Skip to main content

Home/ Biologi A/ Group items tagged DNA

Rss Feed Group items tagged

Filter: All | Bookmarks | Topics Simple Middle
Emil Qvist

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - Classification - 24 views

www.ck12.org/2892

shared by Emil Qvist on 28 Feb 10 - Cached
  • Lesson 14.1: Form and Function Lesson Objectives Define taxonomy, and understand why scientists classify organisms. Describe Linnaean taxonomy and binomial nomenclature.
  • This phylogenetic tree is based on comparisons of ribosomal RNA base sequences among living organisms.
  • Scientific classification is a method by which biologists organize living things into groups. It is also called taxonomy. Groups of organisms in taxonomy are called taxa (singular, taxon). You may already be familiar with commonly used taxa, such as the kingdom and species. A kingdom is a major grouping of organisms, such as plants or animals. A species includes only organisms of the same type, such as humans (Homo sapiens) or lions (Panthera leo). The modern biological definition of a species is a group of organisms that are similar enough to mate and produce fertile offspring together. In a classification system, kingdoms, species, and other taxa are typically arranged in a hierarchy of higher and lower levels. Higher levels include taxa such as kingdoms, which are more inclusive. Lower levels include taxa such as species, which are less inclusive.
  • ...29 more annotations...
  • The most influential early classification system was developed by Carolus Linnaeus.
  • Kingdom—This is the highest taxon in Linnaean taxonomy, representing major divisions of organisms. Kingdoms of organisms include the plant and animal kingdoms. Phylum (plural, phyla)—This taxon is a division of a kingdom. Phyla in the animal kingdom include chordates (animals with an internal skeleton) and arthropods (animals with an external skeleton). Class—This taxon is a division of a phylum. Classes in the chordate phylum include mammals and birds. Order—This taxon is a division of a class. Orders in the mammal class include rodents and primates. Family—This taxon is a division of an order. Families in the primate order include hominids (apes and humans) and hylobatids (gibbons). Genus—This taxon is a division of a family. Genera in the hominid family include Homo (humans) and Pan (chimpanzees). Species—This taxon is below the genus and the lowest taxon in Linnaeus’ system. Species in the Pan genus include Pan troglodytes (common chimpanzees
  • Kingdom Animal Organisms capable of moving on their own. Phylum Chordate Animals with a notochord (flexible rod that supports the body). Class Mammal Chordates with fur or hair and milk glands. Order Primate Mammals with collar bones, grasping hands with fingers. Family Hominid Primates with three-dimensional vision, relatively flat face. Genus Homo Hominids with upright posture, large brain. Species sapiens Members of the genus Homo with a high forehead, thin skull bones.
  • A subphylum is a division of a phylum that is higher than the class. An example of a subphylum is Vertebrates (animals with a backbone). It is a subphylum of the Chordate phylum (animals with a notochord). A superfamily is a taxon that groups together related families but is lower than the order. An example of a superfamily is Hominoids (apes). This superfamily consists of the Hominid family (gorillas, chimps, and humans) and the Hylobatid family (gibbons). Figure 6 shows species from both of these families of the Hominoid superfamily. A domain is a taxon higher than the kingdom. An example of a domain is Eukarya, which includes both plant and animal kingdoms. You can read more about domains in Lesson 14.3.
  • class Taxon that is a division of a phylum. family Taxon that is a division of an order. genus Taxon that is a division of a family. kingdom Major grouping of organisms, such as plants or animals. Linnaeus Swedish botanist who lived during the 1700s and is known as the “father of taxonomy.” order Taxon that is a division of a class. phylum Taxon that is a division of a kingdom. species Group of organisms that are similar enough to mate and produce offspring together. taxa Categories of org
  • Phylogenetic and Linnaean Classifications of Reptiles, Birds, and Mammals
  • ancestral traits Traits inherited from a common ancestor. clade Group of organisms that includes an ancestor species and all of its descendants. cladistics Method of making evolutionary trees based on comparisons of traits of ancestor and descendant species. cladogram Diagram showing evolutionary relationships within one or more clades. common ancestor Last ancestral species that two descendant species shared before they took different evolutionary paths. derived traits Traits that evolved since two groups shared a common ancestor. parsimony Choosing the simplest explanation from among all possible explanations. phylogenetic classification Classification of organisms on the basis of evolutionary relationships. phylogenetic tree Diagram representing a phylogeny. phylogeny Evolutionary history of a group of genetically related organisms.
  • Between 1866 and 1977, a total of four new kingdoms were added to the original plant and animal kingdoms identified by Linnaeus. The new kingdoms include Protist
  • The Future of Classification
  • archaea Domain that was formerly the Archaebacteria kingdom. bacteria Domain that was formerly the Eubacteria kingdom. domain Taxon higher than the kingdom. eukarya Domain that includes all four eukaryote kingdoms: plants, animals, protists, and fungi. eukaryote Organisms whose cells have nuclei. fungi Kingdom of eukaryote organisms such as mushrooms and molds. monera Original name of the kingdom that included all bacteria. prokaryote Organism whose cells lack nuclei. protista Kingdom of single-celled, eukaryote organisms such as protozoa, often called “protist
  • Define taxonomy.What contributions did Carolus Linnaeus make to taxonomy?List the order of taxa in Linnaean taxonomy, from most to least inclusive.What is binomial nomenclature?Create a hierarchical taxonomy to classify writing implements, such as pens and pencils. Use a diagram to show your taxonomy.Assume that a new organism has been discovered. It has a notochord, fur, forward-facing eyes, and grasping hands with fingers. In which taxa should the new organism be placed? Justify your answer.Explain why biologists need to classify organisms.Why was Linnaeus’ naming system such an important contribution to biology?
  • . This phylogenetic tree shows how hypothetical species
  • Phylogenetic Classification
  • The Protist Kingdom
  • Lesson Summary Taxonomy is the scientific classification of organisms. Scientists classify organisms in order to make sense of the tremendous diversity of life on Earth. Linnaean taxonomy groups organisms in a hierarchy of taxa, based on similarities in physical traits. Linnaeus’ binomial nomenclature gives each species a unique two-word name.
  • Review Questions
  • Lesson 14.2:
  • Method of organizing living things into groups.
  • anisms in a taxonomy.
  • taxonomy
  • Comparison of Phylogenetic and Linnaean Classification Systems Phylogenetic Classification Linnaean Classification 1. It treats all levels of a cladogram as equivalent. 1. It treats each taxa uniquely and has a special name or each (e.g., genus, species). 2. It places no limit on the number of levels in a ladogram. 2. It has fixed numbers and types of taxa. 3. Its primary goal is to show the process of evolution. 3. Its primary goal is to group species based on similarities in physical traits. 4. It is limited to organisms that are related by ancestry. 4. It can include any organisms without regard to ancestry. 5. It does not include a method for naming species. 5. It has a method for giving unique names to species.
  • Evidence for Evolutionary Relationships
  • Review Questions What is a phylogeny?Define cladistics.What does phylogenetic classification involve?Why are nucleic acid base sequences directly related to evolution?In cladogram 6 of Figure 6, explain how the five species are related to one.Identify an ancestral trait and a derived trait in mammals. Explain your answer.Explain why a cladogram represents only one hypothesis about how evolution occurred.Compare the advantages of Linnaean and phylogenetic classification systems.
  • The Three-Domain System
  • Woese wasn’t completely happy with the six-kingdom system.
  • This diagram shows how the three-domain system of classification is related to the six-kingdom system.
  • Comparing ribosomal RNA base sequences, Woese and his colleagues also showed that organisms belonging to Eukarya are more similar to Archaea than they are to Bacteria. Figure 6 is a phylogenetic tree based on their analysis. This tree places Archaea and Eukarya in the same clade (see Lesson 2). It represents the hypothesis that Archaea and Eukarya shared a more recent common ancestor with each other than with Bacteria.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 16 May 10
       
      Kladistik är enligt sidan ett livsträd där man delar in undergrupper och arter efter olika scheman. Detta skulle jag säga passar in på både Tree of Life och Linnes tankar om taxonomi. De som skiljer dessa åt är hur man har delat in grupperna. Linne tänkte att man delade in arter efter likheter fysiskt. Tree of Life delar istället in efter DNA och sådana likheter som kanske inte direkt syns. Dock är inget av dessa livsträd fullständiga eller helt och hållet organiserade, vi vet fortfarande inte hur det hänger ihop på alla punkter så att säga.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 31 May 10
       
      Skillnaden mellan denna klassificeringsmetod och religiösa sätt att skildra verkligheten är att man tror på någon högre kraft som påverkar naturen och bestämmer hur allt ska te sig. I det fallet är det svårt att avgöra om det är sanning eller ej då man aldrig kan se denna "högre kraft". Jag tycker att det sättet som Tree of life använder sig av är ett mer säkert sätt då man gör tester med DNA och ser skillnader och likheter mellan olika grupper.
    • jasmine_b
      jasmine_b on 31 May 10
       
      En ny fråga som jag får är om Tree of Life verkligen stämmer också. Det finns flera luckor i deras taxonomi. Arter och högre grupper hamnar i samma kolumn och i vissa fall uppges att de är osäkra på om vissa led verkligen är besläktade med varandra. Det gör att man kan bli osäker på det som de uppger. Dock tror jag deras metod fungerar toppen, att undersöka DNA. Men frågan är om man kanske skulle kunna hitta ett bättre sätt att klassificera som ger bättre resultat och större sanningshalt.
    • Emil Qvist
      Emil Qvist on 31 May 10
       
      Under Linné's art klassningsystem så grundades artindelningen i vissa huvudpunkter. En är Linnés taxonomi (fyllogentisk analys. Varm och kallblodiga djur) var en metod för att dela upp djuren. Det var effektivt att separera bort däggdjur och fågeldjuren från andra djur (främst reptiler. Ödlor, ormar etc.) Men det finns problem med denna metoden. Evolutionen kan ha utvecklat djur som ser och liknar andra djur väldigt mycket. Dock så kan djurens genetiska sekvenser skiljas helt ifrån varandra även om dom är lika. Exempel skulle kunna vara att en häst och en katt skulle vara nära besläktade bara för dom har 4 ben båda djuren. Lamarkismen skulle anknyta arterindelningen till att djuren knyts in till släkten som anknyter till liknande djur som lever i samma förhållanden kanske. Exempelvis en groda som liknar en ödla i ett tropiskt klimat. Men släktet kan lika gärna vara på andra sidan jordklotet men arten har spridit sig globalt. Lamarcismen stämmer alltså inte så mycket. Även om det i vissa fall kanske stämmer. Men då sker detta nog mer på gissning n på konkreta bevis grundade på genetik. Därför är en säker kontroll av djurens nukleida sekvenser det ända sättet att föredra för att få vara sker på vilka släkten djuren indelas i. Genom en undersökning i DNA så kan man kolla hur mycket nukleoiderna i DNA sekvenserna ser ut. En apa's DNA liknar till 96% till mänskligt DNA. Men de sista 4% gör att en chimpans är så olika oss. Att undersöka med teknologi inom DNA är en säker metod är att föredra.
elin k

