Skip to main content

Diigo Home
Home/ Groups/ Naturkunskap B
Rss Feed
Sort By: Most Recent | Popular Filter: All | Bookmarks | Topics Simple Middle
Johanna Johansson

Kroppen- fakta om skelettet och dess leder - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

Skelett leder rörelser stomme benvävnad tillväxtzoner rörben

shared by Johanna Johansson on 22 Oct 09 - Snapshot
  • kelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest. Det är också en viktig del i vår så kallade rörelseapparat genom att skelettdelarna fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. När musklerna drar ihop sig och spänns uppkommer rörelser.
  • kelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest. Det är också en viktig del i vår så kallade rörelseapparat genom att skelettdelarna fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. När musklerna drar ihop sig och spänns uppkommer rörelser.
  • Fogar kallas förbindelser mellan ben där det inte sker några, eller endast obetydliga, rörelser. Skallens ben är till exempel förenade med hjälp av fogar.
  • ...8 more annotations...

  • Flera hundra ben

    Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet.

  • Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tiden ett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tack vare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn, även om vi får i oss mindre mängd mineraler med födan.

  • Skelettet liknar armerad betong

    Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som är en typ av stödjevävnad. Benvävnaden innehåller mycket kollagenfibrer av protein som ger böj- och draghållfasthet, och kalciumkristaller som gör benet hårt. Uppbyggnaden liknar armerad betong.

  • Benvävnaden kan antingen vara kompakt, eller uppbyggd av tunna benbjälkar med benmärg emellan.
  • Varje ben innehåller både kompakt och svampaktig benvävnad för att skelettet ska vara starkt, men ändå inte för tungt. Trots det utgör skelettet ungefär 20 procent av kroppsvikten.
  • Varje ben omges av en tunn bindvävshinna som kallas benhinna. Den innehåller blodkärl och nerver. Kärlen når även in i själva benvävnaden. Från blodkärlen får benvävnaden syre och näring. På grund av nerverna är benhinnan mycket känslig för smärta.
  • Hos fostret bildas skelettet av bindväv eller broskvävnad, som senare ersätts av benvävnad. De små ben som på så sätt bildas växer både på längden och på bredden. När benen växer på längden sker det i speciella tillväxtzoner av brosk. I puberteten har man växt färdigt och då förbenas även tillväxtzonerna.

  • Tre olika typer av ben

    Skelettets ben kan vara av olika typer:

    • Rörben kallas de långa och smala skelettdelar som finns i armar och ben. Stora rörben är delvis ihåliga inuti. Ändarna är täckta av broskvävnad så att benen lätt kan röra sig mot varandra i lederna. Tvärstrimmig skelettmuskulatur fäster vid rörbenen. När musklerna spänns uppstår rörelser i leden. Den kraft som utvecklas förstärks tack vare hävstångseffekten.



    • Korta och oregelbundna ben finns bland annat i våra hand- och fotleder. Även ryggkotorna räknas till denna grupp.



    • Platta ben bygger upp skallen. Även bröstbenet, revbenen, skulderbladen och höftbenen räknas till platta ben.
Johanna Johansson

Kroppens alla sinnen - 1 views

www.1177.se/artikel.asp

Sinnen signaler sinnesceller sinnesorgan nervcelller information receptorer näthinna

shared by Johanna Johansson on 11 Nov 09 - Snapshot

  • Sinnena ger en uppfattning av omvärlden

    Intryck från omvärlden registreras med hjälp av de olika sinnena

    • syn
    • hörsel och balans
    • smak
    • lukt
    • känsel.

    Speciella celler som kallas sinnesceller eller receptorer påverkas av information från ljus, ljud, läge, rörelse, smak, lukt och känsel.

  • Sinnescellerna omvandlar informationen till elektriska signaler. Signalerna förs sedan vidare som nervimpulser i de nervtrådar som har kontakt med sinnescellerna. De olika sinnescellerna tar alltså bara emot informationen, medan det är nervsystemet som för den vidare till hjärnan. Först när informationen når hjärnan blir man medveten om den, exempelvis ljud, smak eller smärta.
  • Ögat och örat är exempel på sinnesorgan.
  • ...9 more annotations...
  • Nästan tre fjärdedelar, eller 130 miljoner, av kroppens sinnesceller finns i ögonen.
  • Ljuset som träffar näthinnan omvandlas till nervimpulser, som når hjärnans syncentrum genom de båda synnerverna, den andra hjärnnerven. Hjärnan tolkar informationen som tredimensionella bilder.

  • Hornhinnan och pupillen gör att ljuset kommer in i ögat

    På ögats framsida övergår senhinnan i hornhinnan, och den är helt genomskinlig. Det är nödvändigt för att ljuset ska kunna komma in i ögat. Här finns inte heller några blodkärl som skymmer. Hornhinnan får istället näring från kammarvattnet, som finns i ögonkammaren bakom hornhinnan.

