Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged miljö

Rss Feed Group items tagged

Emil Qvist

Korallrev gynnar artutveckling - Vetenskapsnyheter - sr.se - 9 views

  • Korallrev gynnar artutveckling
    • caroline svensson
       
      Reven är hårt ansatta av utsläpp, oansvarig turism, stigande temperaturer och vattennivåer till följd av klimatförändringen. Forskarna bakom rapporten säger också att som grupp är koralldjuren den mest utsatta av alla - mer än alla landdjur. Därför måste vi sänka våra koldioxidutsläpp eller så kommer många koraller att förstöras och försvinna. Man kanske kan undra över varför man bryr sig om att skydda korallrev från fiske och båttrafik, om de ändå försvinner i och med uppvärmningen av haven. Men varje korallrev är unikt och det man skyddar är möjligheten för revet att föröka sig. Det krävs blankvatten och att det är stilla för att revens ägg och spermier ska finna varandra. Just så ser det ut utanför Kenyas kust under långa perioder, medan det på Barriärrevet bara är stilla under korta stunder. "Därför är det mycket viktigt att övriga omständigheter inte är negativa för korallreven, alltså att de inte störs av till exempel båtar och fiskare. Det rapporterar brittiska vetenskapsakademin - Royal Society.
    • Dennis Bennhage
       
      Kort informerande program om varför korallrev är viktiga.
    • albin_garpetun
       
      Intressant program som förklarar korallrevens innebörd. Om fisken dör ut, dör vi ut. Det hela har ju med ekosystem att göra.
    • hannes_lagerroth
       
      Den intresant frågan här är väl i så fall hur viktiga våra korallrev är. De säger ju utryckligen i radioprogrammet att om korallreven dör ut så kommer stora delar av jordens ekosystem vara opåverkade. Den hade ju dött ut tidagare, men jorden hade ju fortfarande dött ut. Men för oss människor kan det enligt radioprogrammet påverka väldigt mycket. Vi äter ju liksom fisk, och fisk finns det förbaskat mycket av i korallreven. Men hur mycket av vår totala matkonsumtion består utav fisk? Och skulle inte den konsumtionen i så fall kunna ersättas av någonting annat? De 14% av min kost som består av fisk skulle nog kunna erstättas av t ex bönor, ett proteintillskott som är mycket mer effektivt att producera än fisk. Men från ett estetiskt perspektiv så skulle det ju vara otroligt trist att förlora någonting så extraordinärt och vackert som korallreven. Men på vissa sätt känns det lite som SAAB. Precis som den största förlusten för mänskligheten egentligen är det estetiska, så är det är egentligen att förlora märket och stoltheten som är den största förlusten, snarare än den ekonomiska.
    • julia_larsdotter
       
      Jag tycker att detta var ett intressant radioprogram som ger ytterligare en behövd "wake-up call" för att påminna oss om att ta hand om naturen och välja att se tydliga signaler på obalans i ekosystemet. Om korallreven skulle komma att dö ut så skulle det innebära ännu svårare livsomständigheter för alla de fattiga familjer i världen som livnär sig på fisk. Dessutom undrar jag om vi kan vara säkra på att vi helt kan se igenom konsekvenserna av korallrevens försvinnande i helheten.
    • fredrik_andersson
       
      Värt att lyssna på och Niklas har rätt tycker jag och ni andra med.
    • Adam Lakris
       
      Jag relaterar till Hannes inlägg: Du pratar om att vi människor skulle klara oss fint utan fisk som del av våran vardagliga kost, visst skulle vi klara det. Men konsekvenserna blir nog så mycket större än bara det. För är inte vårat ekosystem väldigt känsligt? Om fiskarna skulle försvinna, så har inte valar, sälar, björnar med flera arter mindre mat och för dem är fiskdelen av kosten viktigare eftersom de inte kan ersätta den med något annat. Och det i sin tur skulle kunna leda till att flera arter dör ut och då har vi fått en rubbning i näringskedjan? Det skulle isåfall påverka oss människor på ett bredare plan än om bara fiskar skulle försvinna. Balansen är nog ganska känslig. (Detta är nog ett extremt scenario men ändå värt att tänka på innan vi förkastar korallreven)
    • Emil Qvist
       
      Jag skulle vilja säga att vi människor skulle klara oss precis lika bra utan fisk. Visserligen så utgör fisken som kommer från de stora korallreven en stor del av det basintag av protein för människorna länderna i Asien som ligger vid haven (andra länder och världsdelar såklart också). Mat finns det gott om här på jorden till alla. Den är bara orättvist proportionellt utdelad över jordens alla länder. En människa som inte påfrestar sin kropp över normalt behöver varje dag behöver runt 0,7 - 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt (beroende storlek, ämnesomsättning, muskelmassa etc etc) per dag för att må bra i längden. Det skulle lika gärna kunna ersättas av svinbilligt och super simpelt proteinpulver för max ett par kronor per portion där en portion skulle kunna täcka upp behovet av protein för en hel dag. Om nu inte pulvret är så kul i längden (Förståeligt) Så får kineserna och andra stora länder utöka sina fält och börja odla stora mängder av soja bönor (soja protein) som kan täcka upp människornas behov. Och vill man ha kött får man äta från de boskap som finns eller importera från USA eller oss i västvärlden. Men det är inte gratis att påbörja ett sådant stort projekt med att förse en enorm mängd människor med ett alternativ till fisk. Vi här i västvärlden får hjälpa till att bidra med pengar för att hjälpa till med de nya proteinkällorna. Kina och dessa andra stora länder i Asien och mellanöstern skulle klara sig utan vårt ekonomiska stöd. Men vi kan alltid hjälpa till ytterligare så det kan bli ännu bättre. Detta kommer vi senare att få tillbaka i form av nyutvecklad billig framtida teknologi ex: Datorer, Motorfordon och andra saker som underlättar vardagslivet. I början kommer den nya källan av protein att vara dyr. Men ju mer den utvecklas och utvidgas desto billigare kommer det att bli. Efter ett par år så kommer industrierna att driva sig själva. Vi här i västvärlden
    • Emil Qvist
       
      Fortsättning eftersom mono Diigo tar bort och fixar som den sjläv vill: Vi här i västvärlden kommer också att kunna föda upp enormt stora kött boskaps där köttdjuren kan säljas till bra priser till ex Kina. Pengarna som vi i Västvärlden får in kommer att stärka våran ekonomi, Vi kan utveckla ländernas teknologiska uppbyggnad. Stärka EU, NATO etc etc. Pengar som ''blir över'' kan vi ge till röda korset, Rädda barnen, bröstcancer fonden etc etc, Vi kan också ge pengar till U-länderna i Afrika så att även dessa länder kan utveckla sig, Bygga mer skolor och utrota sjukdomar. Göra en bättre värld för alla =) Protein är överskattat men dock livsviktigt i längden. Finns dock massor av andra sätt att tillgodose människorna utan fisk med protein. Och i ett ''svällt'' perspektiv så är inte kött ett bra sätt att hålla sig mätt på. kolhydraterna mättar mycket bättre plus att kolhydrater är också ett mycket mer energifyllt näringsämne. (Sol + koldioxid + vatten = Fotosyntes -- > druvsocker -- > stärkelse (potatis) -- > cellulosa (trädfiber etc) Så min slutsatts är det att visserligen så mår inte människorna som lever av fisken bra till en början om den tar slut. Många dör förmodligen av svält. Men är man ute i god tid och förbereder sig med andra metoder så är detta inget problem. Man får odla mer ris och stärkelserika grödor helt enkelt nu hoppas jag att detta får vara kvar... :( :@
    • Alexandra Wirgart
       
