Group items tagged

I denna texten får man läsa om Darwin och Lamarcks olika teorier och om hur Darwin kom att bli så prisad när Lamarck var den första som började att tänka kring livets uppkomst och evolutionen. Jag tycker att det är intressant att läsa om de två teorierna och om hur de har påverkat varandra. Lamarckismen ledde till Darwinismen som sedan i sin tur ledde till dagens evolutionsteori. Utifrån texten så förstår man att Lamarck och Darwin har helt skilda personligheter. Lamarck ansågs vara en enstöring och hade svårt med sociala relationer till andra forskare medan Darwin omgav sig av många stora och viktiga forskare. Med tanke på att evolutionsteorin var så ny och främmande vid denna tiden då kyrkan och religionen var så stark, innebar det att både styrka och mod samt uppbackning från omgivningen krävdes för att lansera banbrytande nya idéer. Precis som artikelns författare menar är forskarna beroende av varandras arbete och oftast är det inte bara en person bakom ett sådant stort genombrott inom forskningen som evolutionen var. Ett exempel på detta är att Darwins tankar mer och mer började att liknas med Lamarcks teorier mot slutet av Darwins liv. Lamarcks syn på vetenskap var ålderdomlig vilket kan ha lett till att hans annars nytänkande idéer inte accepterades på den tiden. Allt i Darwins teori har inte hållt fullt ut och ett exempel på detta är "I senare verk utvecklade han en ärftlighetsteori som gick ut på att varje del av kroppen skickar små anlag till könscellerna med information om det organ de kommer från. Om organet förändras under en varelses levnad förs förändringen därmed vidare till avkomman." Det var först i slutet av 1800-talet som Mendel kom fram till hur nedärvning av egenskaper och gener verkligen skedde. På detta sätt har forskare kompleterat varandras arbete och till slut kommit fram till den moderna syntesen som är dagens allmänt accepterade evolutionsteori. Många av evolutionens pr

Darwinism är vår tids evolutionsteori, men det var dock inte den första. Den första var Lamarckism, den gick ut på att förändring av djurens utseende berodde på att de själva ville det. Giraffen behövde nå högre upp i träden. Den sträckte och sträckte på sig tills det gick. Flera generationer av detta ledde till längre halsar. Denna teori ersattes som sagt av Darwins evolutionsteori. Men nu har även den blivit mer och mer ifrågasatt. Det man menar att Darwin gjorde fel var att han jämförde naturligt urval med människornas avelsarbete av husdjur. Men man menar nu att det naturliga urvalet inte är någon människa med hjärna som kan tänka. Man har nu i skapat olika förgreningar inom Darwinismen för att ha någon konkret kunskap om utvecklingen. Detta har då således lett till bl.a NeoDarwinismen. Men den största bristen i Darwins evolutionslära är i de "hopp" mellan de olika utvecklingsstadierna. Darwin menar att utvecklingen har skett genom slumpmässiga mutationer och att utvecklingen har skett lite i taget under en mycket lång tid. Till slut har detta lett fram till vad vi är idag. T.ex både spindeln och vi människor har ögon, dock har den art som binder oss samman inga ögon. Bara detta är ett stort frågetecken. Skulle alltså både spindeln och vi genom slumpmässiga mutationer under flera miljoner års tid tillslut komma fram till samma slutstadie, ögon. Man har hittat fossiler, men inga som verkar höra ihop, denna teori är alltså grundade på antaganden. Inget bevis finns för att de djur som finns har utvecklats under en lång tid till vad de är idag. Det är snarare tvärtom, man har hittat enklare livsformer och mycket mer avancerade livsformer, dock har man inte hittat något mellanting. Detta har lett till att ett stort antal forskare över hela världen återigen har tagit upp arbetet om evolutionsteorin. De söker efter andra m�

De söker efter andra möjliga logiska teorier. En kvinnlig forskare har t.ex tagit fram teorier om att flera enklare organismer har gått ihop för att öka överlevnads chanserna, så en organism som kan se har gått ihop med en annan som har egenskapen att kunna leva utav syre. Detta är en teori som inte har fått något större genomslag vilket man kan ana. Små enkla organismer kan inte tänka, hur skulle de då kunna fatta beslutet att helt plötsligt gå ihop med en annan, av en helt annan art. Det liknar lite det som Darwin gjorde fel, när han jämförde oss med husdjursaveln. Organismer är inte egna individer med åsikter och tankar. Dock löser det dilemmat med de stora "hoppen" i utvecklingarna av arter. Naturvetenskapligt sett håller inte teorin, dock finns det inget som heller säger att naturvetenskapen har rätt. Om man är religiös kan detta faktiskt vara en möjlig teori. Det är viktigt att inte låsa sig fast vid att vetenskapen hela tiden har rätt utan hela tiden försöker att få olika perspektiv. Man säger ofta att religioner har många brister, t.ex att alla händelser inte stämmer överens med hur det är idag, och i vissa fall är det troligen så också. Men vetenskapen är precis likadan, den bygger mestadels på antaganden och det finns inget som säger att det som vetenskapen säger är sant. Eftersom det tidigare har visat sig vara felaktigt, t.ex som med Darwinismen. När en viktig forskare skrev en bok om Darwinismens brister fick han rådet av sina kollegor att inte ge ut boken, de tyckte att det var bättre att allmänheten skulle fortsätta att tro på Darwinismen för enkelhetens skull, tills de kom fram till något bättre. Som tur var, tryckte forskaren boken i alla fall så att även allmänheten fick ta del av informationen. Om det är så vetenskapsmännen resonerar är det svårt att lita på dem. http://gluefox.com/skap/evol/evol7.shtm Den snsvarige för denna hemsida är en fysik- och matematiklärare som

Den här sidan förklarar och diskuterar evolutionsteorin på ett relativt lättförståeligt sätt, hur den uppkom och hur den har utvecklats med tiden fram tills idag. Finns också många bra exempel på sidan som handlar om evolution. Sidan innehöll också en mycket bra modell som beskrev evolution i tre steg. Det krävs mer än bara slumpvisa mutationer för att evolution ska uppstå. Efter att en ny variation har uppstått, ska också det naturliga urvalet avgöra om det är en bra variation/mutation. T.ex. Om en grupp fåglars fjäderfärg har på grund av slumpmässiga mutationer förändrats, måste en grupp honor bli intresserade av denna färg för att dessa gener ska kunna föras vidare. Om detta inträffar så gäller det också att just de gener som innehåller den nya variationen nedärvs till avkomman. Alltså måste den nya mutationen genomgå tre steg för att överleva. Detta är troligen på grund utav att de dåliga mutationer som uppstår inte ska kunna föras vidare till nästa generation, utan ska stanna av om de inte har någon positiv inverkan på arten. Men det finns chans för mutationer att ta sig igenom all tre steg och att föras vidare till nästa generation, detta är också mycket viktigt, så att det finns variation i arten. Om det inte finns någon variation i arten dör den tillslut ut, men om dåliga mutationer förs vidare dör dem ut på grund av det. Så detta är en mycket viktig "tre-stegs-process" som nya mutationer måste gå igenom, faktiskt livsviktig för artens överlevnad. Lamarck var den första som utvecklade teorier om att det var genom evolution livet på jorden utvecklades och har överlevt genom tills idag. Han drog slutsatser om att djurens egenskaper förändrades då miljön de levde i förändrades. Darwin som var en annan vetenskapsman tog till sig delar av Lamarcks teori och utvecklade den och utvecklade sedan evolutionsteorin. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin

. Alltså var Lamarck och Darwin inne på samma spår, till dess att Darwin insåg att det var genom slumpmässiga mutationer som djurens utseende förändrades. Lamarck trodde t.ex att girafferna hade fått så långa halsar på grund av att de i varje generation hade sträckt på sig längre och i nästa längre o.s.v. Här måste man försöka förstå vad som är rimligt. Blev halsarna länge för att girafferna sträckte på sig mycket? Eller för att nya variationer uppstod som gjorde giraffernas halsar längre? Den mest vetenskapliga teorin är den sistnämnda, alltså Darwins och det är den som vi har tagit till oss idag. Men vi kan fortfarande inte veta om det verkligen är såhär, utan det är fortfarande bara gissningar man kan göra. Naturvetenskapen tror på evolutionsteorin, dock finns det andra sätt att skildra verkligheten, religionen. I t.ex kristendomen tror man att Gud skapade alla djur så som de är idag från början. Detta är heller inget man kan utesluta eftersom att man inte har lyckats få fram bevis varken för den ena teorin eller den andra, allt vi kan göra är att värdera, analysera olika teorier och begrunda deras sannolikhet. Men i dagens samhälle är den dock naturvetenskapliga teorin den mest accepterade.