  • I regnbågshinnan finns en rund öppning som kallas pupillen. Muskler i regnbågshinnan ändrar pupillens storlek, och styr hur mycket ljus som släpps in i ögat. Om det är kraftigt ljus drar pupillen reflexmässigt ihop sig. När man ser i mörker vidgas pupillen för att så mycket ljus som möjligt ska komma in i ögat.

  • Förenklat kan man säga att ögat är uppbyggt ungefär som en kamera med uppgift att skapa skarpa bilder. Följande jämförelser kan göras:

    • Kamera = Ögat
    • Bländaren = Pupillen
    • Linserna = Hornhinnan, linsen, glaskroppen
    • Filmen = Näthinnan
  • Ljusstrålarna kommer in i ögat genom pupillen. De bryts av hornhinnan, linsen och glaskroppen och skapar en upp-och-nedvänd bild på näthinnan. Hjärnan vänder sedan på bilden. Om ljuset inte bryts på rätt sätt i ögat ser man oskarpt, och då kan man behöva glasögon.
  • Ögonlocket hindrar ögat att torka ut

    Ögat ligger väl skyddat i ögonhålan, men det skyddas dessutom av ögonlocket. Ögonlocket består av en bindvävsplatta som är täckt av hud på utsidan, och av en slemhinna på insidan. Slemhinnan kallas bindehinnan och övergår direkt i ögats senhinna. Den täcker den del av senhinnan som man kan se om man lyfter på ögonlocket.


  • På ögonlockets kant sitter en rad hårstrån, ögonfransarna. Hårstråna förhindrar främmande partiklar från att komma in i ögat

  • Tårkörteln håller ögat rent

    Tårvätska bildas av tårkörteln som ligger i ögonhålans övre, yttre del. Tårvätskan sköljer över ögat när man blinkar, och håller hornhinnan fri från damm och andra partiklar som finns i luften. Tårvätskan skyddar också hornhinnan från uttorkning. Den är även bakteriedödande, vilket skyddar ögat mot infektioner.

Johanna Johansson

Kroppens njurar och urinvägar - 1 views

www.1177.se/artikel.asp

Njurar urinvägar restprodukter nefron primärurin

shared by Johanna Johansson on 11 Nov 09 - Snapshot

  • Renar blodet

    Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter

  • Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Den bildas i njurarna, transporteras genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter ut genom urinröret.
  • Njurarna

    Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. De nedersta revbenen skyddar njurarnas övre delar. Njurarna ligger alldeles bakom tjocktarmen.
  • ...7 more annotations...
  • Många olika uppgifter

    Njurarnas viktigaste uppgift är att bilda urin och därmed göra sig av med restprodukter som kroppen inte behöver, exempelvis urinämne och gallfärgämnen. Även främmande ämnen som tillförts kroppen utsöndras med urinen, till exempel läkemedel. Njurarna reglerar också urinens volym, salthalt och surhetsgrad.

  • Dessutom deltar njurarna i flera andra viktiga funktioner, däribland att

    • bilda hormoner
    • vara med och reglera blodtrycket
    • stimulera röda blodkroppar att bildas
    • tillverka glukos
    • aktivera vitamin D
  • Eftersom njurarna arbetar hela tiden behöver de ständigt syre och näringsämnen. Så mycket som en fjärdedel av den blodvolym som hjärtat pumpar ut varje minut går till njurarna. Det innebär att cirka
    1 500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

  • Nefronet renar blodet

    Den lilla del i njuren som renar blodet och bildar urin kallas nefron. Nefronet består av

    • en njurkropp, som är ett litet kärlnystan inneslutet i en dubbelväggig säck



    • en njurkanal som är ett rörsystem omgivet av små blodkärl, så kallade kapillärer. Rörsystemet töms så småningom i njurbäckenet

  • Urinen bildas i flera steg

    Urin består till största delen av vatten med upplösta salter och restprodukter från ämnesomsättningen. Även främmande ämnen som filtrerats bort för att inte skada kroppen finns i urinen. Ämnen som egentligen inte är vattenlösliga kan göras om i levern så att de blir vattenlösliga.



    Produktionen av urin sker i flera steg. När blodet passerar genom kärlnystanet i nefronet filtreras det. Vätskan som då avskiljs från blodet samlas i den omgivande säcken. Säcken har direkt kontakt med rörsystemet, och vätskan fortsätter därför genom de slingrande gångarna.