      Vi talar om att fisken skulle kunna bytas ut mot vegetabiliska alternativ. Men om man ser till västvärlden, skulle vi verkligen kunna göra det om vi var i samma situation? Vår syn på vegetarisk eller vegan mat är ofta ganska negativ, speciellt hos män eftersom kött på något vis tycks vara "manligt" att äta. Dock är kött inget som egentligen är nödvändigt för människan i dagsläget när man slutat växa. Emil skrev också att vi skulle kunna öka vår nötkreatur och sälja, men skulle det fungera? Nötkreaturen tar upp mycket plats vilket bidrar till att man i många fall hugger ner skog och i de tropiska miljöerna regnskog. Regnskog som vi egentligen behöver. Då ställs vi även inför frågan angående genmodifierade djur. Är det rätt eller fel? Är det ett alternativ? Korallreven har en stor betydelse, något vi inte kan bortse från. Men människan har en tendens att aldrig lyckas göra något i tid, något som beror av flera faktorer. Dessutom är det svårt att stoppa fiske eftersom så många är beroende av det för sin överlevnad och att enbart tillåta vissa länder (t.ex. fattiga länder där fisket är nödvändigt) medan förbjuda andra skulle inte fungera. Det skulle leda till konflikter. Det ultimata skulle vara om vi människor kunde finna en balans i vårt fiske och hur vi fiskar. Men det är svårt att ändra på människors levnadsvanor och kostvanor.
    • Tim Svanberg
       
      Fascinerande! Diskussionen om detta ämne utvecklas just likt ifall samhällsvetare och professorer skulla redogöra för Berlinmurens fall. I vårt fall förs fokus bortom reven till fisken och med andra ord det som konkret har en påverkan på oss och våra medmänniskor. Hade temat varit Berlinmuren så misstänker jag att de vid snarast möjliga chans given börjat debattera Sovjetunionens fall samt dess följder o.s.v. Korallreven agerar i detta fall enbart grund och symbolik för vad som skulle kunna leda till problematik, inga argument jag dömer någon för att föra och detta eftersom att vår arts överlevnad är en sådan fråga vilken i regel behandlas med vikt. Ironiskt nog kan vi nu placera revens överlevnad i en teori, denna vilken kan vara Darwins om "det naturliga urvalet, ifall vi så önskar". Men dessförinnan behöver vi bygga en förståelse kring varför reven i dagsläget "dör". Populärt beskylls klimatförändringar för detta, förhöjda havsnivåer, ökade koldioxidhalter kring dessa av kalk bestående rev, likväl som höjda havstemperaturer och utöver detta kan alltid direkt påverkan tillräknas exempelvis då det vid fiske hypotetiskt sett är möjligt att vålla dem skada m.m. Är nu växthuseffekten vållad av människor, kan detta te sig som ett indirekt drag i självdestruktiv riktning och om inte kan alltid dessa förändringar vara en naturlig process vår planet genomgår (likt det förklarades har förmodligen liknande massutrotning tidigare skett). Men egentligen, i oavsett fall så sker detta som ett resultat av naturligt urval, då arten visar sig inte vara benägen att anpassa sig till den evigt föränderliga omgivningen. Att sedan människan vållar till dessa förändringar förtar inte faktumet att de "enbart" är förändringar av naturen vi talar om. Att en sådan är onaturlig(något man ofta kan höra i uttalande av miljökämpar) är ett intressant begrepp, i min mening låter det som om man i grunden missuppfa
    • caroline svensson
       
      Jag reagerade speciellt på din text Emil. Ni har endast nämnt och diskuterat människans behov av fisk och proteiner. Men ni har missat djuren som till stor del lever på fisk? Ska vi ge dem konstgjorda pulver!? Precis som Adam nämnde ovan, jag tror på att balansen är ganska känslig. Om de djuren som äter fisken får mindre tillgångar till sin specifika föda, vad kommer då hända med dem? Hur kommer haven påverkas när dess invånare får färre tillgångar till föda? Och om reven försvinner, var ska då djuren som lever i dem ta vägen? De fiskar som bor och gömmer sig i reven kommer till att bli lättare byten och än mer hotade utav de större fiskarna etc. som behöver mat. Jag tror att en ond cirkel kan komma att starta om reven och balansen rubbas. Det som händer i havet kommer även att påverka oss på land, stora delar av våra länder lever på mycket fiske och om inte ens varelserna i haven blir mättade hur skall då vi på land kunna till godo göra befolkningens behov av fisket? Precis som Alexandra skrev, boskap kommer ta för mycket plats om vi skall ersätta fisken i alla länder. Även här finns det många miljö aspekter att tänka igenom. Hur kommer vårt klimat att reagera på fler boskaps djur som behöver mat? Tror inte att vår miljö klarar av allt för stora förändringar i ekosystemets balans, det mesta har ett syfte. Precis som reven har en betydelse för många varelser i haven, har fisken en betydelse för oss på land och flera andra arter i havet.
    • julia_larsdotter
       
      När jag tänker på att korallreven skulle kunna försvinna blir jag ganska rädd. Har vi människor gått så långt att vi börjar att bryta ner vår omgivning? Om det marina ekosystemet skulle försvinna så skulle det precis som Adam och Caroline pratade om orsaka att hela jordens ekosystem skulle rubbas. Det känns som att det är nu som vi verkligen måste ta tag i problemet innan det blir allt för stora konsekvenser. Om vi säger att vi istället började att förlita oss på fler vegetabila grödor så skulle det innebära att mycket mer areal skulle behövas för att försörja hela världsbefolkningen. Då skulle vi säkert gå över till genmodifierade grödor. Vi skulle också behöva mer kött, vilket kanske skulle leda till genmodifierad boskap. Helt plötsligt har vi skapat helt nya och egna växter och djur och ställt hela ekosystemet i obalans. Vid den tiden har vi byggt upp en helt ny artificiell omgivning för att kunna fortsätta att leva med den levnadsstandarden som vi gör idag. Därför tror jag det är viktigt att rätta till skadorna innan det har gått för långt för att ångra.
    • hannes_lagerroth
       
      Slinker in med lite respons här: @Adam: Jo precis, och det nämnde jag också i min text. Poängen var att även om korallreven för ut (vilket i så fall självklart skulle vara en stor tragedi för biologisk mångfald) så skulle vi människor överleva. Att definera exakt VILKEN påverkan detta då skulle ha är dock till snäppet på omöjligt, då det finns så många variabler att man skulle kunna bygga ett lagom stort höghus med det. Det man kan säkra är att det förmodligen inte kommer bli till det bättre, förutom för några stycken som fått allvarliga rivsår av korallrev kanske, vad vet jag? @Emil: Jo, det du säger är ju korrekt. Om vi människor skulle omarrangera all vår proteinproduktion från kött till bönor skulle det, (till motsats från vad Julia säger, jag vet inte vad du får dina källor ifrån?) krävas betydligt mindre areal och energi till att utveckla samma mängd protein. Kossor tar massa energi när de betar och skuttar omkring, men väldigt lite av detta blir färdigt protein. Men så är det ju tyvärr det fungerar i vår moderna och kapitalistiska värld. (Nej, efter gapminder.org tänker jag inte nämna "västvärlden" ;> ) Vi strukturerar inte efter vad som är mest effektivt eller miljövänligt, utan helt enkelt vad som är mest lönsamt. Och enligt marknaden finns det uppenbarligen en hel del människor som tycker om kött. Det är liksom så världen (förutom Nordkorea, höhö) fungerar. @Alexandra: Feministpropaganda, really now? ;) Sedan känns det väldigt vagt, du nämner att korallreven har en stor betydelse, hur menar du då? @ Tim Intressanta punkter, roligt att du använder berlinmuren som metafor, också. Det är väl ett betygskriterie, det där med att sätta in modeller och sådant? ;) Men din text väcker och frågan om mänskligheten har rätt att agera Gud på det sättet som det gör idag? Evolutionen har alltid i urminnes tider sorterat ut det svaga mot det starka. Är man väldigt cynisk
    • hannes_lagerroth
       