Evolutionsteori.se - 4 views

www.evolutionsteori.se/vetenskap.asp

Vetenskap - Evolutionsteori

shared by elin k on 18 Jan 10 - Cached
  • inträffar över generationer
  • mutation
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution
  • ...13 more annotations...
  • Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. D
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.
    • Niklas Karlsson
      Niklas Karlsson on 14 Feb 10
       
      Jag känner mig mycket osäker på denna sidan eftersom jag inte vet vem som har skrivit den och vad personen står för. Har bara hunnit skumläsa den. Vad har du för åsikt?
    • elin k
      elin k on 10 Apr 10
       
      Nu i efterhand anser jag att denna källa inte är relativ trovärdig. Texten har en avsändare men man får inget veta om honom och jag ser ej några källor som han har använt sig av. Så som sagt jag är tveksam om denna sida är trovärdig.
  • Det finns flera saker som kan falsifiera evolutionsteorin.
  • Skulle artbildning genom kreation observeras, skulle evolutionsteorin falsifieras.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution.
  • Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras.
  • Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.
  • En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.
  • Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså
  • En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen.
  • väl underbyggd förklaringsmodell.
  • Karolina Jergling on 18 Jan 10
     
    kort om evoultuon även kort om mutation
  • isabellanetz on 18 Jan 10
     
    Grundlig information om vad evolution är.
  • julia_larsdotter on 18 Jan 10
     
    Denna sidan beskriver enkelt vad evolution betyder och hur evolution sker. De tar också upp olika faktorer som går mot evolutionsteorin och kan falsifiera den.
filip_hedlundh

CK12.ORG FlexBooks - Chapter Detail - History of Life - 16 views

www.ck12.org/2417

shared by filip_hedlundh on 28 Feb 10 - Cached
  • Tools: The Fossil Record, Aging the Ages, and Molecular Clocks By age three, you probably knew that dinosaurs are part of the history of life. Our understanding of where they belong in the tale is relatively recent, but “dragon bones” have been known for thousands of years in China and Europe. Fossils are preserved remains or traces of organisms that provide extremely rare but vivid windows to the past. Because most parts of organisms decompose rapidly following death, fossilization is an exceptionally uncommon occurrence, and usually preserves only hard body parts, shown in Figure below. Remains must be covered by sediment almost immediately. Buried organisms may experience mineralization (occasionally even within cells), or they may decay, leaving a space within the sediment later replaced with rock. Alternative pathways to fossilization include freezing, drying, trapping in resin (amber) or burial in anoxic (oxygen-free) environments. Trace fossils preserve footprints, burrows, droppings, eggs, nests, and other types of impressions. Overall, a great variety of types of fossils reveal the history of life, shown in Figure below.
  • A Geologic Time Scale Measures the Evolution of Life
  • Patterns and Processes of Macroevolution
  • ...1 more annotation...
  • A family tree of living things summarizes our understanding of the history of life and shows that humans and animal
    • maggan_lenhoff
      maggan_lenhoff on 12 May 10
       
      test
  • Adam Lakris on 24 Mar 10
     
    Olika teorier inom makroevolutionen. Är evoulutionen saktgående och succesiv eller sker den i tvära vändningar? I denna text diskuteras bland annat skillnader och giltigheten hos två teorier, som förövrigt smälter ihop på många sätt. Dessa två kallas Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som då skiljer sig från varandra. Men jag tror inte att det betyder inte att den ena är rätt och den andra fel utan att de kanske existerar kring varandra. Gradualismen syftar i alla fall till att evolutionen har sin sakta och stadiga gång, där mutationer i DNA ändrar egenskaperna i en organism och om det faller sig lyckligt så ökar det på något sätt organismens shans att överleva och föra sina gener vidare till nästkommande avkomma osv. Detta ligger också i grunden för det naturliga urvalet, alltså att de organismer som har bäst chans att överleva, för sina gener vidare. Antingen kan det vara det sexuella urvalet, alltså att organismen på något sätt har lättare att föröka sig (kanske ett färgpigment som gör att en fågel lockar till sig honor lättare t.ex.), eller andra naturliga överlevnadsurval. Men så finns det ju också ett slags "miljö urval", vad jag menar med det är att djuret eller organismen skall kunna klara av klimatet och miljön runt omkring. På det spåret kommer vi in på den andra teorin som heter Punctuated Equilibrium. Som syftar till att en art består relativt oförändrad under en längre tid tills någon drastisk förändring inträffar som gör att det naturliga urvalet helt plötsligt ändras snabbt. Som kan vara en stor klimatförändring t.ex. Då är det plötsligt andra mutationer som blir gynnsamma och som för vidare sina gener osv, till en stor förändring i organismer, kanske rent av en ny art. Dock är denna teorin kanske inte helt riktig om man tittar på bevis som säger emot den. T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under
  • ...10 more comments...
  • Adam Lakris on 24 Mar 10
     
    Fortsättning eftersom diigo kortar ner texter..... T.ex. har man nyligen upptäckt att människornas förfäder homo habilis och homo erecrus samlevde under en tid, istället för en plötslig förändring av arten homo habilis som ledde till homo erecrus. Alltså kan man utifrån det dra slutsatsen att homo erectus kanske gradvis (Phyletic Gradualism) växte fram och gjorde att de levde något under samma tid. Men av det jag läst av detta i samband med det som stod om de fem stora utrotningarna av jordens biologiska organismer. (Nämligen att det skett fem stora utrotningar där 50% av alla världens organismer dött och att efter stora utrotningar har det skett som "explosioner" av livet på jorden, där nya arter kunnat fylla igen alla tomma biologiska nischer som blivit tomma till följd av t.ex. drastiska klimatförändringar.) Så kan man dra slutsatsen att det kanske är frågan om ett samspel mellan de olika teorierna. Jag tänker såhär: att det är ju faktiskt bevisat att det skett drastiska förändringar i livsvillkoren på jorden t.ex. istider, lavaströmmar och meteornedslag som måste ha utrotat många olika arter och givit plats åt nya. Men att det samtidigt pågår en ständig och buskliknande evolution på det lite mindre planet och som gjort att vi har den mångfald vi ser idag. Resultatet av ständig utveckling av nya arter som tar över jordens yta, borde ju vara att de "gamla" arterna dör ut och faktum är att 99,99% av alla arter som någonsin funnits har dött ut, vilket jag ser som ett klart bevis på evolutionen.
  • maggan_lenhoff on 29 Mar 10
     
    Smarta funderingar där Adam! Och jag håller med dig. Jag tror evolutionen pågår så sakteliga hela tiden (Phyletic Gradualism): den individ som genom slumpvis lyckade mutationer klarar sig bättre i den miljön arten i fråga lever i, ja den får ju fördel och deras arvsanlag förs vidare i något större omfattning än de som klarar sig sämre osv. (allt sådant känns det som om vi redan tjatat nog om), och det är på så sätt det sker en succesiv process där arten genom konstens alla regler så sakteliga förändras till ändrade livsvillkor. Men självklart är det ju så att efter en naturkatastrof så kan andra egenskaper än innan var gynnsamma, och därmed ändras det naturliga urvalet snabbt och tar en ny riktning. Jag har alltså mycket svårt att se att en utav de här teorierna skulle vara den rätta, utan jag skulle nog snarare vilja klassificera dem som olika STADIER i evolutionen. Alltså att Punctuated Equilibrium gäller då det sker/har skett en dramatisk klimatförändring exempelvis, men däremellan då det inte sker någon stor förändring, ja då gäller gradualismen.
  • filip_hedlundh on 08 Apr 10
     
    Hur många gånger ska microevolution ske innan man noterar en tydlig macroevolution? När kan vi säga att nya arter uppkommer eller försvinner, och hur stora förändringar behöver då ske i den enskilda arten? Studerar man fossiler och berglager verkar det ju ganska tydligt. Man måste då ändå komma ihåg att varje tidsepok omfattar många miljoner år. Dinosaurierna försvann relativt snabbt, men samtidigt utvecklades fågelliknande varelser och även däggdjuren. Det känns därför som att något försvinner och samtidigt utvecklas något nytt. Detta skulle tala för gradualism. Samtidigt kanske något hastigt måste inträffa för att den definitiva förändringen ska ske. Jag har funderat kring vad som kan ses när det gäller evolution efter stora strålningskatastrofer som efter atombomberna över Japan (Hiroshima, Nagasaki) och Tjernobyl. Förändringar hos människor och högre stående djur tar det naturligt vis oerhört många generationer innan man kan se mutationer eller andra förändringar. Däremot undrar man vad som skett med vissa bakterier och fåcelliga organismer. Förändringar har naturligtvis noterats i DNA eller i cellen över huvud taget. Vissa celler verkar dock kunna reparera sig helt. Det finns tydligen vissa sädesslag som blir större och kraftigare av lite strålning, medan andra ''vissnar''(skadade) och dör. Dessa kraftiga förändringar skulle tala för: (Punchuated Equilibrium) d.v.s att evolution inte sker gradvis om miljön är relativt likartad. Jag har dock inte hittat särskilt mycket om evolutionsteorier och samband med dessa katastrofer. : (
  • Adam Lakris on 13 Apr 10
     
    Eukaryoternas ursprung... Eukaryota celler, de celler som bygger upp våra ena kroppar och till stor del skiljer sig från Prokaryoter. Skillnaden ligger bland annat i eukaryoternas cellkärna och deras ATP byggnad med hjälp av mitokondrier. Men hur skapades dessa celler ur brorsan, prokaryoten? Forskare kan med hjälp av Endosymbiotic teorin, förstå hur den eukaryota cellen uppstod. Enligt den var många organeller i cellen från början egen-levande celler, som var fungerande på egen hand. Teorin går ut på att större prokaryoter slukade mindre prokaryoter, men istället för att "smälta ner" dem så behöll de sin ursprungliga form och levde vidare innuti den större. Det finns en alternativ teori som går ut på att den mindre cellen angrep den större för att parasitera sig på den, men det leder till samma slutsats, - att den mindre cellen förökade sig på egen hand och fortlevde till nästa generations cell via celldelning. Om den mindre prokaryoten var en aerob, alltså en cell som kunde leva och använda syre, så kunde denna bryta ner (med hjälp av syre) restprodukter som blir när den större prokaryota cellen bryter ner glykos. Energin som då blir tillgänglig var av så stor skala att värdcellen också kan dra nytta av den. Alltså ett förhållande som båda cellerna kan dra nytta av. Detta tros vara så mitokondrierna kom till. Intressant tycker jag dock är hur detta skiljer sig från de traditionella "naturligt urval" och mutations evolutionsteorierna. Visserligen har det med naturligt urval att göra också, men själva utvecklingen genomförs genom att två celler intergrerar med varandra och kan dra nytta av det, istället för en mutation i generna t.ex. I dess nya form är den alltså starkare än tidigare. Till skillnad från det naturliga urvalet, där det sker slumpmässiga förändringar som leder till en bättre avkomma, så intergrerar här celler med varandra för att förbättra sin situation. Dock kan man ju in
  • Adam Lakris on 13 Apr 10
     
    fortsättning... Dock kan man ju inte direkt säga att detta var ett medvetet val, men jag ser ändå en intressant skillnad från den vanliga evolutionsteorin.
  • Ida Wästeräng on 21 Apr 10
     
