhistoriska riksmuseet går tvärs emot vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval påskyndar evolutione
  • – Ända sedan Darwins tid har just paradisfåglarna varit symbol för sexuellt urval och det var därför förvånande att se att varken utvecklingen av fjäderdräkten eller uppkomsten av nya arter hos dessa fåglar har gått snabbare än hos andra kråkfåglar, säger forskaren Martin Irestedt vid Naturhistoriska riksmuseet.
    • Karolina Jergling
       
      Såhär förklarade Darwin sexuellt urval "Och det leder mig in på att nämna något om vad jag kallar sexuellt urval. Detta beror inte på kampen för tillvaron, utan på en kamp mellan hannar för att få tillgång till honor; resultatet blir inte att den som misslyckas dör utan att denne endast får ett fåtal el­ ler inga avkomlingar alls. " Alltså^, menar han att det sexuella urvalet delvis styr hur evoulutionen skapas och därmed vill jag ha snarare ha en debatt om att det kanske inte är slumpvist hur evolutionen fortskrider.. Och att de där med har rätt att sexuellt urval påverkar men inte påskyndar. Jag tänker också, konstanterade vi inte att evoulutionen sker under århundraden, och det kan inte inte ha skett så många geneationer.. Jag tycker också att det verkar som om de är lite snabba med sin jämföring mellan paradisfåglar och vanliga kråkor. För visst finns den sexuella urvalet hos kråkor med!? Även om vi inte ser det lika tydligt?
  • Naturligt urval och sexuellt urval är två mekansimer som Darwin förklarade evolutionen med. Medan naturligt urval handlar om egenskaper som ökar chansen att överleva, så handlar sexuellt urval om att locka till sig en partner för att föra sina gener vidare. Paradisfåglar är exempel på detta där ornament och parningsritualer avgör vem som får föra sina gener vidare till nästa generation.
  • ...1 more annotation...
  • forskarna upptäckte att vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval skulle påskynda evolutionen kanske inte är så generell.
elin k

Evolutionsteori.se - 4 views

  • inträffar över generationer
  • mutation
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution
  • ...13 more annotations...
  • Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. D
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.
    • Niklas Karlsson
       
      Jag känner mig mycket osäker på denna sidan eftersom jag inte vet vem som har skrivit den och vad personen står för. Har bara hunnit skumläsa den. Vad har du för åsikt?
    • elin k
       
      Nu i efterhand anser jag att denna källa inte är relativ trovärdig. Texten har en avsändare men man får inget veta om honom och jag ser ej några källor som han har använt sig av. Så som sagt jag är tveksam om denna sida är trovärdig.
  • Det finns flera saker som kan falsifiera evolutionsteorin.
  • Skulle artbildning genom kreation observeras, skulle evolutionsteorin falsifieras.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen.
  • väl underbyggd förklaringsmodell.
  •  
    kort om evoultuon även kort om mutation
  •  
    Grundlig information om vad evolution är.
  •  
    Denna sidan beskriver enkelt vad evolution betyder och hur evolution sker. De tar också upp olika faktorer som går mot evolutionsteorin och kan falsifiera den.
1 - 20 of 58 Next › Last »
Showing 20 items per page