      Suck, Diigo tog utan förvarning bort allt intressant jag skrev efter "Är man väldigt cynisk". Jag får fortsättta från minne, dock: …är man väldigt cynisk kan man se människan som endast en till naturkatastrof. Naturen klarade dinosaurernas utrotning, istider, torka, istider, och klimatförändringar tiotals gånger värre än dagens klimathot, vad är så annorlunda med mänskligheten? Den starka överlever, den starka anpassar sig, så har det ju alltid varit enligt evolutionens hårda lära. Klarar man inte de hårda förutsättningarna så dör man, och får lämna plats åt de bättre lämpade. Är det inte samma sak här? Vi snackar om att "bevara naturen", men evolutionen är ju en otroligt stor del av våran natur. Uppenbarligen är inte det lika viktig att bevara evolutionen som att agera barnvakt åt varje litet djur som finns här på jorden. Nu låter det som om jag är en radikal antimiljö-propagerare, och det är lite min poäng också. Jag överdriver för att verkligen driva fram min poäng, för jag tycker detta är en onekligen intressant fråga. Är det rätt för människan att leka barnvakt åt alla djurarter på jorden? Arter har alltid dött ut i alla århundraden, varför ska vi människan komma in och agera emot det nu? Miljöpolitikens ideologi är väl att mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt. Smaka på det lite… "mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt". Som om människan och naturen skulle vara två helt olika saker. Storstäder, som man ser som en motsats till "natur", är väl också en del av naturen? Det är ju hem vi har byggt, även om det är väldigt stora sådana. Är inte myrstackar, fågelbon eller bikupor del av naturen också?
    • albin_garpetun
       
      Får se om man vågar att ge sig in i den här debatten, den har helt klart artat sig. Kommer bli svårt att komma med något nytt nu när så mycket kloka saker ( ;D ) har sagts. Men om vi ska ta det kort och koncist, utan att försöka upprepa saker som sagts, även om det är väldigt lockande, då mycket av det som skrivits är saker jag tänkt under läsandets gång. Mycket trevligt för ens ego att bli bekräftat gång efter gång i en löpande diskussion. I alla fall, jag kan endast hålla med till 100% med Adam, även om jag också håller med Alexandra angående platsen det tar. Vi kan troligtvis utrota hela släktet fisk, för att få kortsiktiga vinningar, (vilket det är vi gör, vi prioriterar oss före framtiden) och vi kan troligtvis överleva det hela också. Men det skulle hämma människans utveckling. Det skulle vara mycket mindre krävande både ekonomiskt och ur en energiaspekt att förhindra utrotningen av dom stackars fiskarna från första början. Eftersom vi rubbar ekosystemet, så kommer de flesta djuren (inklusive oss) påverkas i stor grad. Frågan är huruvida dom kan anpassa sig, eller dör ut? (Här kommer vi lite in på mutationer, och chansen för att en art har utvecklat gener för att överleva utan fisk) Jag tror att vi klarar oss, men vi måste som sagt få proteinet från någon annan stans. Vad gör man då, när problemet med yta är så pass stort? Vi måste börja utnyttja haven. Alexandra säger att vi inte kommer ha plats för alla åkrar eller kreatur vi måste sköta om för att mätta vårat proteinbehov, eftersom våra kära fiskar inte tar plats. Men det gör dom, i vattnet. Det är dags att börja tänka i dom banorna, att bygga över vatten, odla över haven. Det kommer troligtvis vara en räddning om vi, trots alla kampanjer, inte lyckas motarbeta växthuseffektens effekter. (höhö) Sist men inte minst, ett tappert försök att få in ett betygskriterie: Det är lite som fläkten jag nyss lyckades ha sönder.
    • albin_garpetun
       
      fortsättning, den tog bort min fina text :( : Jag var förstås tvungen att stoppa in pennan i bladen för att tillfälligt tillfredställa mig på ett underhållande plan. Det gav en härlig känsla när den stackars fläkten klämtade i förgäves, men då händer det. Fläkten går sönder. Mitt behov av tillfälligt nöje slutade i att jag nu antingen måste försöka laga fläkten (ahjo, lycka till) eller köpa en ny. Hade jag istället försökt arbeta runt problemet, hitta en annan källa till underhållning, så hade kanske fisken överlevt. (?!)
    • hannes_lagerroth
       
      Fin liknelse där, inte alls rejält forcerad, inte alls.
    • Emil Qvist
       
      Jahapp.. Alexandra: Människan behöver protein hela livet ut och inte bara innan man är färdigvuxen. Utan protein bryter kroppen ner framförallt muskler och bindväv i första hand för att förse livsviktiga organ med protein. Proteiner är byggstenarna i alla de viktiga enzymer i kroppen som DNA kodar för. Ett av de mest viktiga proteinen ''Hemoglobin'' som finns i de röda blodkropparna och binder syre som i sin tur transporteras ut i i kroppen till alla celler. Jag tror inte jag hade klarar mig utan syre men det är bara en teori hehe =) Sen är det inget manligt med kött. Men det är till 97.453% godare än grönsaker. Döm inte människor för deras smaksinne. Och i vegetarisk mat så är det tillsatt protein. Antingen konstgjort eller som ex: bönor/groddar annars hade vegetarianer dött ut fort. Människors kroppar behöver alla.... 52? näringsämnen för att överleva. inte ens hälften kommer ifrån grönsaker. Även om man hade ätit alla grönsaker i hela världens så hade det inte fungerat ändå. Människan är ett rovdjur som är gjort för att äta kött. PS! Jag vill inte verka spydig eller så =) Men du började ;) Caroline: Nej jag vet att inte djur kan leva på pulver det säger ju säg själv. Men om alla lägger märke till att jag tog det i ett mänskligt perspektiv och inte djuriskt så hade du inte anklagat mig för det....... Man får komma på något superduper pellets som är lätt att odla till djuren om inte gräs räcker till. Dock så har jag aldrig sett en åker som är uppäten på gräs, och de flesta åkrar är det inte ens djur som betar på.Gräs växer ju sjudundrandes fort också! =) Hannes: Källorna är min allmänbildning och intresse framför allt. Jag tränar i regel varje dag runt 1-2 timmar, då har man koll på sånt om man är någorlunda seriös, tro mig. =D. Sen är min syn på det hela att det finns...... många miljoner kvadratkilometer o använd jord där man mycket väl kunde odla på. Annars f
    • Alexandra Wirgart
       
      Hannes: Syftade på att i korallreven myllrar det av liv och på så sätt har de relativt stor betydelse för växter och djur på olika sätt. "Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven." (citerat från wikipedia) Emil: Observera dock att kött innehåller mindre energi och mer miljögifter. Finner det också rätt intressant att rött kött även tycks öka även risken för cancer (källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tarmcancer-1.536990). Jag dömer inte människor för sitt smaksinne, absolut inte! Vill någon äta kött är detta helt upp till denna person, men vad jag däremot vill förespråka är en allsidig kost. Och världens matresurser skulle räcka till fler människor om varje person inte åt kött varje dag eftersom man föder fler människor genom vegetarisk kost på samma areal som en köttätande person. Och det här med att kött skulle vara manligt, det är inget jag vill påstå berör alla. Ska inte gå in på ämnet eftersom det definitivt inte har med biologi att göra. I övrigt är det inte riktigt rätt att säga att människan är ett rovdjur, hon är en allätare. Dock placeras många allätare under begreppet "rovdjur" som jag uppfattar som ett rätt brett begrepp när jag läser om det. Men jag skulle hellre vilja påstå att människan är en allätare om man ser till t.ex. tallriksmodellen. I övrigt vill jag även påpeka att människan inte behöver äta kött, hon klarar sig fint ändå. Jag tänker inte lägga någon mer vikt på att skriva om det här eftersom det inte hör till ämnet. :) Kände mig manad att svara Emil, hehe.
    • hannes_lagerroth
       
      Emil: Det går mycket väl att överleva på vegetarisk kost, även om hur våra tänder ser ut visar att vi är karnivorer. Åt nyss en tallrik vegetarisk kost, förbaskat gott, och den innehöll protein och allt annat som kött har det med. Även om du självklart får trycka i dig en hel del mer bönor än kött för att få samma mängd protein. Alexandra: Pffft, kött är ju bland det manligaste som finns. Hur manligt är det inte att äta ett djur som man har dödat? Nästan lika manligt som att dricka whiskey eller röka cigarr, nästan.
    • Niklas Karlsson
       