    Den första delen av texten handlar om hur vi har utvecklats genom åren. Från att de eukaryota cellerna uppkom fram tills idag. Texten innehåller många olika teorier om hur utvecklingen kan ha gått till. Man beräknar att jorden är cirka 4,6 miljarder år gammal och att eukaryota celler uppkom efter 1,8-2 miljarder år. Texten menar att allt som fanns från början var bakterier och att vi har utvecklats från att vara bakterier till homo sapiens sapiens som vi är idag. Med hjälp av olika tekniker som radioaktiva isotoper och DNA undersökningar har forskarna kommit fram till allt vi tror oss veta om jordens historia. Källorna till all information är alltså inte någon säker källa, man måste därför när man läser texten granska informationen kritiskt. Mycket har de också fått fram genom att kolla på berg och stenars olika lager. Ju längre ner ett lager finns ju äldre är det. Det är på detta sätt man har kunnat bl.a. fastställa när dinosaurierna levde. Det är också på detta sätt man fick reda på att de ens har levt, man har hittat fossiler i berg och stenar. En fossil är en i detta fallet en bevarad dinosaurie i sten. Om ett djur ska bli en fossil krävs det att kroppen täcks av sediment nästan direkt efter djurets död och även då kommer endast de hårda delarna av kroppen att bevaras. Men varför finns det inte dinosaurier idag då? Man har sett tecken på fem stora "massutrotningar" som har ägt rum under de senaste 550 miljoner åren. En bland de mest kända är just utrotningen av dinosaurierna. Vissa forskare menar att det sker kontinuerliga massutrotningar, detta i form av istider och global uppvärmning. Man tror också att kometer och assteroider kan ha haft stor roll i massutrotningen samt att man tror att de hjälpt till att minskat strålningen från solen. Om global uppvärmning har ägt rum tidigare i jordens historia, på vilket sätt har jorden då reagerat för att komma tillbaka till ett "normaltillstånd
  • Alexandra Wirgart on 16 May 10
     
    Jag anser det väldigt fascinerande att hela 90% av jordens en gång här levande arter idag är utdöda. Och med tanke på att vi inte ens idag har kartlagt alla nu befintliga arter på vår jord är inte svårt att få en inblick i vilka otroliga mängder av djur och växter som faktiskt funnits på vår jord. Tanken på att allt det liv som idag finns dessutom är som en nuvarande slutprodukt av den väldiga evolution som fortfarande fortskrider i vår värld är även det fascinerande. I texten får man även se ur ett mer lättfattligt perspektiv människans korta tid på planeten. Ser man till "jordens klocka" är människan bara som ett litet sandkorn, om ens det. Fossiler som bevarats kan avslöja en del av organismers historia. Och även mycket om vår egen arts historia. Men fossiler är dessvärre inte allt för vanliga, vilket även ger upphov till en till fråga t.ex. om man ser till dinosaurier: hur många fanns det som vi aldrig kommer få kännedom om? I texten berättas hur en fossil uppstår. Kortfattat att en kropp täcks ganska omedelbart av något slags sediment. Alternativt att kroppen fryser in, torkar eller hamnar i en syrefri miljö vilket gör att kroppens inte bryts ner utan bevaras. Detta kan ge väldigt intressanta efterlämningar och kan ge en hel del information om arters evolution. Dock säger inte ett fossil allt. För att få veta när fossilet levde används två metoder. Den ena är att se på jordlagren (detta föresätter att dessa är orörda), där det längst ner är äldst och det översta är yngst, och utifrån det kan man fastställa en ungefärlig ålder på fossilet. Texten berättar också om den geologiska tidskalan. Vi har som mest kunskap om vår närliggande historia, vilket kanske inte är så underligt. Men den geologiska tidskalan är som en samling av rubriker genom hela vår världs historia. Det är alltså de samlade huvudhändelserna kan man säga och som belyser förändringar i klimat, geografi, atmosf
  • albin_garpetun on 20 May 10
     
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Utifrån vad jag har läst så har jag fått uppfattningen om att det finns två stora teorier för att bestämma evolutionens gång. Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium, som de så fint heter på engelska. Av den första teorin kan man läsa av namnet att den syftar på att någonting händer gradvis. Och det är precis vad den säger. Phyletic Gradualism menar på att evolutionen löper över en lång tid (eller hela tiden), och agerar långsamt där under. Att vi utvecklas hela tiden. Punctuated Equilibrium är inte lika lätt att tyda, men det ska mena att evolutionen bygger på några få stora händelser som påverkar organismerna. (Istider, meteorer, gud vet vad) Det som Adam och Lenhoff menar på, att Phyletic Gradualism och Punctuated Equilibrium samverkar under evolutionen tycker jag låter som en vettig idé, eftersom vi har belägg för att det naturliga urvalet sker hela tiden i mindre utsträckning. Det kan vara en så enkel sak som färgen på fjädrarna. (Tror detta var ett exempel som Adam nämnde dock) Medan vi också har belägg för att påstå att det har skett stora "katastrofer" som har påverkat urvalet.
  • albin_garpetun on 20 May 10
     
    (Jag delar upp texten i två delar så det inte försvinner något) Men det känns lite tråkigt att repetera allt som skrivits lite så där i efterhand. Så jag tänkte att man kunde se på det ur ännu ett perspektiv, att de två teorierna samverkar ännu mer med varandra. Att Punctuated Equilibrium är grunden för evolutionen, och att det krävs en stor händelse för att någonting ska ske, varpå Phyletic Gradualism sätter in. Tänk er om ni har en läckande kran, ni spolar först jättestarkt (Punctuated Equilibrium), och sedan så stänger ni av, men den fortsätter att droppa i flera dagar. (Phyletic Gradualism) Men vad är då skillnaden mellan det jag säger, och det som sagts innan? Jo, om det inte händer någon större "katastrof", om vi människor kan förhindra det, så slutar evolutionen fortlöpa i ett längre perspektiv. Detta skulle alltså ge människan förutsättningarna för att påverka hela jordens naturliga urval. Lite skrämmande, eller hur?
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Som mina kära naturare poängterar finns det två alternativa teorier kring evolutionen: Phyletic gradualism och Punctuated equilibrium. Phyletic gradualism är mer "traditionell" evolution, Darwins ursprungliga idé om hur arterna sakta utvecklades då de starkaste och bäst anpassade fick föra vidare sina gener; "survival of the fittest". Puncuated Equilibrium är en nyare teori, där evolutionen förändras under små, snabba förändringar kallade "Cladogenesis". Detta betyder att arten delar upp sig i två olika arter, istället för att som den traditionella metod säger, utvecklas till en ny art. Så vilken är rätt egentligen? Hur kom all denna biologiska massa att bli så avancerad som den är idag? Att evolutionen finns är det ju allmänt konsensus om i vetenskapliga kretsar, men vilken typ är den korrekta? Giraffen och dess långa hals är ju ett typexempel. Kollar man bak i tiden på kvarlevor från giraffens förfäder hittar man arter med kortare halsar. De arter som däremot hade lite längre hals fick lite mer löv, hade därmed lite större chanser att överleva, och giraffens hals blev längre och längre, eftersom det var ett starkt gynnsamt attribut. Men en bit intressant fakta hittar man om man studerar gamla fossiler är att man inte hittar den evolution som Phyletic gradualism talar om. Fossiler visar liknande attribut över en lång tidsperiod - de är i så kallad "stasis", oföränderligt tillstånd, eller ett med minimal förändring. Istället ser man precis de saker som Punctuated equilibrium (eller Punktualism på svenska) predikar för - stasis under långa perioder med stora, sällsynta förändringar med långa mellanrum.
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Det finns olika sätt att tackla detta problemet, antingen är det ännu än tröskel för den Darwinistiska evolutionen att kliva över, antingen så ser man den data vi har över olika fossiler som ofullständig, eller så tror man på Punktualismen, och accepterar det här som helt normala och förväntade resultat. Faktum är att till och med Darwin själv såg detta som ett hål i hans teori. Redan på 1800-talet och deras redovisade data över fossiler var tillräckligt stor för att han inte skulle se de gradvisa förändringar som hans teori påvisade. Tillslut avvisade han dock detta och publicerade sin teori ändå, på grunderna att bevisen vägde tyngre än motbevisen, och att det mycket väl kunde vara så att databasen över fossil inte var tillräckligt stor för att visa konsekventa resultat. De är under dessa bevis som Punktualismen föddes under dessa bevis, men majoriteten av vetenskapsmän och forskare stödjer fortfarande primärt den traditionella Darwinismen. Majoriteten av anhängarna till Punktualismen är Paleontologer, människor som arbetar med fossiler. Detta kan ju te sig logiskt eftersom det som sagt var därifrån bevisen för Punktualismen härrör. Om man tar saken till sin spets ställer detta dock en intressant fråga: Var går gränsen för vad som är vetenskapligt eller inte? Nu är ju detta inget hundraprocentigt motbvevis, men en vetenskaplig teori måste alltid kunna falsifieras, och om man bara förkastar motbevis istället för att hitta lösningar rör man sig in mot territorium normalt befolkat av fundamentalister. Inget som säger att vi behöver byta riktning direkt, men en fotnot värd att tänka på. Nu har ju Adam täckt nästan alla flanker, men hur slutar denna sagan, vilket är det egentligen som är korrekt? Som redan har poängteras här i tråden går det inte att utesluta varken det ena eller den andra. För 500 år sedan var människan kortare än vad den är idag, ändå hände ingenting dras
  • hannes_lagerroth on 21 May 10
     