  • På vägen genom rörsystemet förändras primärurinens sammansättning. Vatten och en del ämnen som kroppen behöver, däribland näringsämnen, sugs tillbaka till kapillärerna som omger rörsystemet. Vissa andra ämnen som kroppen vill bli av med tillförs från kapillärerna. Tack vare detta regleras både kroppens vätske- och saltbalans och surhetsgrad. Hormoner från binjurebarken och hormon från hypofysen påverkar den slutliga urinens sammansättning.
  • Blodtrycket måste vara tillräckligt högt för att produktionen av urin ska fungera bra. Njurarna kan själva påverka blodtrycket genom att utsöndra hormoner om blodtrycket är för lågt.
Johanna Johansson

Kroppens hormonsystem - 1 views

www.1177.se/artikel.asp

Hormonsystem nervsystem celler körtlar hypofys sköldkörtel

shared by Johanna Johansson on 22 Oct 09 - Snapshot
  • Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De

  • Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

    • ämnesomsättningen
    • tillväxten
    • salt- och vattenbalansen
    • könsmognaden och sexualdriften
    • fortplantningen.

  • Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

    • ämnesomsättningen
    • tillväxten
    • salt- och vattenbalansen
    • könsmognaden och sexualdriften
    • fortplantningen.
  • ...3 more annotations...

  • Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ.



    Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är

    • hypofysen
    • sköldkörteln
    • bisköldkörtlarna
    • binjurarna
    • Langerhans öar i bukspottkörteln
    • äggstockar och testiklar
    • celler i mag-tarmkanalen
    • celler i njurarna.
  • I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen.
  • Äggstockarna och testiklarna är viktiga för fortplantningen eftersom de bildar ägg respektive spermier, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner.

    Kvinnliga respektive manliga könshormoner stimulerar bland annat utvecklingen av könsorganen och påverkar sexualiteten.
  • Johanna Johansson
    Johanna Johansson on 11 Nov 09
     
    Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, sk hormoner. Hormoner transporteras med hjälp av blodet och når på så vis hela kroppen.

    Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet viktiga uppgifter i kroppen. B la så styr hormonerna ämnesomsättningen och salt- och vattenbalansen.

    Hormonerna blir bildade av enstaka celler, eller celler som samlats till körtlar. 3 av kroppens viktigaste hormonbildade körtlar och celler är: Hypofysen, binjurarna och celler i njurarna. Dess körtlar utsöndrar hormonerna direkt till blodet.

    Binjurarna är små körtlar som ligger på vardera njurens övre spets. Dessa är inbäddade i en fettkapsel, som omger njurarna. Varje binjure består av en slags yttre bark, och en inre märg, men de arbetar helt åtskilda från varandra. I barken bildas det många hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen. Ett av dessa hormoner heter aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. det bildas även kortison i binjurebarken, som b la reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisonen hämmar även inflammationer.
Johanna Johansson

Kroppens matsmältningsorgan - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

körtlar matsmältning saliv enzymer smaksinnen

shared by Johanna Johansson on 10 Nov 09 - Snapshot
  • Matsmältningsorganen / Munnen

  • Mag-tarmkanalen är sju meter lång

    Matsmältningsorganens viktigaste uppgift är att bryta ner maten

  • Med matsmältningsorganen menas dels den sammanhängande kanal från munhålan till ändtarmsöppningen som brukar kallas mag-tarmkanalen.
  • ...16 more annotations...

  • Till mag-tarmkanalen hör

    • munnen
    • svalget
    • matstrupen
    • magsäcken
    • tunntarmen
    • tjocktarmen
    • ändtarmen och analkanalen.

  • De körtlar som hjälper till med matsmältningen är

    • spottkörtlarna
    • levern
    • gallblåsan med gallgångarna
    • bukspottkörteln.
  • Maten bryts ner i mag-tarmkanalen

    Mag-tarmkanalens viktigaste uppgift är att sköta matsmältningen. Det innebär att:
  • Födan sönderdelas när den tuggas och knådas i mag-tarmkanalen. Maten bryts också ner med hjälp av olika kemiska ämnen, exempelvis enzymer.
  • Vatten, näringsämnen och salter tas upp från födan.

  • Tänderna sönderdelar födan

    Tändernas viktigaste uppgift är att bearbeta och sönderdela födan. Barn har 20 mjölktänder och en vuxen person har 32 tänder. I varje käke finns