Jag tycker att detta ämne faktiskt mer skulle klassas som Lamarckism då det mer tillliknas ''anpassning'' framför naturligt selektion. Dock så stämmer inte Lamarckism. Men vill påstå att texten är skriven i ett mer ''anpassningsvis'' skrivet upplägg. Texten borde skriva om så det mera blev som ett ''naturligt urval'' och slumpässiga mutationer. Men frågan är om detta är hela sanningen? Men vad var det som gjorde att vi även vid äldre år fortsatte att framställa och bevara enzymet laktas som klipper ner laktos. Vad var det som gjorde att en naturlig selektion av laktos uppkom? Min teori är att levnadsstandarden utvecklades med decennierna. En primitiv med dock fungerande läkekonst utvecklades med raska kliv! Bättre bostäder i form med att samhället mer utvecklades från jägar och samlarsamhälle till ett jordbruks och boskapssamhälle där individerna kunde bosätta sig. Förr så levde en vanlig människa till ungefär 35 år, innan hon dukade under av då naturliga dödsjukdommar (kallbrand,vintersjukdomar etc etc) och att kroppen mera användes mycket hårdare än när redskap och hjälpdjur började användas. Nu började människorna att dricka mjölk och grädde, och även också leva längre eftersom levnadsstandarden blev högre så behövdes också ett starkare skelett. Kroppen utvecklade då i sikt enzymet laktas för att stanna. Detta bidrog med att en rikare kost med kalcium fanns och konsumerades ---> benskönheten minskade. Eftersom människorna kunde bli äldre så var behovet av ett starkare skelett nödvändigt som kunde hålla bättre i längden. Människans medel livslängd ökade. Men ju äldre man blir desto lättare blir det att utveckla andra sjukdomar. Kroppen är inte byggd för att överleva i all oändlighet. Cancer är mycket vanligt i äldre år. Jag började bli lite skeptiskt mot om det är värt att forska om botemedel mot cancer för främst äldre personer. Många får det som att

När man läser texten känns det mer som Lamarckism eftersom det inte framkommer någon direkt tidsaspekt. Texten ger enligt mig intrycket att människorna börjat dricka mjök, druckit mer mjölk, och sedan har dessa människors avkommor lyckats med detta då de anpassat sig. Darwinismen antyder istället att en mutation, för människans förmån, har gjort att någons laktas i tarmarna kvarstannat in i vuxen ålder. Detta blev till individens fördel, vilket gjorde att individen lättare kunde föra sina gener vidare. Något som under en lång tid förs över till många. Ursprungligen drack inte människan mjölk i vuxen ålder, vilket också betyder att det inte är livsviktigt för oss. Men det bringar en såpass stor fördel att människan kunde "anpassa" sig till att dricka mjölk. Dock finns det fortfarande många laktosintoleranta i världen och av Sveriges befolkning uppskattas det vara 10% som har laktosintolerans, enligt en forskning på Uppsala universitet. Detta är ändå relativt mycket. Om man ser till Darwinismen så är detta en fortgående process vilket betyder att i framtiden skulle det kunna vara så att alla tål mjölk. Ser man till människans historia skulle man nästan kunna kalla det här för en mikroevolution inom homo sapiens sapiens. Vår art har förändrats lite, genom att vi nu kan dricka mjölk vilket gett oss en fördel.

Jag håller med om att innehållet i texten känns mer som lamarckism. Jag tror personligen inte att individen har anpassat sig för att kunna dricka mjölk. För är man laktosintolerant så är man det och jämför man då med någon som inte tål nötter så skulle denne individ inte kunna anpassa sig helt plötsligt och sedan tåla nötter... Jag tror att det måste ha skett ett naturligt urval och att de människor som har klarat av att dricka mjölken i vuxen ålder har dragit en fördel i sin överlevnad och sedan sänt sina gener vidare till näst kommande generation. Precis som Alexandra säger så är det 10% laktosintoleranta endast i Sverige, tänker man då hur många procent de finns i resterande delar av världen så bör detta enligt min mening peka på att utvecklingen fortfarande sker och att människan fortfarande förändras efter det naturliga urvalet.

Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.

Beskriver enkelt Charles Darwins teori om evolutionen genom det naturliga urvalet. Den poängterar även vikten av variation.