    Adam säger att 99.99% av alla jordens arter är utdöda, och detta är ju någonting som pratar i punktualismens fördel. När livskonditionerna är enkla finns det inget större behov för evolution. Även om en individ har 0.002% större chans att överleva en parningssäsong längre är det en sådan liten marginal att saker som sexuellt urval förmodligen spelar än mycket större roll, jag vill dock inte säga att de små siffrorna är värdelösa, men med felmarginaler och alla de miljarder variationer naturen bjuder på kommer det ta fruktansvärt lång tid innan det kommer märkas i praktiken, tid som man visserligen har, men tid som punktualismen inte alls behöver. Har man istället en katastrof eller på något sätt en drastiskt förändring i levnadsförhållanden kommer man gasa på evolutionen rejält. Ökar man behovet för evolution kommer evolution att följa. För att ta ett löjligt exempel bara för att lyfta fram min poäng: Låt oss säga att jorden blir täckt av ett enmetershögt lager med giftig gas. Endast de varelser som har sitt syreintag en meter över markytan kommer överleva, och endast de kan reproducera. Dessa tursamma individer kommer inte heller att beblanda sin DNA med varelser vars syreintag är lägre än en meter, som sedan kanske tynar bort, utan kan behålla sin DNA. Vipps har evolution skett på ingen tid alls. Så jag får nog dra samma slutsats som ni andra: Ingen av teorierna jobbar ensam utan båda två kan man hitta i naturen och samverkar för att skapa bättre och bättre organismer eller döda de svaga som inte klarar av provet. Det är hårt - men rättvist!
daniel_claesson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsradion | Sv... - 3 views

sverigesradio.se/...artikel.aspx

epigenetik genetik evolution

shared by daniel_claesson on 06 Jun 10 - Cached
  • daniel_claesson on 06 Jun 10
     
    Epigenetik Man har länge trott att när man klonar en organism så får man en exakt kopia. I det här programmet får vi veta att de har bevisat att det inte är så. Anledningen i det här fallet är att man klonade en honkatt. En hona har 2 X-kromosomer och vid utvecklingen måste därför vissa processer välja mellan dessa. Det leder till att det kan uppstå skillnader. Det som styr de här valen kallas epigenetik. Det går ut på att sätta på och stänga av gener genom så kallad genmetylering eller genasylering. Genmetylering stänger av en gen medan genasylering aktiverar en gen. Det här är speciellt intressant vid studier av cancersjukdomar eftersom man då hoppas kunna använda sig av genmetylering för att stänga av gener och på så sätt bromsa cancercellens delning. I och med att epigenetiken har visat att det inte bara är frågan om vilket DNA utan även hur detta används så har också nya tankar på hur miljöfaktorer kan påverka och föras vidare i arvsmassan. Vissa experiment under andra världskriget visade att epigenetiken hos avkomman påverkades av miljöfaktorer som mödrarna utsattes för. Detta kan kallas för Lamarckism[1] som i motsats till Darwinism[2] hävdar att miljön har betydelse. Det som styr genmetylering och genasylering är olika enzym. Kunskapen om dessa enzymer och hur de aktiveras är ännu ofullständig och en kartläggning liknande den som gjorts för vårt DNA planeras för att förstå epigenetiken på ett djupare plan. Källor: [1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamarckism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinism [2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Evolutionsteori
  • Filip Jacobsson on 07 Jun 10
     
    Frågan är om det är rätt att välja ett liv framför ett annat. Utgången blir ju helt olika.
elin k

Evolution hos genetiska system: Populär forskningsbeskrivning - 0 views

www.cob.lu.se/pop_sv.html

genetiska evolution

shared by elin k on 20 Apr 10 - Cached
  • De genetiska systemens evolution
  • Genetikens lagar är inte spontant tillkomna. Mutationsfrekvenser och nedärvningsmekanismer är resultaten av långa evolutionära processer. Alla genetiska "fakta" kan således analyseras ur ett evolutionärt perspektiv. För tillfället studerar vi tre frågor: Uppkomsten och spridningen av en naturlig transgen Balansen mellan könlig och icke-könlig fortplantning Genetiken bakom organismers informationsanvändning
  • Uppkomsten och spridningen av en naturlig transgen
  • ...10 more annotations...
  • Vi fann då att några plantor bar på extra gener för cytoplasmaformen av det viktiga enzymet PGI. Korsningsstudier och DNA-undersökningar visade att alla dessa extragener kunde hänföras till samma lokus, som vi benämnde PgiC2. I en population kunde vi uppskatta frekvensen aktiva gener på detta lokus till cirka 10 procent.
  • Undersökningar av DNA-sekvenserna visade att det här inte handlar om en vanlig duplikation, alltså en fördubbling av en gen inom fårsvingelns genuppsättning.
  • aktiva alleler på PgiC2 normalt tätt kopplade till en pseudogen, en "falsk" gen som förlorat sin funktion. Det finns ingen pseudogen kopplad till allelerna vid det normala lokuset för enzymet PGI som kallas PgiC1.
  • allelerna och pseudogenerna från PgiC2 väldigt lika varandra medan de är mycket skilda från alla kända alleler från PgiC1.
  • Detta fick oss att misstänka att PgiC2 kommit in i Festuca ovina från en annan art. Detta antagande har visat sig korrekt, då vi just funnit att det råder stor sekvenslikhet mellan PgiC2 och gener från det tydligt åtskilda gröesläktet (Poa). Vi kan ju numera föra över en gen från en art till en annan md genteknik. En sådan gen kallas för en transgen. Vårt fynd är ett exempel på att transgener också förekommer i naturen.
  • Våra DNA-sekvensdata antyder att aktiva alleler på PgiC2 är gynnade av det naturliga urvalet, vilket skulle innebära att det här rör sig om en organism vars fungerande genantal ökats genom naturlig inkorporering av en transgen.
  • Balansen mellan könlig och icke-könlig fortplantning För att bättre förstå de evolutionära krafter som verkar på könlig respektive icke-könlig fortplantning, har vi studerat två arter där båda reproduktionssätten förekommer.
  • Med hjälp av populationsgenetisk analys har vi kunnat visa att en stabil balans mellan könlig och icke-könlig fortplantning endast kan förekomma inom populationer där selektionen ändrar riktning mellan år och där de två olika reproduktiva enheterna (frön och icke-könliga spridningskroppar) bär på skilda egenskaper.
  • Genetiken bakom organismers informationsanvändning En organism som har tillgång till viss information klarar sig, på det stora hela taget, bättre än en organism utan denna information. Detta gäller oberoende av om informationen kommer inifrån det medfödda genetiska materialet eller utifrån omvärlden.
  • Pågående forskning Nu vill jag bygga en datorversion av denna modell för simuleringar av hur det naturliga urvalet formar balansen mellan olika slags gener i olika typer av omgivningar. Jag vill också veta mer om fördelarna och nackdelarna med att utveckla system för att överföra omvärldsinformation mellan generationer.
filip_hedlundh

Mutation - Wikipedia - 1 views

sv.wikipedia.org/Mutation

''Mutation''

shared by filip_hedlundh on 31 Mar 10 - Cached
  • filip_hedlundh on 11 Apr 10
     
    Mutation Jag tycker det är intressant så jag har läst en del om mutationer och dess påverkan. Mutation är en förändring i det genetiska materialets mängd eller kemiska struktur. Oftast felsteg i DNA't men även i RNA't. Det kan vara olika anledningar till mutationer men det som händer är att någonting går fel under celldelningsprocessen. Mutationer är det som framställer en evolution. Majoriteten av mutationer är dåliga medan några få muterade har stor fördel. Det har hela tiden framkommit mutationer och med tiden så märker man att det bara är de med muterade fördelar som överlever och förökar sig medan de andra dör ut. Vi kan ta ett exempel: I Afrika ute på savannen finns fullt av djur som kämpar för sin överlevnad. Plötsligt kanske det sker en mutation på ett lejon och lejonet får istället genetiska egenskaper att kunna springa 10-15 km snabbare genom ändrad muskelstruktur och för övrigt vara som vanliga lejon''. Ett lejon med dessa egenskaper har en ENORM fördel för att exempel jaga och därmed får lejonet mat och överlever. [POSITIV MUTATION] Samtidigt kan det framkomma negativa mutationer som att exempel en giraff skulle få en mycket kort hals. Detta gör att giraffen inte kan få tag på mat lika lätt och blir därmed ett lättare byte för andra djur vilket i sin tur gör att denna muterade giraff dör ut. Muterade arter skulle kunna förklara varför vissa dinosarier överlevde medan andra försvann. Oftast sker dock mutationen på cellnivå och ger cellen annorlunda möjligheter att överleva. Men "bättre" muskelproteiner ger ju starkare och snabbare muskler vilket kan påverka hela arten.
  • isabellanetz on 19 Apr 10
     
    Jag håller med dig Filip! Det är så jorden är uppbyggd. Det framkommer mutationer både positiva och negativa. Positiva mutationer gör att djuren anpassar sig till miljön och överlever, till skillnad från de negativa mutationerna som gör att de dör ut pga sämre egenskaper. All mutation sker på cellnivå och en mutation kan bero på många saker, men någonting i arvsmassan (DNA eller RNA) muteras och slumpen avgör om det blir positivt eller negativt för djurets överlevnad. Jag kan även tillägga att det finns olika slags små mutationer, men dessa brukar kroppen själv kunna reparera. Sedan finns det även olika punktmutationer inom en gen : Tyst mutation - Vilket innebär att mutationen sker i själva genen men förändrar inte den genetiska koden och är inte skadlig för människan. Den tysta mutationen förändrar inte aminosyresekvensen och inte påverkar produktionen eller funktionen hos ett protein. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.429780 courses.ki.se/proteinsyntes_2010.ppt?node=236274 http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyst_mutation Missense mutation - Innebär att en nukleotid bryts ut i en bas i DNA't mot en annan och även fel aminosyra kodas vid translationen. Detta gör att proteinet i aminosyrorna utvecklas på ett anorlunda sätt och kan leda till allvarliga sjukdomar, men om den muterade aminosyran har liknande egenskaper som den korrekta kan proteinet fungera som vanligt. http://sv.wikipedia.org/wiki/Missense-mutation http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=4396 Nonsense mutation - Innebär att ett baspar ändras så att istället för att en aminosyra kodas så induceras ett såkallat stoppkodon (d.v.s följd av tre kvävebaser i nukleotiderna i en RNA-molekyl). Detta gör att proteinet utvecklas på ett annat sätt. Om detta sker tidigt i transaltionen kan det till och med bli så att proteinet inte fungerar alls. http://users.rcn.com/jkimball.ma.ultranet/BiologyPages/M/Mutations
  • filip_hedlundh on 24 May 10
     