    • fyra framtänder
    • två hörntänder
    • åtta kindtänder
    • två visdomständer.
  • Framtänderna har vassa kanter och är formade så att man kan bita av maten. Kindtänderna har stora tuggytor och lämpar sig för att krossa och mala sönder maten
  • Tänderna sitter fast i håligheter i över- och underkäken. Runt tandhalsen finns tandköttet som är en slemhinna.
  • Huvuddelen av
  • tänderna består av ämnet dentin, som liknar vanlig benvävnad.
  • Saliv innehåller till största delen vatten. I vätskan finns upplösta salter och särskilda ämnen som har till uppgift att fortsätta sönderdela maten.
  • Dessa ämnen kallas enzymer. Saliven förhindrar också att slemhinnan i munnen torkar ut samt skyddar munhålan och tänderna mot bakterieangrepp.
  • Tungan består av flera tvärstrimmiga muskler som tillsammans gör tungan mycket rörlig.
  • Ytan är täckt med en tjock slemhinna
  • Smakinformationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av två hjärnnerver, ansiktets rörelsenerv och tung-svalgnerven.
  • En annan hjärnnerv, tungans rörelsenerv, styr tungans rörelser.
  • Johanna Johansson
    Johanna Johansson on 10 Nov 09
     
    Mer om vår kropps matsmältning
Johanna Johansson

Kroppens lymfsystem - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

Lynfsystem vätska kapillärer lymfa lymfkörtlar vener

shared by Johanna Johansson on 10 Nov 09 - Snapshot

  • Skyddar mot infektioner

    Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna kunna försvara sig mot infektioner av olika slag.

  • Systemet består dels av så kallade lymfatiska
  • organ vilka bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.
  • ...26 more annotations...
  • Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan.
  • Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan
  • Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
    • bekämpa infektioner



    • avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller



    • transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet



    • transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen.
  • de lymfatiska organen
    • lymfkörtlar, som också kallas lymfknutor



    • mjälten



    • brässen eller thymus



    • övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar eller tonsiller som de också kallas.

  • Lymfkörtlar

    Lymfkörtlar eller lymfknutor, som de mer riktigt kallas, är små bönformade knölar.

  • De ligger ofta samlade i grupper till exempel i armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan
  • De omges av en bindvävskapsel.
  • I lymfkörtlarna mognar vita blodkroppar

    I den lymfatiska vävnaden mognar lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. De är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer.
  • Lymfocyterna från benmärgen förs med blodet till de olika lymfatiska organen där de
  • fortsätter att dela sig.
  • I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar som också deltar i immunförsvaret. I lymfatisk vävnad finns även celler som kan ”äta upp” invaderande celler.

  • Mjälten

    Mjälten är kroppens största lymfatiska organ och ligger högt upp i bukhålan på vänster sida alldeles under mellangärdet.

  • Mjälten har som uppgift att

    • delta i kroppens försvar mot infektioner



    • bryta ned gamla eller skadade röda blodkroppar



    • fungera som ett blodlager



    • bilda blodkroppar under fosterstadiet.
  • Infektionsförsvaret i mjälten går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna. Bakterier och andra främmande partiklar förstörs av den lymfatiska vävnaden.
  • Brässen
  • I brässen mognar lymfocyter som kallas T-lymfocyter. När de så småningom når blodet deltar de i immunförsvaret.
  • När T-lymfocyter
  • kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan förgöra inkräktarna.

  • Lymfkärl

    De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer.

  • De små
  • lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl.
  • större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs.
  • Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning.
  • Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet.
  • Johanna Johansson
    Johanna Johansson on 10 Nov 09
     
    Mer beskrivning av lymfsystemet
Johanna Johansson

Kroppen- Luftvägar och lungor - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

Lungor syre koldioxid filtrera inandning

shared by Johanna Johansson on 10 Nov 09 - Snapshot

  • Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

    • ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler
    • avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.
  • Syre är nödvändigt för att cellerna ska kunna fungera normalt. Det behövs bland annat för ämnesomsättningen och energiproduktionen i kroppen.

  • Luftvägarna transporterar luft till lungorna

    Luftvägarna transporterar gaser till och från lungorna. Dessutom värmer luftvägarna upp inandningsluften och gör den fuktig för att de känsliga lungorna inte ska skadas.



    Till luftvägarna räknas

    • näsan
    • bihålorna
    • svalget
    • struphuvudet
    • luftstrupen
    • luftrören.
  • ...16 more annotations...
  • Näsans insida täcks av en slemhinna med flimmerhår. Små partiklar som ändå kommer in i näsan fastnar i slemmet och förs ner till svalget med hjälp av flimmerhåren. Slemhinnan är dessutom viktig för att göra inandningsluften fuktig.
  • Luften värms också upp i näsan. Det sker tack vare ett nätverk av små blodkärl som ligger under slemhinnan. Kärlen finns framför allt runt näsmusslorna.

  • Luktsinnet sitter i näsan

    Luktceller ligger inbäddade i slemhinnan i näshålans tak, på näsans mellanvägg och på de översta näsmusslorna. Luktcellerna är omgivna av slem som bildas av körtlar.