      Det finns många intressanta uppslag i denna dialog, men flera av inläggen är inte relevanta i diskussioner om evolution. Det är en stor konst att skriva kortfattat och koncist, men ändå få med allt vesäntligt. Öva på det, ta bara med det som är relevant. Jag tycker att ni alla genast bör ta bort allt i era diskussioner som inte är relvanta.
  • Men korallreven har faktiskt dött ut minst en gång tidigare under evolutionen, för ungefär 250 miljoner år sen, berättar Mats Grahn. Och livet på jorden klarade sig bevisligen den gången – så frågan är varför de behöver finnas kvar nu?
  • – Jorden skulle säkert klara sig utan korallreven, och stora delar av jordens ekosystem skulle klara sig. Men det är inte säkert att vi människor skulle klara oss utan korallreven
    • Karolina Jergling
       
      Jag skulle också vilja diskutera deras slutsats om platser med högt biologiskt mångfald. De säger genom undersökningar att många släkten uppstår från korallreven och att korallreven därmed har fungerat/fungerar som en "generator av biologisk mångfald".Härmed tycker jag ändå att de överdriver lite och "ser vad de vill se" jag tänker att havet är en så oerhört stor plats på jorden full av olika arter m.m. och för att korallreven försvinner kommer inte hela övriga havet skapa någon sorts dödlig och obebolig miljö. Utan det biologiska urvalet kommer att fortsätta verka, de som överlever, överlever och förökar sig och nya arter uppstår o.s.v. Däremot är det ju självklart att även jag inte tycker det är etiskt rätt att förstöra korallreven, då ekosystem som sagt är väldigt känsliga och man inte vet vad som händer ifall näringskedjan rubbas. Om de i programmet har rätt, att platser med så högt biologiskt mångfald som i korallreven är så viktigt och verkligen fungerar som en generator (som jag fattar det en motor för skapande av arter), skulle då, om vi förstörde dessa platser (regnskogen är ju ett annat exempel) livet på jorden helt dö ut?
  •  
    Radioprogram värt att lyssna på.
  • ...1 more comment...
  •  
    Vilka bra och intressanta aspekter alla har kommit med, känns dock lite svårt att tillägga något nu när alla tagit upp så mycket redan. Men jag hittade efter en liten stunds sökande ett intressant radioprogram om vindkraftsparken vid Lillgrund, Sverige. http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4285 Bara namnet på programmet jag hittade säger en hel del, Mer fisk när vindkraftsparken byggdes. I programmet nämner de att både arter och individer har ökat i området vid vindkraftsparken och att även torskindivider har ökat, om ej drastiskt så ser de att torskarna ej har minskat i antal åtminstone. Skulle fortsatt forskning i området kring Lillgrund visa på positiva svar skulle detta kunna vara ett väldigt smart sätt för oss att klara oss vidare utan korallreven i haven. Parkerna skulle bli de nya korallrev där fiskarna lättare får tag på skydd och mat. Området vid Lillgrund har enligt Lena Bergström i hög grad varit påverkats av människan och då känns det positivt ifall man har börjat med något som gynnar artutvecklingen samtidigt som man producerar 0,33 TWh el/år, hushållsel till ca 60 000 hem. Får vi mer vindkraftverk så slipper vi använda oss av kolkraftverk och kärnkraftverk som ger dåliga biprodukter efter avslutad process. Då kan man säga att vindkraftparkerna är en bra motverkan mot växthuseffekten, vi släpper ut mindre CO2 och att fiskebestånden ökar samtidigt. Artutveckling skulle ske vid dessa vindkraftsparker och samtidigt ge energi till bostäder, företag och fabriker. Dock kan jag ju se problemet att det kan komma att bli kostsamt och att det inte går att bygga vindkraftverk över så stora områden som korallreven breder ut sig. Sedan spelar det nog en stor roll vart man placerar dessa parkerna också. Men det skulle ändå vara ett steg för att slippa bieffekterna av korallrevens nedbrytning åt människosläktets vägnar. Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis
  •  
    Diigo tog bort lite av min med :O Här kommer fortsättningen: Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis kunna försörja sig på fisk och slippa proteinpulver, lägga pengarna på mer miljövänlig energi och i och med det hjälpa till att trappa ner växthuseffekten. Känns som en ganska smart idé :)
  •  
    Lyssnade på radioprogrammet om att vindkraftparken hade en positiv effekt på djurlivet. Jag håller med om att detta skulle vara en bra lösning för både minskningen av utsläpp av växthusgaser och för att öka mängden fisk. Detta är den lösning som jag ser som mest hållbar i längden om korallreven tyvärr skulle försvinna. Jag anser ändå fortfarande att vi ska fortsätta att jobba med grundproblemet som faktiskt är att vårt moderna levnadssätt bryter ner viktiga grundpelare i ekosystemet. Här borde flest satsningar på forskning göras. Att skjuta på problemet genom att hitta snabba, enklare lösningar ger oss bara ytterligare fler problem. Rädda korallreven! :D
caroline svensson

I skuggan av Darwin | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt magasin - 14 views

  • Varför är det inte Lamarck som vi i dag ärar som evolutionslärans fader?
  • Trenden att uppvärdera Jean-Baptiste de Lamarck är i dag tydlig bland historiskt intresserade biologer. För en bredare publik är han dock fortfarande mer känd för sina fel än för sina förtjänster. Han räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, oftast illustrerad med giraffen som sträcker på halsen för att nå de översta bladen och sedan får ungar med längre halsar. Varje försök att påvisa en sådan effekt har misslyckats, och idén brukar ställas mot Darwins enkla princip, det naturliga urvalet.
    • Marcus nelimarkka
       
      Jag tror att det är en blandning mellan ärftlighet och det naturliga urvalet. Men att klara att bevisa ärftlighet i ett experiment är svårt och därför har man bara hänvisat till det naturliga urvalet. Men ärftlighet bland människor går att bevisa med bland annat sjukdomar. Men jag tror även att det är samma sak med egenskaper t.ex bollsinne för det är ju flera idrottsstjärnor som har haft en pappa eller mamma som också har varit bra på samma sak. Då är det ju en egenskap som har gått i arv jag tror mycket väl samma sak kan ha hänt med giraffers halsar men det är svårt att bevisa med experiment.
    • caroline svensson
       
      Men och andra sidan Marcus så är det inte bara ärftliga gener som har fått individen till ett bra bollsinne. Jag tror i detta fall att mamman och pappan har gett individen möjligheterna att bli duktig med bollar. Dvs. att de eventuellt har lekt mycket med bollar när barnet var litet och på så sätt har individen fått sin känsla för bollar.
    • caroline svensson
       
      Men även jag är lite kluven gällande lamackism och darwinism. Vill man t.ex ha en stor häst så tar du självfallet två hästar som är så stora som möjligt eftersom du vill öka risken för att avkomman bli större. Dock är detta lurigt eftersom den ena individen kan bära på anlag för att vara mindre och på så sätt kan avkomman antigen bli mindre eller större. Med andra ord så tror jag att det måste ske slumpvisa mutationer för att en förändring ska ske. Precis som girafferna fick längre halsar, var det anpassning eller naturligt urval? Jag skulle gissa på det naturliga urvalet, de girafferna med lite längre halsar klarade sig bättre och på så sätt var det de individerna som kunde föröka sig. Sedan skedde en mutation av en slump och vi fick en giraff med ännu längre hals som klarade sig ännu bättre och så fortsatte det. Jag tror att dessa slumpvisa mutationer håller på fortfarande hos alla individer, kan vi någonsin "anpassa" oss nog? Världen och alla dess varaelser är i ständig förändring och jag tror att dessa slumpvisa mutationer alltid kommer existera och ge oss bättre eller sämre förutsättningar så det naturliga urvalet kan avgöra om vi är tillräckligt "anpassade" efter den levnadsstil som gäller just då.
    • daniel_claesson
       