    Mutation
Alexandra Wirgart

Claphaminstitutet » Livets uppkomst - fortfarande en gåta! - 1 views

claphaminstitutet.se/...-%E2%80%93-fortfarande-en-gata

evolution livets uppkomst mutation gy biologi 09_10

shared by Alexandra Wirgart on 13 Feb 10 - Cached
  • Att livet inte har någon högre mening är idag en idé med stort inflytande i västvärlden. Man tror att livet har skapats och utvecklats via slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval.
  • Den genetiska koden anses av biologer vara organismens instruktionsmanual för sin egen utveckling.
  • Den grundläggande frågan är naturligtvis hur denna information ursprungligen skapats. Den standardförklaring, som ges för all evolution, är att den genetiska koden har utvecklas genom gynnsamma slumpvisa mutationer, som bevaras genom naturligt urval
  • ...10 more annotations...
  • Sådana förändringar bekräftar riktigheten i evolutionsteorins tes: “survival of the fittest”. I andra ändan av spektrumet har man mutationer som bara berör förändring av en enda nukleotid, s k punktmutationer. De är allra vanligast och 25 gånger vanligare än makromutationer. I motsats till makromutationen är punktmutationen väldigt subtil och leder därför oftast inte till att någon muterad individ dör eller hindras att föra sin mutation vidare till nästa generation.
  • I likhet med den enskilda punktmutationen är effekten av 100 - 300 spridda punktmutationer hos varje individ ytterst subtil, berör mindre än en tiomiljondel av genomet, och kommer i allmänhet aldrig till uttryck i ökad dödlighet eller minskad reproduktion.
  • 0,4 procent av den fenotypiska variationen beror på en rent ärftlig genetisk variation
  • Förklaringen till denna låga siffra, anser han, är att så mycket som hälften av en organisms reella överlevnadsduglighet beror på miljön.
  • Det finns ytterligare andra faktorer, som varken har att göra med ärftlighet eller bestående miljöbetingelser, utan rör sig om rena tillfälligheter.
  • punktmutationerna finns i lika stor mängd hos samtliga individer
  • Detta skulle i så fall innebära att de allra flesta mutationer skadar informationsöverföringen - i alla fall i det långa loppet.
  • Resultatet blev massor av sterila, sjuka, deformerade och avvikande växter men aldrig någon gynnsam mutation.
  • Man tror idag att gynnsamma mutationer är ett tusen till en miljon gånger sällsyntare än skadliga sådana, om de överhuvudtaget finns. Men om de finns, så anses även dessa ha så subtil effekt, att de inte kan bli föremål för ett urval.
  • Även om det vore möjligt så är det inte sannolikt att små eller stora mutationer har en gynnsam effekt. Stavfel i en bok förbättrar aldrig informationen. Ännu orimligare är det att tänka sig att stora DNA-avsnitt, likvärdigt med upptill 500 boksidor, av en ren slump skulle få ett gynnsamt informationsinnehåll
  • Alexandra Wirgart on 13 Feb 10
     
    Intressant läsning där Darwins evolutionsteori ifrågasätts.
  • julia_larsdotter on 14 Feb 10
     
    Håller med om att det var intressant att läsa och sätta mig in i andras tankegångar och perspektiv.
fredrik_andersson

Evolution - 1 views

www.perkornhall.se/...teori.htm

shared by fredrik_andersson on 14 Feb 10 - No Cached
  • Evolutionsteori är väldigt många olika saker. Det är till exempel mycket mer än Darwins teori om det naturliga urvalet. Men det var naturligtvis han som genom sin på om arternas uppkomst sådde fröet till den vetenskap om evolution som idag finns. Inom evolutionsteori ryms idag inte bara tankar om det naturligt urvalet utan också kunskaper om hur våra gener ser ut på det molekylära plane
  • Först några länkar om artbildning för den som är intresserad. Observera att deta bara är ett axplock från nätet. Det har sitt intresse genom att skapelsetroende hävdar att evolution inte kan påvisas i realtid. Självklart kan det det och det blir lättare och lättare ju mer vi kan avända DNA för att spåra släktskap och förändringar i poulationer. Och det är i det forskningsfältet som biologin idag snabbt går framåt. http://www.talkorigins.org/faqs/faq-speciation.html, http://www.nature.com/nature/journal/v441/n7095/abs/nature04738.html , http://www.talkorigins.org/faqs/speciation.html, http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/3790531.stm http://www.sciencedaily.com/releases/2008/04/080417112433.htm http://biology.plosjournals.org/archive/1545-7885/6/4/pdf/10.1371_journal.pbio.0060085-L.pdf
  • Evolution är inte slumpmässig! För en genomgång av det läs Dawkins böcker Den blinde urmakaren och Den själviska genen. Evolution är en process som består av slump och urval. Skillnaden är väldigt stor!
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 15 Feb 10
       
      Kan vara bra att veta.
Niklas Karlsson

Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener - Vetenskapsnyheter - s... - 4 views

www.sr.se/...artikel.aspx

epigenetik darwinism lamarckism gy biologi 09_10

shared by Niklas Karlsson on 14 Feb 10 - Cached
  • Det mänskliga genomet kartlades 2003 i det stora HUGO-projektet. Epigenetik - konsten att stänga av och sätta på gener Idag står det klart att många sjukdomar inte bara handlar om själva DNA-sekvensen utan om faktorer runt själva genomet. Epigenetiken lovar nya möjligheter men visar också hur komplexa de genetiska mekanismerna faktiskt är.Vill man läsa mer om svensk epigenetisk forskning kan man göra det på websidan www.epigenetik.se
  • Niklas Karlsson on 14 Feb 10
     
    Arv av egenskaper
Niklas Karlsson

The Evolution Video - YouTube - 2 views

www.youtube.com/watch

shared by Niklas Karlsson on 05 Feb 10 - Cached
  • antonh on 05 Feb 10
     
    En film på tio minuter som först berättar grunder om evolutionsteorin, men sedan börjar argumentera mot den.
  • ...6 more comments...
  • antonh on 05 Feb 10
     
    Den lägger fram påståenden som motverkar teorins grunder, som till exempel att tusentals fossil från mellanformer mellan djur skulle ha hittats om evolution gick till så här. Ett exempel som tas upp är sälar som går upp på jorden och blir landdjur, då borde vi ha hittat skelett som visar djuret mellan sälen och landdjuret. Det behöver däremot inte betyda någonting, då de kan ha förstörts över tidens lopp eller så har vi helt enkelt inte hittat dem än. Jag måste däremot medge att de har rätt när de påpekar att det verkar som om djur uppstått direkt vid en viss tidsperiod helt anpassas till omgivningen, och därefter dött ut.
  • Ida Wästeräng on 08 Feb 10
     
    En relativt lättförståelig förklaring på det hela, fastän videon var på engelska. Får en att tänka till och börja fundera på hur det egentligen kan ha gått till. Jag tror att Darwin-teorin har blivit så uppmärksammad på grund utav att vi människor hela tiden söker efter svar på allt, vi vill veta allting. Darwin-teorin är troligen en av de mer trovärdiga teorierna, antagligen är det därför vi människor har tagit den till oss och accepterat den som "den rätta teorin".
  • julia_larsdotter on 08 Feb 10
     
    I filmen pratar de mycket om hur en teori aldrig kan bli en fakta om den inte bevisas. De berättar om hur forskare har experimenterat med bananflugor och fått fram nya flugor som ser helt annorlunda ut. I experimentet använde de strålning som orsakade förändringar i flugans DNA, inte slumpmässiga mutationer som enligt Darwins teori. De menar att man inte ska se teorin som fakta, men som den allmänt accepterade teorin. Själv, tycker jag att även Darwins teori har starka underlag som stärker giltigheten av teorin men det finns också en del fakta som kan falsifiera den.
  • Alexandra Wirgart on 08 Feb 10
     
    Intressant video, helt klart värd att ägna tid åt. Vad jag bland annat fann intresseveckande var uttrycket att enligt Darwins evolutionsteori borde alla arter bli mer och mer komplexa. Detta mynnade ut i tankarna angående människans plats i utvecklingen, är det av en ren slump som vi blivit så intelligenta? Och varför slumpade det sig då så att just vår utveckling lyckades få så många positiva mutationer som sedan fördes vidare? För vid närmare beaktande utav det hela så finns det inga djur som konkurrerar med oss om vår plats, så är vår utveckling bara en väldigt lyckosam slump?
  • Adam Lakris on 08 Feb 10
     
    Filmen tar upp de klassiska motargumenten till varför evolutionsteorin inte stämmer och själv tycker jag att den inte är direkt övertygande då den tar upp saker som livets uppkomst som ett argument för att inte evolutionen äger rum och att forskare inte kunnat "billda" liv. Då evolutionsteorin mer berör hur liv livet förgrenas, förändras och blir mer "utvecklade" för att överleva. Däremot kanske det är värt att titta på hur bevisbar evolutionstorin egentligen är, för visst finns det "hål" i teorin? Det mest väsentliga de nämnde tyckte jag var det där om att det skulle funnits massor av "mellan stadier" av arter innan de blev vad de är nu. Ju mer jag läser om både kritiska och objektiva texter om evolution så tänker jag allt mer på hur lite vi människor egentligen vet rörande alla de miljoner år innan vår existens på jorden. Vad vet vi egentligen om vad som hände, utav att bara läsa av de få spår som händelserna lämnade efter sig? Så även om vi kan bevisa evolutionsteorin så kan det bli svårt att bevisa den hela vägen?
  • antonh on 08 Feb 10
     
    Just evolutionsteorin är ju väldigt svår att bevisa, eftersom processen är väldigt lång och den intelligenta människorasen har inte funnits tillräckligt länge för att kunna föra ner förändringar mellan djuren, och teorin i sig har ju bara funnits i några få århundraden. Ska vi bevisa teorin måste vi nära studera arterna under flera hundra tusen år, för att ens märka resultat. Detta gäller ju däremot bara om man låter det ske ostört, utan att försöka påskynda processen på något sätt.
  • albin_garpetun on 09 Feb 10
     