  • De gasformiga luktämnena som kommer in i näsan med inandningsluften måste först lösas i slemmet innan de kan påverka luktcellerna. Cellerna kan registrera tusentals olika lukter.
  • Informationen skickas vidare till
  • hjärnan med hjälp av luktnerven,

  • Bihålorna sitter parvis i

    • käkhålan i överkäksbenet
    • pannhålan i pannbenet
    • silbenshålorna i silbenet
    • kilbenshålan i kilbenet.

    Bihålorna gör att skallen blir lättare och de påverkar också röstens klang

  • Svalget

    Det hålrum som finns bakom munhålan och näshålan och som fortsätter ner till matstrupen och struphuvudet kallas svalget. Här korsas vägarna för luft och föda.

  • I svalget finns några större anhopningar av lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och mag-tarmkanalen mot infektioner.

  • Luftstrupen

    Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom bröstkorgen alldeles framför matstrupen. Luftstrupen är drygt tio centimeter lång. Den delar sedan upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga.

  • Luftstrupens vägg är uppbyggd av hästskoformade broskringar som är staplade ovanpå varandra
  • Invändigt är luftstrupen klädd med samma typ av slemhinna som finns i resten av andningsvägarna
  • Eftersom slemhinnan har små flimmerhår på sin yta kan skräp som kommer ner i luftstrupen eller luftrören transporteras bort av flimmerhåren.
  • Luftrören

    Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre förgreningar.
  • De större förgreningarna innehåller brosk för att hålla rören utspända
  • Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrörsförgreningarna i lungblåsor.
  • Johanna Johansson
    Johanna Johansson on 10 Nov 09
     
    Mer information om kroppens lungor och luftvägar
Johanna Johansson

Kroppen - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

Människokroppen celler organ organism cellmembran vävnad egenskaper

shared by Johanna Johansson on 10 Nov 09 - Snapshot
  • Människokroppen
  • består av ungefär 100
  • biljoner celler som var och en är en liten levande enhet.
  • ...18 more annotations...
  • Alla dessa celler
  • har bildats genom att den befruktade äggcellen delats gång på gång.

  • Cellen är grunden till allt liv

    De enklaste formerna av liv består av en enda cell. Amöban är ett exempel på en organism där den enda cellen ensam sköter alla funktioner. Hos flercelliga organismer, som människan, kan cellerna se ganska olika ut och ha olika uppgifter, men de har ändå en gemensam uppbyggnad.

  • Cellens inre kallas cytoplasma eller cellsaft.
  • Cytoplasman omges av en tunn hinna som kallas cellmembran.
  • cytoplasman finns cellens kärna som innehåller arvsmassan.
  • I cytoplasman finns även små delar som kallas organeller. Organellerna kan liknas vid kroppens organ i mindre format. De sköter till exempel cellens andning och ämnesomsättning.
  • Alla celler har en begränsad livslängd. När de dör ersätts de av nya celler som bildats genom delning.
  • ll till vävnad

  • Celler som specialiserats och fått olika uppgifter bildar tillsammans med andra likadana celler en vävnad. Människokroppen innehåller totalt ungefär 200 olika sorters celler som bygger upp de fyra vävnadstyperna epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Varje vävnadstyp kan sedan delas in ytterligare beroende på vilka egenskaper de har.



    • Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt, och fungerar som ett skydd. Huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen är alla exempel på epitel. En del slemhinnor innehåller körtlar som producerar olika sorters sekret, till exempel saliv och magsaft.



    • Stödjevävnad är ben, brosk, fett och blod. Bindväv finns till exempel i senor och ledband. Blod kallas för flytande vävnad, eftersom cellerna inte sitter fast vid varandra.



    • Muskelvävnad finns både i muskler och i inre organ. Det finns tre typer av muskelvävnad: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Muskelceller kan dra ihop sig. När skelettmuskulaturen drar ihop sig kan man röra sig.



    • Nervvävnad är det som hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av. Nervceller leder information i form av elektriska impulser till
  • resten av kroppen.

  • Huden skyddar kroppen

    Huden är kroppens största organ, till ytan nästan två kvadratmeter. Huden har tre lager. Ytterst finns överhuden, därunder läderhuden, och djupast ligger underhuden.