      Jag har också en del funderingar över dessa två teorier. Jag gillar exemplet med girafferna därför tänkte jag driva det vidare. Det naturliga urvalet, jag tycker att det efter tidigare exempel liknar en form av anpassning och en blandning av Lamarckism och Darwinism. Jag menar, det naturliga urvalet i fallet med girafferna som ni pratar om ser för mig ut som att de "anpassar" sig. Inte så att jag menar på att det är ärftlighet som styr utan mer åt det hållet att det naturliga urvalet gör så att de svaga individerna går under och de starka överlever. I det här fallet skulle det ju betyda att girafferna med lång hals överlever (starka individer) medan de med kortare hals dör (svaga individer). Det leder ju till att en form av "anpassning" uppstår för den arten. Men om jag utgår från den teori som för närvarande är mest trovärdig alltså den om slumpmässiga mutationer så kommer jag komma fram till att det är det naturliga urvalet som styr egentligen. Så om en giraff slumpmässigt muterar till att få längre hals och det råkar vara så att den giraffen får en större chans att överleva så innebär det att den kommer föra vidare sina anlag för lång hals till sin avkomma. Men om avkomman skulle få kort hals i alla fall så klarar sig inte avkomman vilket leder till att det till slut bara kommer finnas giraffer med lång hals. Dessa giraffer är väl "anpassade" till just sin livmiljö? Nu menar jag inte att de genetiskt anpassas till sin miljö utan genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval så anpassas arten till sin livsmiljö. Om vi pratar om sjukdomar som ärvs genom anlag så måste jag nog säga att jag håller på ärftlighetsteorin. Men det är en helt annan sak än att genetiskt "anpassas" till sin livsmiljö. Sjukdomar som ärvs är vad jag förstått felaktiga gener som har muterat och sedan förts vidare utan att mutera igen. Men att jämföra ärftliga sjukdomar med "anpassning" till livsmiljö är intressant
  • Skillnaden brukar förklaras med att Lamarcks teori på många viktiga punkter skiljer sig från Darwins - i varje fall som vi uppfattar den i dag. Haken med det resonemanget är att dessa skillnader på den tiden inte alls tillmättes samma betydelse. Den berömde brittiske geologen Charles Lyell, som motsatt sig tanken på evolution i decennier innan han till slut övertygades av Darwin, talade exempelvis om evolutionsläran som “Lamarcks teori”. Mot slutet av 1800-talet fanns det rentav gott om biologer som menade att Lamarcks evolutionsteori var bättre än Darwins.Det empiriska underlaget och den logiska styrkan har naturligtvis betydelse för framgången för en vetenskaplig teori. Men Jean-Baptiste de Lamarcks öde visar att även faktorer av mer tillfällig art har betydelse.
  • ...9 more annotations...
  • När Darwin lanserade sin teori hade han en hel stab av inflytelserika naturvetare bakom sig. Den mest kände, Thomas Huxley, kallades snart “Darwins bulldog”. Lamarck tycks däremot ha varit något av en enstöring som hade lätt för att stöta sig med kolleger, även vänligt sinnade.
  • Om Lamarcks teorier om evolution var radikala, var hans syn på vetenskap närmast ålderdomlig. Den amerikanske idéhistorikern och Lamarckkännaren Richard Burkhardt menar att detta var ett skäl till att han inte förmådde övertyga sin samtid.
  • - Man måste också se till den politiska situationen, säger den italienske idéhistorikern Pietro Corsi. Det drog konservativa vindar över det tidiga 1800-talets Europa. I Frankrike grep Napoleon makten efter franska revolutionen. Han kom överens med Vatikanen om att inte tillåta idéer som hotade kyrkans auktoritet, till exempel ateism. Upplysningstidens öppna och toleranta samhällsklimat ersattes av försiktighet. Inom vetenskapssamfundet började man undvika vissa idéer av rädsla för att bli förknippad med radikalism av olika slag.- Man kan ana spår av detta även hos Lamarck, berättar Pietro Corsi. Hans första uttalanden om evolution kom under perioden 1800-02. Därefter publicerade han under flera år bara kortare artiklar.- Det är som om någon sa: Du har betalt för att klassificera ryggradslösa djur vid Naturhistoriska nationalmuseet i Paris, inte för att sprida farliga idéer om arter som förändrar sig.
  • Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om evolution låg ändå rätt i tiden, och sakta men säkert spreds hans evolutionsteori över Europa under första halvan av 1800-talet. Särskilt populär var han i radikala kretsar. Även Charles Darwin stötte på Lamarcks tankar, första gången så tidigt som på 1820-talet när han studerade medicin i Edinburgh.Paradoxalt nog var det just Darwins triumf under andra hälften av 1800-talet som skulle bana väg för Lamarcks comeback på den vetenskapliga scenen. Läsningen av Origin of Species övertygade många om att arterna har utvecklats ur någon eller några få urformer genom en evolutionär process. Långt ifrån alla köpte dock Darwins teori om det naturliga urvalet.
  • Delvis var det ett ideologiskt grundat motstånd, eftersom många fortfarande försökte foga in evolutionen i ett religiöst ramverk. Där passade urvalet, med dess betoning på kamp och konkurrens, illa. Många tvivlade också på att en så blind och slumpmässig process verkligen kan förklara alla de häpnadsväckande anpassningarna i naturen. Mendels ärftlighetslagar var dessutom inte kända, och man trodde att föräldrarnas egenskaper blandades i avkomman. Men i så fall, resonerade man, borde en gynnsam variation snabbt spädas ut i en stor population.
  • Det var nu Jean-Baptiste de Lamarck återlanserades. Hans idé var ju att individerna styr evolutionen genom att ändra beteende, vilket i sin tur åstadkommer ärftliga förändringar i kroppskonstitutionen. Det levande, människan inkluderat, skapar i någon mening sin egen utveckling. För många var det ett både trovärdigare och hoppfullare perspektiv än Darwins passiva och brutala mekanism.
  • Det mest ironiska när man ser tillbaka på historien är att Darwin själv blev mer och mer “lamarckist”, ju längre åren gick. I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman.
  • Under 1800-talets sista decennier skärptes motsättningen mellan lamarckisterna, som trodde på behovsstyrda förändringar, och darwinisterna, som trodde på slumpvisa variationer och urval. Effekten blev att Jean-Baptiste de Lamarcks namn främst associerades med det som ansågs skilja honom från Charles Darwin, medan man mer eller mindre glömde bort att han var bland de första att tala om en evolutionsteori.
  • Det som till slut avgjorde striden var dock det som kallas den moderna syntesen, som fullbordades på 1940-talet. Genom att tänka på populationsnivå i stället för på individnivå lyckades biologer koppla ihop urvalsprincipen och den nya genetiken på ett sätt som löste många av evolutionens problem.
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  • ...2 more comments...
  •  
    I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr
  •  
    Jämför darwinism och lamarkism Darwin förespråkade ju "det naturliga urvalet", vilket sade sen art som råkar vara bäst anpassad till sin situation kommer att överleva och även fotplanta sig. (Är lite kritisk mot ordet anpassad) Larmack´s tes var att individers bättre egenskaper ärvs av dess avkommor, medan de "onödiga" egenskaperna försvinner inom en obestämd tid. Har för mig att Lamarck trodde på att evolutionen styrs av strikta fysikaliska steg, att evolutionen alltid går åt ett håll och det måste så ske. Enkla organismer gick enligt hans modell till ett mer komplext liv där slutmålet var fulländning i denna fysikaliska process. Lamarcks teori(er) gick ut på att djur och växter fick sina särdrag genom beteende och överföring av dessa drag till avkomman, medan Darwin trodde mer på slump och det vi känner till som naturligt urval. Ingen av dem visste dock hur draget fördes vidare till nästa generation, vilket blev uppenbart först när genetiken blev känd.
  •  
    Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�
  •  
    De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som
filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
       
      test
  •  
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  •  
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  •  
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  •  
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  •  
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  •  
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  •  
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  •  
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  •  
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  •  
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  •  
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  •  
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
fredrik_andersson