    Det intressantaste för mig, med den här filmen. Är att den försöker totalt krossa en teori. Ja, en teori. Den är enligt mig väldigt riktad, och spelar på känslor för att få folk att hålla med. Och jag kan inte göra annat än att, ja, hålla med. Jag tror inte att evulotion är den definitiva sanningen, ännu mindre tror jag på att Big-Bang är vad som skapade universum. Men sådana här frågor är väldigt svåra att få svar på, vi har ju lärt oss om nedärvning och hur det fungerar med chansen av mutation, och det är även det han ifrågasätter. Jag tänker dock inte fokusera på att tala gott om honom, utan istället se om man kan ifrågasätta något av det han säger. Det i filmen som slog mig direkt är att de har sett att arter "ploppa" upp utan några sorts mellanstadier, och att man har sett olika sorts arter, utan att fossilt kunna stödja att mellanstadierna någonsin existerat. Men då tänker jag på extremfall med recessiva anlag.((Om vi tar en kaktus som exempel, just för att filmen inspirerade mig. Skulle en kaktus, helt utvecklad dyka upp i öknen, fullt anpassad utan att behöva genomgå mellanstadierna, minerar den grunderna för evulotionsteorin då? Jag tänker mig att det skulle kunna funnits en sorts organism, som hade recessiva anlag för alla de egenskaper som just definierar en kaktus, och att den genom recessiv mutation burit med sig dessa, och att dom förändrats genom generationer, tills de i slutändan alla visats samtidigt. Alltså har vi en fullt utvecklad kaktus som inte behövt genomgå alla mellanstadier. Det är dock så klart väldigt liten sannolikhet att något sådant händer, och vi borde ju därför också ha sett fall som inte följer detta mönstret. Och det har vi också! Det stärks av de fallen vi faktiskt HAR hittat fossiler utav. Det kanske är mellanstadierna som är undantagen, har någon tänkt på det? Evolutionen kanske fungerar så att, om inte alla recessiva anlag bryter ut samtidigt,
  • albin_garpetun on 09 Feb 10
     
    fortsättning, den tog bort min fina text :( : så förhindras det av någon dominant gen som säger att organismen kommer stanna i den fasen tills alla recessiva anlag bryter ut.((Här antar jag visserligen att det finns något i stil med "övergener" som bestämmer när de andra "undergenerna" får visa sig, men vem vet? Det är ett försök till att motbevisa filmen i varje fall.((Ett litet tillägg: Jag tror inte helt på de teorier vi har idag, eftersom vi aldrig kan bevisa det helt, men jag tror att det finns en stor del sanning i det hela, att Universum expanderar från en punkt, till exempel.
Emil Qvist

Korallrev gynnar artutveckling - Vetenskapsnyheter - sr.se - 9 views

www.sr.se/...artikel.aspx

protein fisk korallrev sr.se utveckling gy biologi 09_10

shared by Emil Qvist on 18 Jan 10 - Cached
  • Korallrev gynnar artutveckling
    • caroline svensson
      caroline svensson on 22 Jan 10
       
      Reven är hårt ansatta av utsläpp, oansvarig turism, stigande temperaturer och vattennivåer till följd av klimatförändringen. Forskarna bakom rapporten säger också att som grupp är koralldjuren den mest utsatta av alla - mer än alla landdjur. Därför måste vi sänka våra koldioxidutsläpp eller så kommer många koraller att förstöras och försvinna. Man kanske kan undra över varför man bryr sig om att skydda korallrev från fiske och båttrafik, om de ändå försvinner i och med uppvärmningen av haven. Men varje korallrev är unikt och det man skyddar är möjligheten för revet att föröka sig. Det krävs blankvatten och att det är stilla för att revens ägg och spermier ska finna varandra. Just så ser det ut utanför Kenyas kust under långa perioder, medan det på Barriärrevet bara är stilla under korta stunder. "Därför är det mycket viktigt att övriga omständigheter inte är negativa för korallreven, alltså att de inte störs av till exempel båtar och fiskare. Det rapporterar brittiska vetenskapsakademin - Royal Society.
    • Dennis Bennhage
      Dennis Bennhage on 29 Jan 10
       
      Kort informerande program om varför korallrev är viktiga.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 29 Jan 10
       
      Intressant program som förklarar korallrevens innebörd. Om fisken dör ut, dör vi ut. Det hela har ju med ekosystem att göra.
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 29 Jan 10
       
      Den intresant frågan här är väl i så fall hur viktiga våra korallrev är. De säger ju utryckligen i radioprogrammet att om korallreven dör ut så kommer stora delar av jordens ekosystem vara opåverkade. Den hade ju dött ut tidagare, men jorden hade ju fortfarande dött ut. Men för oss människor kan det enligt radioprogrammet påverka väldigt mycket. Vi äter ju liksom fisk, och fisk finns det förbaskat mycket av i korallreven. Men hur mycket av vår totala matkonsumtion består utav fisk? Och skulle inte den konsumtionen i så fall kunna ersättas av någonting annat? De 14% av min kost som består av fisk skulle nog kunna erstättas av t ex bönor, ett proteintillskott som är mycket mer effektivt att producera än fisk. Men från ett estetiskt perspektiv så skulle det ju vara otroligt trist att förlora någonting så extraordinärt och vackert som korallreven. Men på vissa sätt känns det lite som SAAB. Precis som den största förlusten för mänskligheten egentligen är det estetiska, så är det är egentligen att förlora märket och stoltheten som är den största förlusten, snarare än den ekonomiska.
    • julia_larsdotter
      julia_larsdotter on 31 Jan 10
       
      Jag tycker att detta var ett intressant radioprogram som ger ytterligare en behövd "wake-up call" för att påminna oss om att ta hand om naturen och välja att se tydliga signaler på obalans i ekosystemet. Om korallreven skulle komma att dö ut så skulle det innebära ännu svårare livsomständigheter för alla de fattiga familjer i världen som livnär sig på fisk. Dessutom undrar jag om vi kan vara säkra på att vi helt kan se igenom konsekvenserna av korallrevens försvinnande i helheten.
    • fredrik_andersson
      fredrik_andersson on 01 Feb 10
       
      Värt att lyssna på och Niklas har rätt tycker jag och ni andra med.
    • Adam Lakris
      Adam Lakris on 01 Feb 10
       
      Jag relaterar till Hannes inlägg: Du pratar om att vi människor skulle klara oss fint utan fisk som del av våran vardagliga kost, visst skulle vi klara det. Men konsekvenserna blir nog så mycket större än bara det. För är inte vårat ekosystem väldigt känsligt? Om fiskarna skulle försvinna, så har inte valar, sälar, björnar med flera arter mindre mat och för dem är fiskdelen av kosten viktigare eftersom de inte kan ersätta den med något annat. Och det i sin tur skulle kunna leda till att flera arter dör ut och då har vi fått en rubbning i näringskedjan? Det skulle isåfall påverka oss människor på ett bredare plan än om bara fiskar skulle försvinna. Balansen är nog ganska känslig. (Detta är nog ett extremt scenario men ändå värt att tänka på innan vi förkastar korallreven)
    • Emil Qvist
      Emil Qvist on 04 Feb 10
       
      Jag skulle vilja säga att vi människor skulle klara oss precis lika bra utan fisk. Visserligen så utgör fisken som kommer från de stora korallreven en stor del av det basintag av protein för människorna länderna i Asien som ligger vid haven (andra länder och världsdelar såklart också). Mat finns det gott om här på jorden till alla. Den är bara orättvist proportionellt utdelad över jordens alla länder. En människa som inte påfrestar sin kropp över normalt behöver varje dag behöver runt 0,7 - 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt (beroende storlek, ämnesomsättning, muskelmassa etc etc) per dag för att må bra i längden. Det skulle lika gärna kunna ersättas av svinbilligt och super simpelt proteinpulver för max ett par kronor per portion där en portion skulle kunna täcka upp behovet av protein för en hel dag. Om nu inte pulvret är så kul i längden (Förståeligt) Så får kineserna och andra stora länder utöka sina fält och börja odla stora mängder av soja bönor (soja protein) som kan täcka upp människornas behov. Och vill man ha kött får man äta från de boskap som finns eller importera från USA eller oss i västvärlden. Men det är inte gratis att påbörja ett sådant stort projekt med att förse en enorm mängd människor med ett alternativ till fisk. Vi här i västvärlden får hjälpa till att bidra med pengar för att hjälpa till med de nya proteinkällorna. Kina och dessa andra stora länder i Asien och mellanöstern skulle klara sig utan vårt ekonomiska stöd. Men vi kan alltid hjälpa till ytterligare så det kan bli ännu bättre. Detta kommer vi senare att få tillbaka i form av nyutvecklad billig framtida teknologi ex: Datorer, Motorfordon och andra saker som underlättar vardagslivet. I början kommer den nya källan av protein att vara dyr. Men ju mer den utvecklas och utvidgas desto billigare kommer det att bli. Efter ett par år så kommer industrierna att driva sig själva. Vi här i västvärlden
    • Emil Qvist
      Emil Qvist on 07 Feb 10
       
      Fortsättning eftersom mono Diigo tar bort och fixar som den sjläv vill: Vi här i västvärlden kommer också att kunna föda upp enormt stora kött boskaps där köttdjuren kan säljas till bra priser till ex Kina. Pengarna som vi i Västvärlden får in kommer att stärka våran ekonomi, Vi kan utveckla ländernas teknologiska uppbyggnad. Stärka EU, NATO etc etc. Pengar som ''blir över'' kan vi ge till röda korset, Rädda barnen, bröstcancer fonden etc etc, Vi kan också ge pengar till U-länderna i Afrika så att även dessa länder kan utveckla sig, Bygga mer skolor och utrota sjukdomar. Göra en bättre värld för alla =) Protein är överskattat men dock livsviktigt i längden. Finns dock massor av andra sätt att tillgodose människorna utan fisk med protein. Och i ett ''svällt'' perspektiv så är inte kött ett bra sätt att hålla sig mätt på. kolhydraterna mättar mycket bättre plus att kolhydrater är också ett mycket mer energifyllt näringsämne. (Sol + koldioxid + vatten = Fotosyntes -- > druvsocker -- > stärkelse (potatis) -- > cellulosa (trädfiber etc) Så min slutsatts är det att visserligen så mår inte människorna som lever av fisken bra till en början om den tar slut. Många dör förmodligen av svält. Men är man ute i god tid och förbereder sig med andra metoder så är detta inget problem. Man får odla mer ris och stärkelserika grödor helt enkelt nu hoppas jag att detta får vara kvar... :( :@
    • Alexandra Wirgart
      Alexandra Wirgart on 07 Feb 10
       
      Vi talar om att fisken skulle kunna bytas ut mot vegetabiliska alternativ. Men om man ser till västvärlden, skulle vi verkligen kunna göra det om vi var i samma situation? Vår syn på vegetarisk eller vegan mat är ofta ganska negativ, speciellt hos män eftersom kött på något vis tycks vara "manligt" att äta. Dock är kött inget som egentligen är nödvändigt för människan i dagsläget när man slutat växa. Emil skrev också att vi skulle kunna öka vår nötkreatur och sälja, men skulle det fungera? Nötkreaturen tar upp mycket plats vilket bidrar till att man i många fall hugger ner skog och i de tropiska miljöerna regnskog. Regnskog som vi egentligen behöver. Då ställs vi även inför frågan angående genmodifierade djur. Är det rätt eller fel? Är det ett alternativ? Korallreven har en stor betydelse, något vi inte kan bortse från. Men människan har en tendens att aldrig lyckas göra något i tid, något som beror av flera faktorer. Dessutom är det svårt att stoppa fiske eftersom så många är beroende av det för sin överlevnad och att enbart tillåta vissa länder (t.ex. fattiga länder där fisket är nödvändigt) medan förbjuda andra skulle inte fungera. Det skulle leda till konflikter. Det ultimata skulle vara om vi människor kunde finna en balans i vårt fiske och hur vi fiskar. Men det är svårt att ändra på människors levnadsvanor och kostvanor.
    • Tim Svanberg
      Tim Svanberg on 07 Feb 10
       