  • Överhuden består längst ut av döda celler som kallas hornlager
  • I läderhuden finns blod- och lymfkärl,
  • svett- och talgkörtlar samt nerver och speciella känselkroppar
  • I underhuden finns mycket fett som är stötdämpande och värmeisolerande
  • Huden skyddar kroppen mot olika slags påverkan, ultraviolett strålning samt bakterie- och virusangrepp. I huden bildas D-vitamin med solljusets hjälp.
  • Huden skyddar även kroppen mot stora vätskeförluster och är viktig för att kunna hålla kroppstemperaturen jämn.
  • Johanna Johansson
    Johanna Johansson on 10 Nov 09
     
    En lite mer detaljerad översikt över b la människorkroppens celler och hud
Johan Qvist

Hamrén presenterar sin första trupp | Sportnyheter | SvD - 0 views

www.svd.se/...artikel_3774653.svd

svd fotboll

shared by Johan Qvist on 09 Nov 09 - Snapshot
  • Erik Hamrén presenterar den första landslagstruppen sedan Lars Lagerbäck avgick efter att Sverige misslyckats med att kvalificera sig till fotbolls-VM i Sydafrika 2010. Han meddelade att Zlatan Ibrahimovic är tveksam till fortsatt spel i landslaget. Han nobbar spel i matchen mot Italien och är tveksam till fortsatt spel.
  • Mittfältare/anfallare: Marcus Berg, Hamburg, Dusan Djuric, FC Zürich, Rasmus Elm AZ Alkmaar, Viktor Elm, Heerenveen, Johan Elmander, Bolton, Samuel Holmén, Bröndby, Tobias Hysén, IFK Göteborg, Kim Källström, Lyon, Sebastian Larsson, Birmingham, Markus Rosenberg, Bremen, Anders Svensson, Elfsborg, Gustav Svensson, IFK Göteborg, Pontus Wernbloom, AZ Alkmaar, Ola Toivonen, PSV Eindhoven.
Johan Qvist

Murens fall - firandet i gång - DN.se - 0 views

www.dn.se/...-fall-firandet-i-gang-1.991007

dn muren

shared by Johan Qvist on 09 Nov 09 - Snapshot

  • Alla tycktes ha samlats på den gamla järnbron, från förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov och förre solidaritetsledaren Lech Walesa till den bitske trubaduren Wolf Biermann. Och säkert många av de mer okända östtyska medborgare som hösten 1989 vågade sig ut i massdemonstrationer över hela det dåvarande DDR och visade de östtyska ledarna vilka som var folket.


  • Många spelade en roll. Men det hela hade inte varit möjligt utan den modiga befolkningen i DDR.
  • Johan Qvist
    Johan Qvist on 09 Nov 09
     
    rh,c
NIklas Karlsson

Kroppen - 1 views

www.1177.se/allakapitel.asp

hud kroppen överhud läderhud underhud

shared by NIklas Karlsson on 22 Oct 09 - Snapshot

  • Kroppens största organ

    Huden är kroppens största organ, och den har en yta på nästan två kvadratmeter.



    Huden har många olika uppgifter. Den

    • skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning

    • hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå

    • förhindrar att man förlorar för mycket vätska

    • utsöndrar vatten och salter genom svettning och avdunstning

    • lagrar vätska och fett

    • skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

    • bildar D-vitamin med solens hjälp, som behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet

    • fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta

    • signalerar till omgivningen, till exempel genom att rodna när man blir generad.
    • överhuden
    • läderhuden
    • underhuden.
  • Naglar, hår och körtlar räknas till huden
  • ...4 more annotations...
  • Det är bara cellerna längst in vid roten som lever. När cellerna förskjuts framåt förhornas de och dör. Då bildas en nagel. Naglarna skyddar tå- och fingertopparna.

  • Hår

    Hårstrån växer ut från så kallade hårsäckar, som ligger i överhuden. Celler i hårsäckens botten delas och skjuts uppåt, samtidigt som de förhornas och dör. Det mesta av håret består alltså av döda celler. Ett hårstrå bildas på liknande sätt som en nagel.

  • Talgkörtlar

    Talgkörtlarna finns i läderhuden. Körtlarna mynnar högt upp i hårsäckarna eller direkt på hudens yta.

  • Svettkörtlar

    Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden eller i underhuden. Körtlarna består av ett långt rör som har rullats ihop till ett nystan. Körtlarna mynnar på hudytan där svetten töms ut. Svett innehåller vatten och salter.

  • NIklas Karlsson
    NIklas Karlsson on 05 Nov 09
     
    "Huden består av överhuden, läderhuden och underhud"
NIklas Karlsson

Kroppen - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

kroppen celler Hjärna ryggmärg kota nerv

shared by NIklas Karlsson on 22 Oct 09 - Snapshot
  • sara ab
    sara ab on 22 Oct 09
     
    Ryggmärgen skyddas av kotorna
    Ryggmärgen är en direkt fortsättning av förlängda märgen i hjärnstammen. Ryggmärgen sträcker sig från stora nackhålet i skallens nackben, vidare genom den kanal som bildas av ryggkotorna, ner till nivå med första eller andra ländkotan.
filip spz

Kroppen - 1 views

www.1177.se/artikel.asp

shared by filip spz on 22 Oct 09 - Snapshot

  • Nervsystemet sköter information

    Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet.



  • Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det går långsammare.
  • ervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det går långsammare.
  • ...17 more annotations...
  • Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Dessa delar av nervsystemet skyddas av skallens ben och av ryggkotorna. De fungerar som kroppens kommandocentral. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information kallas perifera nervsystemet.
  • Nervsystemet har flera övergripande uppgifter i kroppen. Det tar emot olika typer av information, till exempel syn- och hörselintryck, lagrar informationen i minnet och styr kroppens funktioner med hjälp av den informationen. Styrningen av andra vävnader och organ sker dels genom nervtrådar som leder information ut i kroppen, och dels med hjälp av signalämnen som för informationen vidare till muskelceller, körtelceller eller andra nervceller.
  • Nervsystemet påverkar alltså inte bara skelett, leder och muskler, utan styr även kroppens hormoner samt de inre organen. Förutom att registrera olika upplevelser, gör nervsystemet även att man blir medveten om dem. Man blir bara medveten om ungefär en procent av all information som man tar emot från sina sinnen. Resten sorteras bort på vägen
  • Den del av centrala och perifera nervsystemet som kan påverkas av viljan kallas somatiska nervsystemet. Den del som inte kan styras medvetet kallas autonoma nervsystemet
  • Den del av centrala och perifera nervsystemet som kan påverkas av viljan kallas somatiska nervsystemet. Den del som inte kan styras medvetet kallas autonoma nervsystemet.
  • Nervsystemet är uppbyggt av nervvävnad. Den består dels av nervceller, och dels av stödjande celler som kallas gliaceller. Det centrala nervsystemet innehåller ungefär 100 miljarder nervceller, eller neuron som de också kallas.
  • Nervceller är uppbyggda på liknande sätt som alla andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna, cellsaft och andra delar med olika uppgifter i cellen.
  • Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har utskott. Varje nervcell har ett långt utskott som kallas axon. Det leder impulser ut från nervcellen. Cellen har också flera kortare utskott, så kallade dendriter, som leder nervimpulser in till cellen.
  • Med hjälp av utskotten har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.

  • Nervceller leder elektriska impulser

    Något som är typiskt för nervceller är att de kan bilda, ta emot och leda impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i nervcellerna. Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.

  • Kontaktpunkten mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell kallas synaps. När en impuls når synapsen släpper den iväg en kemisk signalsubstans som påverkar nästa cell. Om cellen då stimuleras uppstår en ny impuls som förs vidare till nästa nervcell. På så sätt kan en impuls färdas lång väg genom många nervceller innan den slutligen leder till något. Man kan till exempel känna att spiken som man trampat på är vass.
  • Det är inte alltid som en cell stimuleras av en impuls från en annan nervcell. Impulsen kan istället hämma cellen, vilket gör att det inte bildas någon ny nervimpuls som kan föras vidare. Det är en mycket viktigt funktion, annars skulle vi ständigt bombarderas med alltför många impulser.
  • Det sker alltid ett noga avvägt samspel mellan stimulering och hämning i nerv

  • Cellerna har många kontaktpunkter

    En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller, och själv kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.

  • Kontakten mellan nerv och muskel kallas motorändplatta, och fungerar på liknande sätt som synapsen mellan två nervceller. När impulsen överförs till muskelcellen drar den ihop sig. Om impulsen istället överförs till en körtelcell utsöndrar den sitt sekret, exempelvis saliv.
  • En nervcell, neuron, skickar alltid sina impulser i samma riktning. De nervceller som förmedlar information från centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg, till muskler och körtlar i kroppen kallas motoriska. Nervceller som leder information från kroppen till centrala nervsystemet kallas sensoriska. Motoriska och sensoriska nervceller ingår ofta i samma nerv som då sägs vara blandad.
  • Nerverna är olika snabba

    Olika nerver leder impulsen olika snabbt. Nerver med myelinskida leder impulsen snabbare än nerver utan. Det beror på att impulsen hoppar mellan noderna. I långa utskott, axon, som är grövre leds impulsen snabbare än i tunna axon.
Olof Peterson

svt kropp temperatur - 1 views

svtplay.se/skavlan

temperatur

shared by Olof Peterson on 04 Nov 09 - Snapshot
  • Olof Peterson
    Olof Peterson on 04 Nov 09
     
    *
    Skavlan 13.42-23.00
Johan Qvist

Bild - 0 views

www.1177.se/sjd_fordjupning.asp

cell

shared by Johan Qvist on 04 Nov 09 - Snapshot
Johan Qvist

Kroppen - 0 views

www.1177.se/artikel.asp

vävnad epitel muskel

shared by Johan Qvist on 22 Oct 09 - Snapshot

  • Olika vävnader bygger upp kroppen

    Vävnader består av celler som har likartat utseende och samma egenskaper. Cellerna fogas ihop till olika vävnader för att tillsammans kunna utföra vissa funktioner. Olika vävnader bygger sedan upp organen och kroppsdelarna.