Genvägen till evolution - forskning.se - 5 views

  • Enligt Darwins teori står alla arter, även människan, under ständig förändring. Den biologiska mångfald vi ser idag har alltså uppstått genom gradvisa förändringar av föregående arter medan andra arter helt har dött ut. Dagens arter kommer därför att antingen dö ut eller att förändras. Ibland innebär förändringarna att en art delas i två eller fler nya arter.
  • Själva urvalsprocessen (som sker genom att den naturliga miljön gynnar vissa individer som därför fortplantar sig mer än de andra) kallas naturlig selektion. Men det räcker inte med naturlig selektion för att det ska ske evolution. Det är inte alltid så att medelstorleken ökar över tid även om det är just den egenskapen som gynnas av det naturliga urvalet. Varför inte då? Vad är det som krävs för att evolution ska ske mer än naturlig selektion? För att en egenskap som kroppsstorlek ska förändras över tid krävs det inte bara variation som urvalet kan verka på. Det krävs också att de gynnade egenskaperna nedärvs från föräldrar till avkomman. Man kan därför säga att evolutionen är en trestegsprocess som beror av:1. Uppkomst av ny variation2. Naturligt urval3. Nedärvning
  • Lamarck
  • ...8 more annotations...
  • Lamarck
  • dag talar man då om epigenetiska effekter
  • Relativt feta föräldrar kan ha relativt feta barn av två olika anledningar. För det första har de gemensamma arvsanlag, i det här fallet för ett effektivt fettupptag. För det andra delar de samma miljö och äter med stor sannolikhet liknande typ och mängd av mat. Är man intresserad av att tared a på den genetiska basen för likheter i fetma mellan föräldrar och avkomma är det därför bäst att hålla tillgång på mat konstant annars är det lätt att dra fel slutsatser.
  • Den här extra blandningen av arvsanlag kallas för genetisk rekombination.
  • Även om Darwin hade rätt när det gäller den drivande processen bakom evolutionen saknande han kännedom om hur egenskaper nedärvs. Mendel, en genetiker som var samtida med Darwin, var först med att ta reda på de grundläggande lagarna om nedärvning genom att korsa ärtplantor med olika egenskaper och sedan följa dessa egenskapers nedärvningsmönster.
  • et var den så kallade kvantitativa genetiken som utvecklades under den här perioden
  • En annan viktig källa till uppkomst av variation är nya kombinationer av redan befintliga arvsanlag
  • Uppkomsten av en ny art (artbildning) kan ses som evolution av reproduktiva barriärer mellan grupper av individer som tidigare utgjort samma art. Ett exempel på en reproduktiv barriär är när en grupp av hanar inom en fågelart utvecklar en ny variant av sång som inte delas av de andra hanarna som tillhör arten. Ifall en motsvarande grupp av honorna utvecklar en preferens för hanar som sjunger den nya sången blir hanarna som sjunger den nya sången och honorna som gillar den reproduktivt isolerad från de andra individerna som tillhör den ursprungliga arten.  
    • fredrik_andersson
       
      Här berättas det lite om hur en art kan uppkomma genom en annan art och skillja dessa två. Jag tyckte att denna skulle vara bra att highlighta för att den innehåller information som kan vara bra att veta.
  •  
    Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin
  •  
    . Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.
Niklas Karlsson

Evolution - Wikipedia - 7 views

  • Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
  • mutationer,
  • alleler
  • ...14 more annotations...
  • Om arternas uppkoms
    • Tim Svanberg
       
      Ett verk vilket minst sagt har präglat dagens samhälle, ett vilket applicerar det naturvetenskapliga synsättet på arters uppkomst och dess evolution. Var numer mutationer och slumpmässiga förhållanden ter sig som en naturlig del av den allt dessförinnan gudomligt formade naturen. Inte längre saknades motivation och förklaring av livet här på jorden. Men likt denna antyder är evolution en naturlig del av vår värld, en av de frågor(vilken i dagsläget är aktuell) anser jag vara frågan vilken väcks kring ifall kämpar för miljöbevarande och djurliv i realiteten är nödvändiga, för att de tolkningsmässigt är "komplexa" kan man föga förneka. De utgår ifrån vetenskaplig fakta om arter samt miljöpåverkan av anledningen att nyttja dem på så vis att de appliceras i avsikt att "bevara", något som enbart framstår vara väsentligt ur ett rent religiöst perspektiv, var gud skapade alla djur av en anledning o.s.v. föga ett naturvetenskapligt perspektiv menar då jag. Skiljelinjen emellan dessa synsätt är i detta fall sammantvinnad. Detta eftersom att tolkningarna av verkligheten är skilda och att utifrån redan skilda hypoteser göra försök att förutspå framtiden gör frågeställningen svåröverskådlig. Som sagt är hypoteser inte av den art att de på fakta säkerställts, utan enbart sannolikheten bakom en viss typ av företeelse samt dess följder är vad man försöker säkerställa (trots i viss mån separerade utgångspunkter). Fast, trots att man ur ett strikt evolutionärt perspektiv bör ignorera förändring för vidare evolution. Så finnes två primära frågeställningar, sympati är ett genetisk drag och finnes av en anledning i ens medvetande? Sedan likaså i vilken mån detta bör tillämpas. Därefter har vi det kunskapsbaserade argumentet, människor lever i nuet, vår tid på jorden är hitintills flyktig och det enda faktum vilket kunnat utrota arter dessförinnan oss är förändring. En förändring
    • Tim Svanberg
       
      En förändring av föda, tillgångar och klimat är alltså ett direkt hot emot vår sköra existens(långsiktigt) men enbart ännu ett steg i livets gilla gång, sett ifrån i ett övergripande evolutionsperspektiv. Att därför bevara för att vinna tid må vara också det ett argument av vikt att tillföra. Alltså applicera naturkunskap på fördelaktigt vis för att motverka sin naturliga gång? Kort konstaterat behöver såldes inte en miljökämpes argument vara tagna ur sympatier för skogens alla djur och dess bevarande utan dessa kan även ha djup ur ett naturvetenskapligt synsätt. En ståndpunktstagen för att vara mån och gynna den egna rasen, samt motverka dess evolutionära, naturliga och självklartsvis destruktiva beteendemönster. Var där gränsen mellan de skilda synsätten precis gick kan befinnas svårt att säga men sensmoralen kan omdanas till densamma. Att återgå till boken, denna var i sig, i min mening, en oerhörd biologisk landvinning, var plötsligt alternativ med vetenskaplig grund lades till förklaringen om gudomlighet som grunden till livet och dess artmässiga variation. Individen hade längre inget tvång att i skolväsendet förlita sig på gud för att förklara världen och det sedan länge myntade naturvetenskapliga synsättet försattes plötsligt i praktisk användning även hos samhällets mest grundläggande utbildningsinstitut, vilket agerar en essentiell part i att neutralt kunna granska religiösa företeelser och uppnå en djupare form av förståelse. Man överger alltså alternativa sätt att skildra verkligheten och kliver in i de läroprinciper som formar vardagen hos oss än denna dag. Det tedde sig plötsligt på det vis att individen kunnat promenera några meter ut i skogen och därefter analyserat naturen samt förklara de särpräglade drag som gjorts synliga. Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för geme
    • Tim Svanberg
       
      Funderingar kring varför utseendet av ett djur, en växt och anledningen till dess utbredning i regionen framkom plötsligt inte för gemene man som oförklarliga, utan skall man "hårddra" det växte ett helt nytt synsätt på omgivningen fram, var inget saknade motivation och faktumen för dessa var enbart logiska följder, gjordes överskådliga - i det fall man gavs sig tiden att bygga förståelse för elementet i fråga vill säga. En fråga man kan ställa sig är dock vilket faktum som förhindrade denna teori att erkännas från den allra första början, varför dröjde detta egentligen över huvud taget? Att förneka denna vara religionen, ur naturvetenskapligt understött perspektiv, vara överlägsen finner åtminstone jag svårigheter i. Men tiderna har förändrats. Under denna period var utbildningsnivån lägre och naturvetenskap tillämpades enbart stundtals gånger med undantag, detta eftersom länken till livet och ett övergripande perspektiv på vår värld länge lyste med sin frånvaro. Visst hade den kyrkliga informationens trovärdighet försvagats i.o.m. fakta vilken upplyste omgivningen om att jorden varken var platt eller universums centrum. Dock så var det, trots detta, platsen var man gavs tillgång på aktuell information och var ärlighet förespråkades.
    • Tim Svanberg
       