      Fascinerande! Diskussionen om detta ämne utvecklas just likt ifall samhällsvetare och professorer skulla redogöra för Berlinmurens fall. I vårt fall förs fokus bortom reven till fisken och med andra ord det som konkret har en påverkan på oss och våra medmänniskor. Hade temat varit Berlinmuren så misstänker jag att de vid snarast möjliga chans given börjat debattera Sovjetunionens fall samt dess följder o.s.v. Korallreven agerar i detta fall enbart grund och symbolik för vad som skulle kunna leda till problematik, inga argument jag dömer någon för att föra och detta eftersom att vår arts överlevnad är en sådan fråga vilken i regel behandlas med vikt. Ironiskt nog kan vi nu placera revens överlevnad i en teori, denna vilken kan vara Darwins om "det naturliga urvalet, ifall vi så önskar". Men dessförinnan behöver vi bygga en förståelse kring varför reven i dagsläget "dör". Populärt beskylls klimatförändringar för detta, förhöjda havsnivåer, ökade koldioxidhalter kring dessa av kalk bestående rev, likväl som höjda havstemperaturer och utöver detta kan alltid direkt påverkan tillräknas exempelvis då det vid fiske hypotetiskt sett är möjligt att vålla dem skada m.m. Är nu växthuseffekten vållad av människor, kan detta te sig som ett indirekt drag i självdestruktiv riktning och om inte kan alltid dessa förändringar vara en naturlig process vår planet genomgår (likt det förklarades har förmodligen liknande massutrotning tidigare skett). Men egentligen, i oavsett fall så sker detta som ett resultat av naturligt urval, då arten visar sig inte vara benägen att anpassa sig till den evigt föränderliga omgivningen. Att sedan människan vållar till dessa förändringar förtar inte faktumet att de "enbart" är förändringar av naturen vi talar om. Att en sådan är onaturlig(något man ofta kan höra i uttalande av miljökämpar) är ett intressant begrepp, i min mening låter det som om man i grunden missuppfa
    • caroline svensson
      caroline svensson on 08 Feb 10
       
      Jag reagerade speciellt på din text Emil. Ni har endast nämnt och diskuterat människans behov av fisk och proteiner. Men ni har missat djuren som till stor del lever på fisk? Ska vi ge dem konstgjorda pulver!? Precis som Adam nämnde ovan, jag tror på att balansen är ganska känslig. Om de djuren som äter fisken får mindre tillgångar till sin specifika föda, vad kommer då hända med dem? Hur kommer haven påverkas när dess invånare får färre tillgångar till föda? Och om reven försvinner, var ska då djuren som lever i dem ta vägen? De fiskar som bor och gömmer sig i reven kommer till att bli lättare byten och än mer hotade utav de större fiskarna etc. som behöver mat. Jag tror att en ond cirkel kan komma att starta om reven och balansen rubbas. Det som händer i havet kommer även att påverka oss på land, stora delar av våra länder lever på mycket fiske och om inte ens varelserna i haven blir mättade hur skall då vi på land kunna till godo göra befolkningens behov av fisket? Precis som Alexandra skrev, boskap kommer ta för mycket plats om vi skall ersätta fisken i alla länder. Även här finns det många miljö aspekter att tänka igenom. Hur kommer vårt klimat att reagera på fler boskaps djur som behöver mat? Tror inte att vår miljö klarar av allt för stora förändringar i ekosystemets balans, det mesta har ett syfte. Precis som reven har en betydelse för många varelser i haven, har fisken en betydelse för oss på land och flera andra arter i havet.
    • julia_larsdotter
      julia_larsdotter on 08 Feb 10
       
      När jag tänker på att korallreven skulle kunna försvinna blir jag ganska rädd. Har vi människor gått så långt att vi börjar att bryta ner vår omgivning? Om det marina ekosystemet skulle försvinna så skulle det precis som Adam och Caroline pratade om orsaka att hela jordens ekosystem skulle rubbas. Det känns som att det är nu som vi verkligen måste ta tag i problemet innan det blir allt för stora konsekvenser. Om vi säger att vi istället började att förlita oss på fler vegetabila grödor så skulle det innebära att mycket mer areal skulle behövas för att försörja hela världsbefolkningen. Då skulle vi säkert gå över till genmodifierade grödor. Vi skulle också behöva mer kött, vilket kanske skulle leda till genmodifierad boskap. Helt plötsligt har vi skapat helt nya och egna växter och djur och ställt hela ekosystemet i obalans. Vid den tiden har vi byggt upp en helt ny artificiell omgivning för att kunna fortsätta att leva med den levnadsstandarden som vi gör idag. Därför tror jag det är viktigt att rätta till skadorna innan det har gått för långt för att ångra.
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 08 Feb 10
       
      Slinker in med lite respons här: @Adam: Jo precis, och det nämnde jag också i min text. Poängen var att även om korallreven för ut (vilket i så fall självklart skulle vara en stor tragedi för biologisk mångfald) så skulle vi människor överleva. Att definera exakt VILKEN påverkan detta då skulle ha är dock till snäppet på omöjligt, då det finns så många variabler att man skulle kunna bygga ett lagom stort höghus med det. Det man kan säkra är att det förmodligen inte kommer bli till det bättre, förutom för några stycken som fått allvarliga rivsår av korallrev kanske, vad vet jag? @Emil: Jo, det du säger är ju korrekt. Om vi människor skulle omarrangera all vår proteinproduktion från kött till bönor skulle det, (till motsats från vad Julia säger, jag vet inte vad du får dina källor ifrån?) krävas betydligt mindre areal och energi till att utveckla samma mängd protein. Kossor tar massa energi när de betar och skuttar omkring, men väldigt lite av detta blir färdigt protein. Men så är det ju tyvärr det fungerar i vår moderna och kapitalistiska värld. (Nej, efter gapminder.org tänker jag inte nämna "västvärlden" ;> ) Vi strukturerar inte efter vad som är mest effektivt eller miljövänligt, utan helt enkelt vad som är mest lönsamt. Och enligt marknaden finns det uppenbarligen en hel del människor som tycker om kött. Det är liksom så världen (förutom Nordkorea, höhö) fungerar. @Alexandra: Feministpropaganda, really now? ;) Sedan känns det väldigt vagt, du nämner att korallreven har en stor betydelse, hur menar du då? @ Tim Intressanta punkter, roligt att du använder berlinmuren som metafor, också. Det är väl ett betygskriterie, det där med att sätta in modeller och sådant? ;) Men din text väcker och frågan om mänskligheten har rätt att agera Gud på det sättet som det gör idag? Evolutionen har alltid i urminnes tider sorterat ut det svaga mot det starka. Är man väldigt cynisk
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 08 Feb 10
       
      Suck, Diigo tog utan förvarning bort allt intressant jag skrev efter "Är man väldigt cynisk". Jag får fortsättta från minne, dock: …är man väldigt cynisk kan man se människan som endast en till naturkatastrof. Naturen klarade dinosaurernas utrotning, istider, torka, istider, och klimatförändringar tiotals gånger värre än dagens klimathot, vad är så annorlunda med mänskligheten? Den starka överlever, den starka anpassar sig, så har det ju alltid varit enligt evolutionens hårda lära. Klarar man inte de hårda förutsättningarna så dör man, och får lämna plats åt de bättre lämpade. Är det inte samma sak här? Vi snackar om att "bevara naturen", men evolutionen är ju en otroligt stor del av våran natur. Uppenbarligen är inte det lika viktig att bevara evolutionen som att agera barnvakt åt varje litet djur som finns här på jorden. Nu låter det som om jag är en radikal antimiljö-propagerare, och det är lite min poäng också. Jag överdriver för att verkligen driva fram min poäng, för jag tycker detta är en onekligen intressant fråga. Är det rätt för människan att leka barnvakt åt alla djurarter på jorden? Arter har alltid dött ut i alla århundraden, varför ska vi människan komma in och agera emot det nu? Miljöpolitikens ideologi är väl att mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt. Smaka på det lite… "mänskligheten ska påverka naturen så lite som möjligt". Som om människan och naturen skulle vara två helt olika saker. Storstäder, som man ser som en motsats till "natur", är väl också en del av naturen? Det är ju hem vi har byggt, även om det är väldigt stora sådana. Är inte myrstackar, fågelbon eller bikupor del av naturen också?
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 09 Feb 10
       
      Får se om man vågar att ge sig in i den här debatten, den har helt klart artat sig. Kommer bli svårt att komma med något nytt nu när så mycket kloka saker ( ;D ) har sagts. Men om vi ska ta det kort och koncist, utan att försöka upprepa saker som sagts, även om det är väldigt lockande, då mycket av det som skrivits är saker jag tänkt under läsandets gång. Mycket trevligt för ens ego att bli bekräftat gång efter gång i en löpande diskussion. I alla fall, jag kan endast hålla med till 100% med Adam, även om jag också håller med Alexandra angående platsen det tar. Vi kan troligtvis utrota hela släktet fisk, för att få kortsiktiga vinningar, (vilket det är vi gör, vi prioriterar oss före framtiden) och vi kan troligtvis överleva det hela också. Men det skulle hämma människans utveckling. Det skulle vara mycket mindre krävande både ekonomiskt och ur en energiaspekt att förhindra utrotningen av dom stackars fiskarna från första början. Eftersom vi rubbar ekosystemet, så kommer de flesta djuren (inklusive oss) påverkas i stor grad. Frågan är huruvida dom kan anpassa sig, eller dör ut? (Här kommer vi lite in på mutationer, och chansen för att en art har utvecklat gener för att överleva utan fisk) Jag tror att vi klarar oss, men vi måste som sagt få proteinet från någon annan stans. Vad gör man då, när problemet med yta är så pass stort? Vi måste börja utnyttja haven. Alexandra säger att vi inte kommer ha plats för alla åkrar eller kreatur vi måste sköta om för att mätta vårat proteinbehov, eftersom våra kära fiskar inte tar plats. Men det gör dom, i vattnet. Det är dags att börja tänka i dom banorna, att bygga över vatten, odla över haven. Det kommer troligtvis vara en räddning om vi, trots alla kampanjer, inte lyckas motarbeta växthuseffektens effekter. (höhö) Sist men inte minst, ett tappert försök att få in ett betygskriterie: Det är lite som fläkten jag nyss lyckades ha sönder.
    • albin_garpetun
      albin_garpetun on 09 Feb 10
       
      fortsättning, den tog bort min fina text :( : Jag var förstås tvungen att stoppa in pennan i bladen för att tillfälligt tillfredställa mig på ett underhållande plan. Det gav en härlig känsla när den stackars fläkten klämtade i förgäves, men då händer det. Fläkten går sönder. Mitt behov av tillfälligt nöje slutade i att jag nu antingen måste försöka laga fläkten (ahjo, lycka till) eller köpa en ny. Hade jag istället försökt arbeta runt problemet, hitta en annan källa till underhållning, så hade kanske fisken överlevt. (?!)
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 09 Feb 10
       