  • Kroppens olika vävnader kan delas in i fyra grupper

    • epitelvävnad
    • stödjevävnad
    • nervvävnad
    • muskelvävnad.
    • Plattepitel

      Platta celler i flera skikt bygger upp hudens yttersta del, som kallas överhuden. Det är ett exempel på ett flerskiktat plattepitel. Enkelt plattepitel finns bland annat i lungblåsornas väggar. Genom att epitelet är så tunt kan lungblåsorna lätt ta upp syre från inandningsluften.



    • Kubiskt epitel

      Kubiska celler i ett eller flera lager finns i olika gångar i kroppen, till exempel i gallgångarna och i körtlar.



    • Cylinderepitel

      Cylinderformade celler finns bland annat i slemhinnorna, luftvägarna och i mag-tarmkanalen. Luftvägsepitelet har flimmerhår på ytan. Flimmerhåren hjälper till att rena luften som man andas in.
  • ...16 more annotations...
  • Stödjevävnad skyddar och håller ihop kroppen

  • Till stödjevävnaderna räknas

    • bindväv
    • fettvävnad
    • broskvävnad
    • benvävnad
    • blod
  • Bindväv finns i ledband och senor
  • Fettvävnad är en energireserv
  • Broskvävnad skyddar lederna
  • Benvävnad bygger upp slelettet
  • Skador i vävnaderna läker olika bra
  • Det finns tre sorters muskulatur
    • skelettmuskulatur
    • hjärtmuskulatur
    • glatt muskulatur
  • Skelettmuskulaturen kan styras med viljan
  • Hjärtmuskulaturen kan leda impulser
  • Glatt muskulatur kan inte styras av viljan
  • Nervvävnad bildar nervimpulser
  • Mellan cellerna finns vävnadsvätska
  • Blod räknas som flytande vävnad
    • epitelvävnad
    • stödjevävnad
    • nervvävnad
    • muskelvävnad
Johan Qvist

Nyfödda Emma kan rädda Felix - DN.se - 0 views

www.dn.se/...-emma-kan-radda-felix-1.850807

DN bakgrund Felix pgd-hla

shared by Johan Qvist on 16 Sep 09 - Snapshot

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • ...27 more annotations...

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.



  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.


  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De hittade ett sjukhus i Chicago som kunde hjälpa dem. Där plockade man ut embryon med samma vävnadstyp och när barnet föddes tog man hand om blodet i navelsträngen. I den finns stamceller som kan transplanteras till det sjuka barnet och bilda nytt, friskt blod. Och det var inte tillåtet i Sverige. Trodde de.


    De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök. De kontaktade sina föräldrar, bad om hjälp och satte in över 50.000 i förskott.

    Men de hann inte åka, för de skulle snart finna hjälpen på närmare håll.

  • De mejlade till sjukhuset i Chicago, fick reda på vad det kostade. 175.000 kronor för ett försök.
Maja Sigfeldt

Blod - Karolinska Universitetssjukhuset - 0 views

www.karolinska.se/...Blodsjukdomar

Blod

shared by Maja Sigfeldt on 22 Oct 09 - Snapshot

  • Blodet cirkulerar med hjälp av hjärtats pump i kroppens blodkärl.


    Blodkropparna delas upp i:


    • Blodplasma: en ganska trögflytande, klibbig vätska, med däri lösta substanser.
    • Blodkropparna: tillverkas i benmärgen och har en livslängd på 120 dagar. Blodkroppens främsta uppgift är att transportera syre.
    • Trombocyter: blodplättar, är våra minsta blodkroppar. Vid kärlskada blir trombocyterna klibbiga och klumpar ihop sig, aggregerar, för att förminska en blodförlust.
  • Maja Sigfeldt
    Maja Sigfeldt on 22 Oct 09
     
    Om blodet och blodsjukdomar
Maja Sigfeldt

Nerv & hjärna - Karolinska Universitetssjukhuset - 0 views

www.karolinska.se/...Nerv--hjarna

Nervsystem

shared by Maja Sigfeldt on 22 Oct 09 - Snapshot
  • Nervsystemet är den sammanfattande benämningen på de organ och strukturer som med hjälp av elektriska och kemiska impulser förmedlar information mellan organis
  • mens olika delar och mellan organismen och omvärlden. Nervsystemets huvuddelar är:

    • centrala nervsystemet, som består av hjärnan och ryggmärgen,
    • perifera nervsystemet, som framförallt består av nerverna som förbinder hjärnan och ryggmärgen med övriga kroppen.
1 - 20 of 226 Next › Last »
Showing 20▼ items per page
Apply to join this group