      Skulle lögner ha spridits i avsikt att föra allmänheten bakom ljuset? Eller mer intressant, hur skulle detta då kunnat ha motiverats? Man insåg vid detta läge inte rädslan hos kyrkan, var plötsligt samtliga kunskaper de haft monopol på sakta exporterades till andra platser med mer klara argument för sin sak och ståndpunkt. Enbart frågan om "livet efter" skulla vid "förlusten" av livets uppkomst då återstå. Man stod som ett arv efter en gången epok i tider då reformationens vindar ven. Att tacka för denna fördröjning var slutligen utöver den kyrkliga illviljan av att framföra dessa nya rön, vilket de visserligen inte stod i tvång till eftersom att organisationen, ur denna aspekt, inte var av neutralt sinnelag. Men som sagt åter till detta andra faktum, inte enbart var detta alltså kyrkans förtjänst utan dess anhängare, allmänheten likaså, var de stod under en lång period trångsynta inför teorins utformning och principer. Gemene man var som sagt bibliskt skolade, en tradition förd vidare i generationer, att enbart godta och acceptera rönet som sant, befann man knappast som ett moment att stressa med. Argument kring att de själva önskade se förändringen med sina bara ögon var förmodligen just vad som stod i vägen, vetenskap grundades som sagt på observation, så varför det inte i detta fall var möjligt stod länge som ett tungt motargument(stridande mot dess mest grundläggande principer, små förändringar över stora tidspann), är jag villig att anta bör förmodligen tilläggas. Men i takt med införande av allmän skolplikt och den teknologiska/industriella evolutionen framstod dessa teorier plötsligt inte som så ofantligt ologiska i sin karaktär. Men faktumet var alltså att övergripande förståelse och vetenskaplig tro behövde nödvändigtvis växa i en vardaglig roll större än den religiösa för att vinna en trovärdighet större. Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i varda
    • Tim Svanberg
       
      Argument inte allt för främmande om man applicerar dem i vardagen, att lyssna på sin far framför en anonym man i hatt framstår som mer naturligt eftersom man inte känner den andres motiv. Skulle dock tiden merparten spenderas med denne andre hade trovärdighetsnivån successivt ökat med bekantskapen. Slutligen kan man förhoppningsvis ställa sig mellan de bägge argumenten som förs i neutral anda och enbart på bevis och argument ta ställning för dess riktighet, att således inte fatta ståndpunkt grundat på känslospel och förmodad korrekthet. Rimlighet ser vi i detta sammanhang som ett nyckelns ord. Var individen tillåts att värdera sina ståndpunkter förutan grundpelare av okunskap och förutfattade meningar, vilket är själva principen bakom ömsesidig förståelse. Dessvärre når vi nu ett slags problematik som följt oss sedan insikten i att ömsesidig förståelse trots allt är av vikt. Det vi nu står inför är den så kallade mänskliga faktorn, var två individer med samma tillgång på information kan reflektera olika och finna svaren på samma fråga vara skilda. Detta beroende på utbildningsmöjligheter, levnadsförutsättningar, influenser o.s.v. Faktumen är, som vi kan konstatera redan nu, många. Här når vi alltså en outtalad tvisten mellan demokrati och vetenskap. Demokratin, vilken accepterar och respekterar skilda värderingar och de naturvetenskapliga principerna var ett experiment(generellt) har en typ utav utgång som är en direkt följd av din handling och om resultaten inte är klarspråkiga i sin utgång kan man trots allt finna en viss sannolikhet i dem. För somliga begåvade med filosofisk ådra kan det te sig som att de bildar sin verklighetsbild, inte efter konkurrens om kunskap och ytlig logik, utan i avsikt att uppnå lycka. Den typ av individuell lycka som bildas då man lever i samförstånd med miljön och tolkar omgivningen på det vis att det gynnar dig som individ på ett harmoniskt plan. Därigeno
    • Tim Svanberg
       
      Därigenom den enligt mig primära skillnaden av att tolka/skildra verkligheten ifall vi jämför det matematiska, strukturerade och naturvetenskapliga med den filosofiska och i viss mån religiösa åskådningen. För som sagt motsäger den naturvetenskapliga i hög grad denna andras existens i flertalet moment, något som inte kan accepteras i det fall man eftersträvar att göra kunskapen allmän och giva individer möjligheter att i forskning/utveckling samverka, rent praktiskt. Den naturvetenskapliga söker alltså lösningar och fakta. Finner med hjälp av matematik och efterforskningar svaren på sin omgivning. Det andra är jag villig anta söker sina svar på ett själsligt plan var inte kunskap betraktas som nödvändig ifall den inte bidrar till att finna inre "sanning"(något jag tolkar vara lycka). Skulle nu detta vara korrekt, att sökandet efter är vad som sker lycka, kan visserligen dessa mycket väl vara förenade, till en viss grad. Att därför förneka dess samexistens då resultaten på det mänskliga sinnet är den samma kan jag inte ställa mig bakom. De bägge utgår som sagt ifrån intryck gjorda på sinnet och urartar ifrån samma nyfikenhet på livet och vår värld, därav anledningen till att dess totala separering enligt mig inte är möjlig. En betrakning kan vara olikt precis men för tillfället korrekt uppskattar jag beskylla. Visst kan dessa individuella synsätt aldrig appliceras i den grad som vårt naturvetenskapliga, vilket i stort format den teknologiska evolution som präglat samhället under de senaste 400 åren likväl som det välstånd vi idag lever i och nyttjar. Det välstånd som tillåtit tankar flyga bortom vår redan påtagliga sällhet, till en plats var alternativa vägar och valmöjligheter växer fram. Kanske är det just i blindhet för vårt omgivande gynnsamma öde som dessa tankar åter växt sig starka?
    • Tim Svanberg
       
      Skulle jag tillåtas ställa en hypotes och formulera en övergripande teori om naturvetenskapens roll i samhället samt dess koppling till återfödseln av nyfilosofi hade denna fått definiera: att utveckling kräver kunskap, kunskap kräver källa, källan är naturen. en sådan kommer att behöva tolkas på ett vis vilket gör det möjligt att placera in den i överskådliga system, i denna roll tillträder naturkunskapen var logik, efterforskning och matematik gör resultaten möjliga att praktisk återskapa för systematik, igenom den övergripande förståelsen föds mer av samma art, denna leder till kunskapmässig evolution, en sådan vilken väcker välstånd och gör begrepp som livskvalitet möjliga att eftersträva och utifrån dessa gror det filsofiska fröet kring huruvida det funnits alternativa vägar till dagen och ifall vad vi idag besitter är det som man i realiteten önskar att eftersträva. Var vi (nu skall jag åter nyttja en difus term) "lyckligare" förr än numera och i detta fall, vilka element är de som igenom tiderna tillfört tillfredsställelse för individerna. Hade dessa likaså gått att återskapa i dagsläget ifall de ense gått förlorade vill säga. Att sedan dessa resultat först kan uppnås efter nyttjandet av ett naturvetenskapligt arbetssätt påvisar om den kunskapsmässiga revolutionens påverkan i vardagen. Med detta som grund och min uppfattning om dess sammankoppling är jag villig att påstå hur man oavsett tankeelement, naturvetenskapliga eller ej, inte ens gives möjligheten att stega bakåt (motsatt evolutionsritning?), var samtliga tankegångar ur ett evolutionsperspektiv är riktade åt samma håll och vars direktionalitet inte kan beskriva något annat än framtiden. Mönstret är, så som jag tolkat det, av den art att det evolutionärt inte rimligen på praktisk basis möjligen kan förekomma. Evolution är evolution oavsett vem det gynnar, slumpen som driver denna cykel väljer som sagt ingen sida.
    • Tim Svanberg
       