      Fin liknelse där, inte alls rejält forcerad, inte alls.
    • Emil Qvist
      Emil Qvist on 10 Feb 10
       
      Jahapp.. Alexandra: Människan behöver protein hela livet ut och inte bara innan man är färdigvuxen. Utan protein bryter kroppen ner framförallt muskler och bindväv i första hand för att förse livsviktiga organ med protein. Proteiner är byggstenarna i alla de viktiga enzymer i kroppen som DNA kodar för. Ett av de mest viktiga proteinen ''Hemoglobin'' som finns i de röda blodkropparna och binder syre som i sin tur transporteras ut i i kroppen till alla celler. Jag tror inte jag hade klarar mig utan syre men det är bara en teori hehe =) Sen är det inget manligt med kött. Men det är till 97.453% godare än grönsaker. Döm inte människor för deras smaksinne. Och i vegetarisk mat så är det tillsatt protein. Antingen konstgjort eller som ex: bönor/groddar annars hade vegetarianer dött ut fort. Människors kroppar behöver alla.... 52? näringsämnen för att överleva. inte ens hälften kommer ifrån grönsaker. Även om man hade ätit alla grönsaker i hela världens så hade det inte fungerat ändå. Människan är ett rovdjur som är gjort för att äta kött. PS! Jag vill inte verka spydig eller så =) Men du började ;) Caroline: Nej jag vet att inte djur kan leva på pulver det säger ju säg själv. Men om alla lägger märke till att jag tog det i ett mänskligt perspektiv och inte djuriskt så hade du inte anklagat mig för det....... Man får komma på något superduper pellets som är lätt att odla till djuren om inte gräs räcker till. Dock så har jag aldrig sett en åker som är uppäten på gräs, och de flesta åkrar är det inte ens djur som betar på.Gräs växer ju sjudundrandes fort också! =) Hannes: Källorna är min allmänbildning och intresse framför allt. Jag tränar i regel varje dag runt 1-2 timmar, då har man koll på sånt om man är någorlunda seriös, tro mig. =D. Sen är min syn på det hela att det finns...... många miljoner kvadratkilometer o använd jord där man mycket väl kunde odla på. Annars f
    • Alexandra Wirgart
      Alexandra Wirgart on 11 Feb 10
       
      Hannes: Syftade på att i korallreven myllrar det av liv och på så sätt har de relativt stor betydelse för växter och djur på olika sätt. "Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven." (citerat från wikipedia) Emil: Observera dock att kött innehåller mindre energi och mer miljögifter. Finner det också rätt intressant att rött kött även tycks öka även risken för cancer (källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tarmcancer-1.536990). Jag dömer inte människor för sitt smaksinne, absolut inte! Vill någon äta kött är detta helt upp till denna person, men vad jag däremot vill förespråka är en allsidig kost. Och världens matresurser skulle räcka till fler människor om varje person inte åt kött varje dag eftersom man föder fler människor genom vegetarisk kost på samma areal som en köttätande person. Och det här med att kött skulle vara manligt, det är inget jag vill påstå berör alla. Ska inte gå in på ämnet eftersom det definitivt inte har med biologi att göra. I övrigt är det inte riktigt rätt att säga att människan är ett rovdjur, hon är en allätare. Dock placeras många allätare under begreppet "rovdjur" som jag uppfattar som ett rätt brett begrepp när jag läser om det. Men jag skulle hellre vilja påstå att människan är en allätare om man ser till t.ex. tallriksmodellen. I övrigt vill jag även påpeka att människan inte behöver äta kött, hon klarar sig fint ändå. Jag tänker inte lägga någon mer vikt på att skriva om det här eftersom det inte hör till ämnet. :) Kände mig manad att svara Emil, hehe.
    • hannes_lagerroth
      hannes_lagerroth on 13 Feb 10
       
      Emil: Det går mycket väl att överleva på vegetarisk kost, även om hur våra tänder ser ut visar att vi är karnivorer. Åt nyss en tallrik vegetarisk kost, förbaskat gott, och den innehöll protein och allt annat som kött har det med. Även om du självklart får trycka i dig en hel del mer bönor än kött för att få samma mängd protein. Alexandra: Pffft, kött är ju bland det manligaste som finns. Hur manligt är det inte att äta ett djur som man har dödat? Nästan lika manligt som att dricka whiskey eller röka cigarr, nästan.
    • Niklas Karlsson
      Niklas Karlsson on 16 Mar 10
       
      Det finns många intressanta uppslag i denna dialog, men flera av inläggen är inte relevanta i diskussioner om evolution. Det är en stor konst att skriva kortfattat och koncist, men ändå få med allt vesäntligt. Öva på det, ta bara med det som är relevant. Jag tycker att ni alla genast bör ta bort allt i era diskussioner som inte är relvanta.
  • Men korallreven har faktiskt dött ut minst en gång tidigare under evolutionen, för ungefär 250 miljoner år sen, berättar Mats Grahn. Och livet på jorden klarade sig bevisligen den gången – så frågan är varför de behöver finnas kvar nu?
  • – Jorden skulle säkert klara sig utan korallreven, och stora delar av jordens ekosystem skulle klara sig. Men det är inte säkert att vi människor skulle klara oss utan korallreven
    • Karolina Jergling
      Karolina Jergling on 09 Feb 10
       
      Jag skulle också vilja diskutera deras slutsats om platser med högt biologiskt mångfald. De säger genom undersökningar att många släkten uppstår från korallreven och att korallreven därmed har fungerat/fungerar som en "generator av biologisk mångfald".Härmed tycker jag ändå att de överdriver lite och "ser vad de vill se" jag tänker att havet är en så oerhört stor plats på jorden full av olika arter m.m. och för att korallreven försvinner kommer inte hela övriga havet skapa någon sorts dödlig och obebolig miljö. Utan det biologiska urvalet kommer att fortsätta verka, de som överlever, överlever och förökar sig och nya arter uppstår o.s.v. Däremot är det ju självklart att även jag inte tycker det är etiskt rätt att förstöra korallreven, då ekosystem som sagt är väldigt känsliga och man inte vet vad som händer ifall näringskedjan rubbas. Om de i programmet har rätt, att platser med så högt biologiskt mångfald som i korallreven är så viktigt och verkligen fungerar som en generator (som jag fattar det en motor för skapande av arter), skulle då, om vi förstörde dessa platser (regnskogen är ju ett annat exempel) livet på jorden helt dö ut?
  • Niklas Karlsson on 18 Jan 10
     
    Radioprogram värt att lyssna på.
  • ...1 more comment...
  • jasmine_b on 11 Feb 10
     
    Vilka bra och intressanta aspekter alla har kommit med, känns dock lite svårt att tillägga något nu när alla tagit upp så mycket redan. Men jag hittade efter en liten stunds sökande ett intressant radioprogram om vindkraftsparken vid Lillgrund, Sverige. http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4285 Bara namnet på programmet jag hittade säger en hel del, Mer fisk när vindkraftsparken byggdes. I programmet nämner de att både arter och individer har ökat i området vid vindkraftsparken och att även torskindivider har ökat, om ej drastiskt så ser de att torskarna ej har minskat i antal åtminstone. Skulle fortsatt forskning i området kring Lillgrund visa på positiva svar skulle detta kunna vara ett väldigt smart sätt för oss att klara oss vidare utan korallreven i haven. Parkerna skulle bli de nya korallrev där fiskarna lättare får tag på skydd och mat. Området vid Lillgrund har enligt Lena Bergström i hög grad varit påverkats av människan och då känns det positivt ifall man har börjat med något som gynnar artutvecklingen samtidigt som man producerar 0,33 TWh el/år, hushållsel till ca 60 000 hem. Får vi mer vindkraftverk så slipper vi använda oss av kolkraftverk och kärnkraftverk som ger dåliga biprodukter efter avslutad process. Då kan man säga att vindkraftparkerna är en bra motverkan mot växthuseffekten, vi släpper ut mindre CO2 och att fiskebestånden ökar samtidigt. Artutveckling skulle ske vid dessa vindkraftsparker och samtidigt ge energi till bostäder, företag och fabriker. Dock kan jag ju se problemet att det kan komma att bli kostsamt och att det inte går att bygga vindkraftverk över så stora områden som korallreven breder ut sig. Sedan spelar det nog en stor roll vart man placerar dessa parkerna också. Men det skulle ändå vara ett steg för att slippa bieffekterna av korallrevens nedbrytning åt människosläktets vägnar. Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis
  • jasmine_b on 11 Feb 10
     
    Diigo tog bort lite av min med :O Här kommer fortsättningen: Med detta alternativet skulle människor fortsättningsvis kunna försörja sig på fisk och slippa proteinpulver, lägga pengarna på mer miljövänlig energi och i och med det hjälpa till att trappa ner växthuseffekten. Känns som en ganska smart idé :)
  • julia_larsdotter on 14 Feb 10
     
    Lyssnade på radioprogrammet om att vindkraftparken hade en positiv effekt på djurlivet. Jag håller med om att detta skulle vara en bra lösning för både minskningen av utsläpp av växthusgaser och för att öka mängden fisk. Detta är den lösning som jag ser som mest hållbar i längden om korallreven tyvärr skulle försvinna. Jag anser ändå fortfarande att vi ska fortsätta att jobba med grundproblemet som faktiskt är att vårt moderna levnadssätt bryter ner viktiga grundpelare i ekosystemet. Här borde flest satsningar på forskning göras. Att skjuta på problemet genom att hitta snabba, enklare lösningar ger oss bara ytterligare fler problem. Rädda korallreven! :D
Adam Lakris

Evolution - grundligt, på engelska - 1 views

en.wikipedia.org/Evolution

Evolution utveckling mutation Charles Darwin arv DNA naturligt urval slumpmässigt variation locus allel miljö egenskaper om arternas uppkomst biologi gy biologi 09_10

shared by Adam Lakris on 18 Jan 10 - Cached
  • Adam Lakris on 18 Jan 10
     
    Det mesta om evolution total över 19 000 ord.
1 - 12 of 12
Showing 20▼ items per page