Mutation Jag tycker det är intressant så jag har läst en del om mutationer och dess påverkan. Mutation är en förändring i det genetiska materialets mängd eller kemiska struktur. Oftast felsteg i DNA't men även i RNA't. Det kan vara olika anledningar till mutationer men det som händer är att någonting går fel under celldelningsprocessen. Mutationer är det som framställer en evolution. Majoriteten av mutationer är dåliga medan några få muterade har stor fördel. Det har hela tiden framkommit mutationer och med tiden så märker man att det bara är de med muterade fördelar som överlever och förökar sig medan de andra dör ut. Vi kan ta ett exempel: I Afrika ute på savannen finns fullt av djur som kämpar för sin överlevnad. Plötsligt kanske det sker en mutation på ett lejon och lejonet får istället genetiska egenskaper att kunna springa 10-15 km snabbare genom ändrad muskelstruktur och för övrigt vara som vanliga lejon''. Ett lejon med dessa egenskaper har en ENORM fördel för att exempel jaga och därmed får lejonet mat och överlever. [POSITIV MUTATION] Samtidigt kan det framkomma negativa mutationer som att exempel en giraff skulle få en mycket kort hals. Detta gör att giraffen inte kan få tag på mat lika lätt och blir därmed ett lättare byte för andra djur vilket i sin tur gör att denna muterade giraff dör ut. Muterade arter skulle kunna förklara varför vissa dinosarier överlevde medan andra försvann. Oftast sker dock mutationen på cellnivå och ger cellen annorlunda möjligheter att överleva. Men "bättre" muskelproteiner ger ju starkare och snabbare muskler vilket kan påverka hela arten.

Jag håller med dig Filip! Det är så jorden är uppbyggd. Det framkommer mutationer både positiva och negativa. Positiva mutationer gör att djuren anpassar sig till miljön och överlever, till skillnad från de negativa mutationerna som gör att de dör ut pga sämre egenskaper. All mutation sker på cellnivå och en mutation kan bero på många saker, men någonting i arvsmassan (DNA eller RNA) muteras och slumpen avgör om det blir positivt eller negativt för djurets överlevnad. Jag kan även tillägga att det finns olika slags små mutationer, men dessa brukar kroppen själv kunna reparera. Sedan finns det även olika punktmutationer inom en gen : Tyst mutation - Vilket innebär att mutationen sker i själva genen men förändrar inte den genetiska koden och är inte skadlig för människan. Den tysta mutationen förändrar inte aminosyresekvensen och inte påverkar produktionen eller funktionen hos ett protein. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.429780 courses.ki.se/proteinsyntes_2010.ppt?node=236274 http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyst_mutation Missense mutation - Innebär att en nukleotid bryts ut i en bas i DNA't mot en annan och även fel aminosyra kodas vid translationen. Detta gör att proteinet i aminosyrorna utvecklas på ett anorlunda sätt och kan leda till allvarliga sjukdomar, men om den muterade aminosyran har liknande egenskaper som den korrekta kan proteinet fungera som vanligt. http://sv.wikipedia.org/wiki/Missense-mutation http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=4396 Nonsense mutation - Innebär att ett baspar ändras så att istället för att en aminosyra kodas så induceras ett såkallat stoppkodon (d.v.s följd av tre kvävebaser i nukleotiderna i en RNA-molekyl). Detta gör att proteinet utvecklas på ett annat sätt. Om detta sker tidigt i transaltionen kan det till och med bli så att proteinet inte fungerar alls. http://users.rcn.com/jkimball.ma.ultranet/BiologyPages/M/Mutations

Mutation

Kort om vad evolution är för något från NE.

Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under

Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras

Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!

Kort text som beskriver det naturliga urvalet och vad den har för betydelse i den naturliga delprocessen i evolutionen. Samt vad det är som gör att den specifika individens gener förs vidare till vidare generationer med hjälp av avkomman.

"De har olika genotyper och därför också olika fenotyper." Jag tror du är helt medveten om detta, men olika genotyper betyder inte nödvändigtvis olika fenotyper. Om vi tar exemplet med en heterozygot Aa som parar sig med en annan heterozygot Aa: Genotyper: AA, Aa, aA, aa Fenotyper: A, a Detta betyder att, även om dom har en fenotyp som ger dom en större chans att överleva, kan dom ha en genotyp som ger dom recessiva anlag för att inte överleva lika lätt. Dessa kan bryta ut i senare generationer på grund av förändringar i klimtatet, som att dom blir utsatta för strålning, för att ta ett extremt exempel. Eller en ärftlig sjukdom som gör att det dominanta anlaget inte fungerar som det ska, kan bryta ut. Det är förstås, om detta bryter ut innan den recessiva genen för sämre överlevnad helt har avlats bort.

Bra poäng, även om en organism har en fenotyp som ger dem en fördel och lättare för överlevnad så kan dem inom denna genotypen ha en gen som ger dem recessiva anlag för en mutation som försvårar överlevnads chanserna. Vissa genpar ger också samma fenotyp som att AA, Aa och aA ger fenotypen A medan aa ger a. Det finns alltså fler genotyper än fenotyper. Men det är tack vare att det finns olika fenotyper som det naturliga urvalet kan ske.

Arv av egenskaper

En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.

Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,

fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.

Vad är viktigast i texten? Markera valda delar eller stycken du inte förstår, genom att skriva frågor visar du kunskaper.

Det mesta om evolution total över 19 000 ord.