      Låt oss nu slutligen ställ hypotesen om att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga för välgång och det motiv jag finner för dessa argument grundas ur att man i äldre dagar strävade efter förbättring, ett gemensamt mål för samtliga individer och vägen man slutligen fann var den naturvetenskapliga, detta eftersom att det fanns ett behov och att samtliga önskade en större välgång i livet. Onekligen ter det sig på så vis som att man sällan känner begär av att få placerats 800 år bakåt i tiden, åtminstone inte av levnadskvalitativa skäl. Vi finner välbefinnande i att återskapa oss och agera på nyskapande vis, en kreativitet som naturkunskapen erbjudit. Var man satt målet att förklara de mest komplexa av ting(bortsett ifrån möjligen "själen", det som utmärker individens personlighet och agerande), ergo den omgivande världen och den egna existensen. Att en kula faller mot marken då den släpps är logiskt, men varför? Lösningen vi fann på detta var gravitationskraften. Hur kan man motverka denna och vad bestämmer den, var har den sitt ursprung? Innovativiet kan ske på ett själsligt plan i individens medvetande men något lättare att granska är dock de logiska mönstren i ens omgivning. Vilken förståelse tillfredsställer på liknande vis och kunskapen där kan även göras övergripande och generell. Även detta anledning till dess kraftiga framväxt. Låt oss därefter vandra på stränder långt bortom vår utgångspunkt och diskutera livets uppkomst, något som inte ense förklaras av "om arternas uppkomst...", detta avsiktligt just likt Big Bang inte diskuterar singularitetens ursprung. Men enligt naturkunskapen så var det inget mindre än elektriska stormar och de komplexa omgivningarna som omvandlade död materia till att bilda en cell. Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig f
    • Tim Svanberg
       
      Något som man än till denna dag inte lyckats återskapa eftersom att man inte kan nyttja det naturvetenskapliga arbetssättet till den grad vilken är nödvändig för att erkänna teorin vara vetenskaplig. Detta i brist på kunskap om epoken fast främst dess förutsättningar. Tillsvidare måste man alltså ur naturvetenskapligt perspektiv "tro" att celler bildades av en slump ifrån död materia utan klar orsak, det alltså "bara blev" och det är den enda stående logiska lösningen på problemet. Något som självklart är av dess efterföljare svårt att acceptera, då det strikt bryter mot allt vad dess tankegångar i annat fall utgår ifrån, med motivationen att detta ändock är sannolikt eftersom att det är det enda möjliga alternativet, något man tillsvidare får acceptera. Religionen löser detta på således vis att man beskyller fenomenet vara gudomligt, det gudomliga i sin tur är allt för insiktsfullt för att en vanlig människa skall förstå och finna perspektiv samt förklaring av fenomenet. Eftersom man inte tillåts av fysiska skäl att förstå finnes heller ingen anledning att försöka förklara. Därav avlastas sinnet på den frågan genom att förklara den oförklarbara som.. allt för svårt att förklara eller då alternativt gudomligt. Ytterst spännande, något ovanstående den mänskliga nivån av medvetande. Dessa två synsätt når här samförstånd, dock det av vetenskapsmän som förklaras genom slumpen är för den religiösa och troende ser som en handling av/i gudomlig anda. Fast, det religiösa systemets giltighet? Detta har som sagt överbevisats på de punkter man tidigare fann stor säkerhet i enbart gud kunde besvara. Och att dessa företeelser/förutsättning därefter förklarats genom logik, bidrar åtminstone inte till religionens ökade trovärdighet.
    • Tim Svanberg
       
      Därigenom lägger jag grunden till min personliga värdering, var vetenskapen har antagits som den för mig mest tilltalande källan av den simpla anledning och princip att vetenskap är ett element i ständig förändring, den har ingen fast form. Just likt individen som eftersträvar att återuppfinna sig, skiftar likväl kunskap form och slutsatser utifrån en godare insikt. Inom vårt land och min åldersgrupp anser sig de flesta vara ateister och min förklaring till detta(utan att spekulera i samhällspropaganda eftersom att det förblir en allt för svår fråga att kort summera) är att man undermedvetet har tillgodogjort sig vetenskapen eftersom att denna erbjuder bästa möjliga förutsättningar och ity återspeglar de generella dragen som präglar en individ. Man kan tillgodogöra sig mönstret, se följden av en handling och göra omvärlden förståelig på ett vis som en tro, oavsett vad man vill säga, aldrig(åtminstone för egen del) i den grad förmår. Den ger dig kunskap och möjligheten att omforma den. Den ger dig det gudomliga och gör det logiskt. Man kan följaktligen få klara svar, en gåta kan bringa nöje för en stund men att leva med den som ett faktum är inget jag i mina vildaste drömmar önskar. En god bok som kom att bli den sista grundläggande länken i naturvetenskapens erkännande inför samhället och vad vi(en stor grupp människor) idag i skiftande utsträckning definierar som vara, med logiken och följderna som bevis, sanning eller sannolikt. mvh/tim svanberg
  • Naturligt urva
  • Mutationer är bestående förändringar av arvsmassan.
  • Evolution
  • det naturliga urvalet.
    • albin_garpetun
       
      Naturligt urval betyder att den starkaste överlever.
  • Charles Darwin
    • hannes_lagerroth
       
      Central figur. Viktig för evolutionens vetenskapliga vinst över kreationismen.
  • Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismer förändras från en form till en annan. Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • Evolutionsteorin beskriver hur ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • De ärftliga egenskaperna finns i generna. I dessa uppstår då och då slumpvisa förändringar, så kallade mutationer, som oftast är mycket små. De olika varianter av motsvarande gener som uppstår på detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar när alleler blir mer vanliga eller mindre vanliga.
  • Det naturliga urvalet kan delas in i "Ekologiskt urval" som handlar om hur väl organismen klarar att överleva i sin miljö och "Sexuellt urval" som handlar om förmågan att befrukta andra individer. Vilka egenskaper som är optimala ändrar sig över tiden. Det gör att förmågan att förändras från generation till generation också är en egenskap som favoriseras av det naturliga urvalet.
  • Det naturliga urvalet verkar på den variation som finns i populationen. Föräldrarna får fler individer som avkomma än som kan överleva till mogen ålder och i sin tur reproducera sig. Individer har olika sannolikhet att överleva beroende på vilka ärftliga egenskaper de har. Antalet avkomma och överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur stor nästa generation blir.
  • Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell som beskriver hur allt liv på jorden har utvecklats från en gemensam urform. Ibland används ordet evolution också som synonym till evolutionsteorin eller utvecklingsläran.
  • darwinism) där evolution och genetik förenades till grundvalen för den moderna evolutionsbiologin.
Adam Lakris

Evolution - grundligt, på engelska - 1 views

  •  
    Det mesta om evolution total över 19 000 ord.
albin_garpetun

Utan ekologi är evolutionen vilse | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapli... - 1 views

  • Med ekologi menar de hur den yttre levande och icke-levande miljön påverkar en organisms chanser till överlevnad och fortplantning. Om vi förkortar det till Darwins terminologi blir det hela enkelt: Ekologi = naturligt urval
  • Evolutionsprocessen är inte slumpmässig. Visst, mutationer och rekombination kan skapa ny ärftlig variation, men utan det naturliga urvalet så skulle organismerna inte vara anpassade till den miljö de lever i
  • Den stora frågan kring naturligt urval handlar inte om vad det är eller om det händer utan varför det har en så avgörande betydelse.
    • albin_garpetun
       
      Enkel förklaring till evolution.
  •  
    Enligt några sidor jag har kommit in på när jag sökt på evolution så skulle evolutionen enligt de flesta vara slumpmässig och därför stämmer inte evolutionsteorin enligt författarna till dessa sidor. Men enligt den här texten är inte "evolutionsprocessen" slumpmässig. Den här texten säger också att ekologi har ett starkt samband med evolution.
1 - 7 of 7
Showing 20 items per page